Ur moralisk synvinkel är det naturligtvis personen som betalade som rår om chokladen. Det kvittar totalt om han kunde veta ifall du köpt en likadan eller inte. DU visste ju att det var hans.
Rent juridiskt tillhör ju hittegods sin rättmätige ägare i typ tre månader, om man lämnar in det till polisen. Först då får du som upphittare överta hittegodset.
Men eftersom man inte lämnar in en Daim till polisen, eller håller på och tramsar med hittelön, gäller förstås bara normal hyfs och uppfostran. Det vill säga, om man råkar få den tidigare kundens vara, så hojtar man/springer ifatt och överlämnar den. Ännu enklare om kunden själv kommer tillbaka. Då slipper man jaga efter.
Har personen hunnit försvinna helt i folkvimlet är det inte så mycket att göra. Då kan man behålla varan med gott samvete, om det är något så billigt som godis.
Det här visste jag nog redan som sjuåring. Eller yngre. Att vuxna inte har skaffat sig den moraliska kompassen är lite sorgligt.