Mamma skiter i mig

Jag skulle skriva EXAKT hur du känner och att hon behandlar dig som skit rent ut sagt. Hon har ju något fel uppenbarligen. Man bjuder inte alla andra utom ett av sina barn.

Knäpp mamma. Helt obegripligt. Har du möjlighet att prata med dina släktingar och få någon slags information om hur din mamma framställer dig. Tror folk i släkten att du inte vill vara med ? Vad säger dina syskon ?

När din mamma fäller kommentarer om att det kanske inte finns fika så säger du - " men är inte jag din dotter ?" Egentligen skulle du åka hem till din mamma och prata igenom.det här. Var inte rädd. Återge situationen.

Välkommen till hur det är att vara ...

- En upprepande belastning

- Utfryst / exkluderad

- Skuldsatt för din existens

- hatobjekt

- En slagpåse

- Ett skämt man hånar och förnedrar och aldrig tar på allvar

- En påminnelse om hur värdelös du är för din egen mamma

Välkommen till oss som är Clowndotter

(Torka dina tårar och på med masken ingen annan ser.)

...återge situationerna för henne....ge exempel på hur hon betett sig.

Jag hade sagt vad jag tyckte och sen dumpat henne

Låter som min sk mamma. För att överleva känslomässigt har jag brutit kontakten. Inte så att jag ignorerar henne och vägrar prata om hon mot förmodan skulle råka höra av sig, undviker henne dock så gott det går och tar sällan kontakt om det inte är absolut nödvändigt. Mina syskon har försökt prata med henne och då låtsas hon inte förstå vad de menar. Min syster kontrade då med "så när hälsade du på henne senast då?" Och då kallade hon min syster elak och bytte samtalsämne. Det är nämligen _väldigt_ länge sedan mamma var hit och besökte mig och min familj..

Kram, Lia

Vilket helt fruktansvärt beteende av din mamma! Jag blir så otroligt ledsen för din skull. Det är psykisk misshandel, det hon håller på med. Det är ALDRIG okej.

När din mamma sade det där om att "oj, det kanske inte finns nån fika till dig", hur reagerade de andra som var med? Hade det varit min syster som fick höra det av vår gemensamma mamma hade jag blivit fruktansvärt illa till mods och velat försvara dig och ta dig under mina vingar. Dina övriga familjemedlemmar och släkt som ser detta, vad säger de? 

Sluta gå ut med kärringjävelns hund. Sluta vara ledsen och bli arg istället. Hon kommer aldrig att ge dig det du behöver från en föräldern. En del föräldrar klarar inte sitt uppdrag. En sån har du fått och det kommer aldrig att ändras. Det är inte för at du inte duger, utan för att hon inte är duglig. Sök din familj och trygghet på annat håll och låt haggan sköta sig själv.

De satt i köket så de hörde inte tyvärr. Min mormor blev helt chockad när hon hörde att jag inte blivit bjuden iallafall och sa att det är nåt fel på mamma så det kändes skönt att hon backade mig där iallafall.

Har som tur var en riktigt bra familj på pappas sida som backar mig till 100% :)

Ska sluta med det! Rätt tydligt att det är så, jag har alltid glorifierat min mamma och haft väldig empati för henne för hon tycker alltid så synd om sig själv men nu när jag själv är vuxen har jag förstått att nåt är jävligt fel..

Finns saker jag aldrig kommer kunna förstå, som t.ex. att hon rökte inne under hela min uppväxt trots min allvarliga astma och att hon sa åt mig, då typ 7-8 år att inte säga till min pappa när hennes pojkvän försökte våldta mig.

Ju mer jag tänker på det desto tydligare blir det att nåt r jävligt fel i skallen.

Vad skönt att höra att du har människor som står dig nära! Tack gode gud för det. När du blir ledsen, kom ihåg att det är din mamma det är fel på, inte dig.

Hej!

Jag vill börja med att säga att det är tråkigt!

Det går nog inte för dig att släppa hennes beteende eller svek.

Jag vet inte heller vad problemet är. Eftersom inte du tänker i hennes banor eller har hennes förhållningssätt till tankor så blir det mer problematiskt.

Är det något beslut eller en vilja som inte du har burit upp? Kanske något som har gjort henne besviken?

Om ja? Kanske det är en anledning?

Men oavsett är du du och hon är hon. Du är hennes dotter och ska alltid backa upp dig. För oavsett så ska du alltid gå din väg så skyll inget på dig. Vissa människor förstår man sig inte på! Din mamma verkar dock ha något som hon bär på.

Det enda jag vet att jag "gjort" var att jag sa ifrån att binda upp mig ta hennes hund som extrajobb. Hon ville att jag skulle ta den flera gånger i veckan, men när jag sa att det inte går då jag själv har jobb, häst och bor på helt andra sidan stan så sa hon "men va... jag hade ju räknat med det!" och verkade bli rätt sur. En liten bagatell men jag vet att hon är långsint som få så det skulle nog kunna vara därför.

I övrigt vet jag inte vad det skulle kunna vara.. Hon är alltid snäll och så när vi väl umgås.

 

Som sagt ibland förstår man sig inte på andra människor. Att det handlar om sin egna mamma känns ju såklart inte kul. 

När en människa beter sig egendomligt så är det oftast något som ligger bakom denna människans beteende. 

Fråga henne varför hon inte bjuder in dig om det är vad du undrar.

Låter som att hon har någon form av personlighetsstörning.

Jag tycker att du ska fråga rätt ut vad det är som är fel och varför du inte blir bjuden. Du kan föreslå familjerådgivning om du tror det är något du skulle vilja. Även om hon inte kommer ge dig något svar eller kommer med undanflykter så har du ialla falll försökt. Då har du gjort ditt och kan gå vidare med gott samvete.

Jag tror det bästa är att distansera sig från sådana människor. Det är inte lätt att ta avstånd från sin egen mamma men hon kommer fortsätta att såra dig då länge hon lever annars.

Fråga din mormor om din mamma sagt något om er relation - och hur din mamma fungerat under uppväxten och livet. Som förälder vet man normalt sett mycket om sitt barn. Har du och dina syskon samma pappa ? Du kan också fundera på om din mamma är besviken på din pappa på något sätt. För att få nån förklaring till hennes beteende ........men oavsett agerar hon fel mot dig.

Oavsett så beter sig din mamma illa. Du bör nog avskärma dig från henne och inte förvänta dig något. Då blir du inte så sårad. Be dina släktingar bjuda in dig vid sammankomster. Berätta för dem att din mamma inte gör det annars. Hoppas du mår bättre med tiden.