Vet jag skrev denna tråd för en tid sedan men ville bara säga att det gick jättebra efter lillasyster föddes. Bonusen är en så stolt storebror till henne, första dagen efter vi kom hem (jag och hon var på bb i nästan en vecka pga vissa komplikationer) så tog sambon dottern i vagnen och gick med sin son till dagis, var person de gick förbi så pekade han på vagnen och sa "där är min lillasyster" <3 Nu när hon är 13 månader så är hon väldigt aktiv med att krypa och kolla läget i lägenheten. Bonusen har bollar på sitt rum, fotbollar, skumbollar m.m. och de ÄLSKAR hon, när bonus är hemma så har de alltid "boll fest". Han rullar bollarna till henne och hon försöker kasta tillbaka dem :) Ibland så låtsas han få bollen i huvudet och låtsas trilla och verka skada, då sitter hon bara och skrattar för det såg så roligt ut enligt henne. Tack för alla tips ni gav mig och tack för att ni ville dela med er av era egna erfarenheter <3 De har verkligen hjälpt under denna tid med bonusen och dottern. Mitt band med bonusen har förändrats, jag känner inte lika starkt för honom längre men jag tycker fortfarande mycket om honom och det är jag som försöker hjälpa honom med att lära sig läsa och skriva här hemma efter skolan. Det har blivit vår lilla "egentid" med varandra. Han förstår väldigt mycket när dottern är jobbig och jag är själv hemma med dem, då förstår han att det oftast inte blir en saga för honom vid läggningen men vet att han kan få titta på ett extra avsnitt av en serie på netflix dagen efter i så fall. Nu är sambon pappaledig och jag är arbetslös så vi delar upp vem som tar dottern och vem som ska läsa för bonusen. Då sambon har dyslexi så är det oftast han som läser för bonusen så han tränar sig på att läsa igen så tar jag och lägger dottern med flaska och kramar. Åter igen, tack för allt <3 Nu vet jag att jag inte är ensam i detta <3