• molly50

    Trivs inte i äktenskapet utan sex

    Anonym (Man 40+) skrev 2018-04-21 00:16:08 följande:

    Har en underbar familj. Problemet är att min fru och jag närapå lever som kompisar. Efter många samtal och även parterapi så kommer vi fortfarande ingen stans. Vi har sex typ en gång i månaden, och det är dessutom typ samma varje gång, noll utveckling. Så här har många år sett ut.

    Har funderat ut och in, och kommit fram till att ett kk vid sidan av kan vara en lösning för att må bättre. Men om man är 40+ och är en helt vanlig man i mängden typ, hur 17 hittar man ett kk?

    Bör ju rimligen finnas tjejer i motsvarande sits, det hade ju vart optimalt!

    Är inte villig att ge upp livet med familjen och då framförallt barnen.


    Har du funderat på om öppet förhållande skulle kunna vara ett alternativ för er?
    Jag förstår att det är frustrerande att få för lite sex.
    Men otrohet är ingen bra lösning.
    Om du inte vill lämna din familj eller inte ha dina barn varannan vecka så borde du tänka efter ordentligt innan du skaffar dig en kk.
    Kommer sanningen fram,vilket den tenderar att göra,så är risken stor att du förlorar det du har ändå.
    Är dte verkligen värt det?
    Och en kk-relation kan dessutom bli komplicerad om den ena parten får känslor för den andra.
    Så de val du har är väl egentligen att fråga din fru hur hon ställer sig till att ha ett öppet förhållande eller så lämnar du.
    Det är ärligast.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Man 40+) skrev 2018-04-22 22:41:33 följande:

    Som flera föreslår, öppet förhållande eller lämna. Öppet förhållande blev ju sågat och jag vill inte lämna. Så i stunden fortsätter jag att utsätta mig för denna plågsamma situation.


    Då har du gjort ditt val.
    Jag hoppas också att du släpper tankarna på att skaffa en kk,i så fall.
    Annars kan konsekvenserna ändå bli att du blir lämnad och fr ha barnen vv.
    Anonym (mr m) skrev 2018-04-22 23:14:50 följande:

    Håller med. Superegoistiskt att bara vältra över problemet på den andre. Det är ju t.o.m ett tecken på att man inte bryr sig ett skvatt ifall den andre vill lämna.
    Men det handlar väl inte om att vältra över ett problem.
    I så fall är det väl lika egoistiskt att t ex vara otrogen och vältra över problemet på sin partner genom att skylla på att h*n har för lite sexlust. Eller att tjata på sin partner för att få sex. (Vilket är direkt avtändande.)
    Man är två i ett förhållande och båda har lika mycket skyldighet att jobba på att lösa ev problem.
    Men ofta så är det inget problem för den som har mindre lust.
    Och därför är det viktigt att kunna kommunicera med varandra så att den med mindre lust blir införstådd med att det är ett problem för den andre.
    En bra kommunikation är A och O för att ett förhållande ska kunna fungera.
    Kan man inte prata så finns ju terapeuter att ta hjälp av.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (mr m) skrev 2018-04-23 20:05:22 följande:

    Lite sant är det ju. En tjej som aldrig vill duger helt enkelt inte, d.v.s om detta pågår i åratal. Man har bara ett liv och jag skulle inte låsa in mig i en relation som omöjliggör det.
    Då är det väl både bättre och ärligare att avsluta förhållandet istället för att vara otrogen.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (mr m) skrev 2018-04-23 21:10:38 följande:
    Det kan jag hålla med om och jag har heller inte föreslagit otrohet som en lösning.

    Men det är klart, vem tror du är mest benägen att vara otrogen när tillfälle uppstår? Den som har ett aktivt sexliv med storbystad sexig sambo, eller den som har obefintligt sexliv med en asexuell feminist till sambo?
    Jag tror nog att risken finns där oavsett.
    Men det är ingen ursäkt oavsett vad man har för anledning.
    Mitt ex var otrogen trots att jag var både storbystad och såg bra ut och sexet var bra.
    Vad hade han för anledning då?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Ccc) skrev 2018-04-25 18:15:03 följande:
    Det är mycket märkligt att vissas pollett aldrig trillar ner.
    Dvs de som inte har någon sexlust och är nöjda så verkar tycka att partnern med sexlust bara ska va tyst och lika nöjd, dvs tränga undan sina behov totalt.

    Tycker dessa "asexuella" partners är väldigt empatilösa och egoistiska som vägrar se problemet, för det ÄR ett problem om de sexuella behoven är så totalt olika.
    Jag kan hålla med om att det är egoistiskt om den som saknar sexlust inte har någon egentlig anledning till det som t ex fysiska orsaker.
    Men jag tycker också att det är egoistiskt att börja tänka på att vara otrogen.
    Framförallt om det finns en orsak bakom ens partners obefintliga sexlust.
    Men har man försökt med allt för att lösa problemet och inget funkar så tycker jag det är bättre,och framförallt ärligare,att lämna.
    Då har man också chansen att hitta någon som står på samma nivå sexuellt.
    Man är inte tvingad att stanna med någon som har mindre sexlust än en själv.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Sexfri!) skrev 2018-04-23 18:57:48 följande:
    Ärligt talat, nej jag saknar det inte.
    Vi kramas lite ibland, kanske en puss någon gång. 
    Inte mer än så.
    Vi är bästa vänner och älskar varandra på ett annat plan, attraktionen är helt borta från min sida.

