Halvsyskon

2016 födde jag mitt första barn, då var min bonusson 6, skulle fylla sju. Han hade heller inga syskon sen innan. Han är dock inte här varannan vecka utan varannan helg eftersom mamman bor för långt bort för varannan vecka. Självklart blev det ändå en omställning för honom, och för oss. I början gick han tillbaks till bebisstadiet, iallafall när vi hade gäster här, tog några veckor innan det la sig. Mestadels tyckte han att bebisen var rätt tråkig och visade bara intresse korta stunder, annars lekte han själv, något han är van vid.

Jag fick mannen att åka iväg och göra saker med honom själv några gånger, så han skulle känna att han fick egentid med sin pappa, det tror jag är bra. Det är ett tips iallafall. Sedan är det bra att låta honom hjälpa till med olika saker, som blöjbyten, bad osv, så känner han sig förhoppningsvis lite mer delaktig. Sen, angående att man kanske inte känner likadant för bonus.. I mitt fall så känner jag att det aldrig går att känna samma sak för honom som för min biologiska son, banden finns inte där på samma sätt. Jag har annars inte särskilt lätt att känna de banden, även till andra familjemedlemmar, så det behöver inte bli så för dig. Sedan tycker jag att min och bonussonens relation egentligen är oförändrad, bara att jag inte känner samma saker för honom som för min son. Det har gått riktigt bra med min son och bonus iallafall, de busar och leker tillsammans och det märks att sonen ser upp till sin storebror. Nu däremot ska de dela rum då jag väntar en lillasyster, det tror jag blir en större omställning, då han är van att kunna stänga in sig och leka i fred. Återstår att se hur det går..