    Däremot kan jag hjälpa honom någon gång emellanåt med en runk. Men då erbjuder jag bara det. Jag vill INTE ha något tillbaka.

    Jag känner aldrig sexuell upphetsning. Onanerar aldrig heller.
    Vet inte om man kan bli asexuell... jag har aldrig haft någon större lust men har ställt upp ändå.
    Fast det är slut med det nu.
    Jag kan förstå hur du tänker att din partner är fri att lämna dig om han inte är nöjd med situationen.
    Men om du vänder på saken.
    Varför stannar du kvar hos någon du inte längre känner någon attraktion till?
    Någon du "bara" ser som en vän?
    Det tycker jag nästan är mer respektlöst än att du inte vill ha sex med honom.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Pm) skrev 2018-04-26 13:22:00 följande:
    Känns som att vi alltför ofta utgår från vad vi själva vill ha ur en relation och applicerar det på andra, vilket inte fungerar för folk är olika. Om man inte är missnöjd med det då? Om man trivs med att leva på det viset, dela sitt lev med en vän snarare än en romantisk partner? Vad är det respektlösa?
    Jag menar att det är respektlöst om ens partner inte känner samma sak.
    Kanske går partnern ovetandes om att man har tappat attraktionen. Det tycker jag inte är vidare snällt.
    Det känns egoistiskt.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Sexfri!) skrev 2018-04-26 15:09:11 följande:
    Varför jag stannar?
    Det trodde jag hade framgått.
    Vi älskar varandra på ett annat plan, vi är varandras bästa vän. Inte "bara en vän" som du uttrycker det.
    Ingen av oss är heller intresserad av att starta om med någon annan. 

    Jag är 100% nöjd med det.
    Att inleda en ny relation är för mig uteslutet, tror inte heller att det skulle fungera då jag slutat ha sex.
    Men vet han om att du har tappat attraktionen för honom eller går han runt i villfarelsen att du fortfarande känner attraktion för honom?
    Om ni båda är överens om att leva på det här sättet så ser jag inga problem med det.
    Det är om din partner inte känner samma sak som du som jag tycker det är ojuste.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Pm) skrev 2018-04-26 18:10:15 följande:
    Men Sexfri! skirver ju att hon vart helt ärlig och rak med det. Och gjort tydligt för sin partner att hon inte längre vill ha sex alls. Det var det jag inte förstod hur det var respektlöst? Hon är ju ärlig med det, och ärlig med att hon fortfarande älskar honom och vill leva med honom - men att det får vara upp till honom om han vill leva på det viset eller inte. Fem år har gått, så gissar på att han på något vis också vill leva med henne trots det?

    Sen, om jag utgår från vad du skrev här istället, kan fortfarande inte se hur det är respektlöst. Menar du att det skulle vara bättre att lämna (med eller utan ärlig förklaring) och inte ens ge partnern en chans att själv välja? 
    Ja,men jag kan inte se att hon har skrivit om hon har sagt till honom att hon inte längre känner någon attraktion för honom.
    (Kärlek och attraktion behöver ju inte nödvändigtvis vara samma sak)
    Har hon gjort det och han ändå väljer att stanna så kan jag inte se några problem med det.
    Då har han ju gjort sitt val och kan inte klaga.
    Har hon däremot inte sagt det och låter honom leva i villfarelsen att hon fortfarande attraheras av honom så tycker jag det är respektlöst.
    Självklart tycker jag att man ska ge sin partner ett val.
    Det var ju därför jag undrade om Anonym (sexfri) hade varit helt ärlig mot sin man.
    Har hon varit det så har jag inget mer att säga om det.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Kille37skbg) skrev 2018-04-27 16:59:52 följande:

    Är otrohet okej nån gång? Finns det olika grader av förmildrande omständigheter?


    Den enda gången jag skulle kunna se det som en förmildrande omständighet är väl om man lever i ett förhållande där man blir misshandlad.
    Annars tycker jag inte att det finns några ursäkter för att vara otrogen.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Kille37skbg) skrev 2018-04-27 18:27:25 följande:
    Fast blir man misshandlad fysisk ska den andre partnern ha spö på riktigt! Det är verkligen inte ok
    Det bästa är väl att lämna förhållandet (om man klarar av det) och sen anmäla personen.
    Inte att sjunka till samma nivå och slå tillbaka.
    Det kan bara göra saken värre.
    Men det är OT.
    Carpe Diem
Svar på tråden Trivs inte i äktenskapet utan sex