Inlägg från: Anonym (Tråkigt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tråkigt)

    STORA problem med mamma

    Jättetråkigt att du har hamnat i den här situationen.

    Det enda du kan göra dock är att plugga klart gymnasiet och sedan flytta. Skaffa dig bra betyg, flytta till någon högskoleort och skaffa dig en stabil utbildning.

    Säg till din mamma att du ska göra en ansträngning att uppföra dig så korrekt som möjligt tills du gått ut gymnasiet. Håll det sedan. Du kommer nämligen inte kunna ändra på dem, men kan undvika bråk själv. Det känns som att de kommer att kasta ut dig på gatan innan du är klar med gymnasiet annars.

    Försök vara artig och säg hej, håll låg profil och härda ut ett år till. Lyssna bara när han pratar om Gällivare och nicka. Tänk att du tränar dig på vuxenlivet. I arbetslivet kommer du att stöta på flera Sven tyvärr.

    Jag tycker att din mamma gör jättefel när hon beter sig så här, men hon har gjort sitt val och nu måste du bli den vuxna. Se till att du har ett hem under gymnasiet, plugga duktigt, se framtiden an och vet att du snart kommer bort från det här.

    Prata mer mer kurator om du behöver stöd. Men skada dig inte själv som ett rop på hjälp eller uppmärksamhet. Det blir bara du som lider och känner dig sviken för mamma kommer nog inte att komma till din undsättning.

    Nu är det som det är. Planera för ditt framtida liv och var artig hemma så att det inte blir alltför jobbigt hemma för dig under tiden du bor kvar.

    Lycka till!

  • Anonym (Tråkigt)
    klaarraa11 skrev 2018-05-10 20:56:49 följande:

    Tack för alla råd, uppskattar dem och det betyder mycket! Ska försöka göra allt nu även fast det känns knixigt just nu 


    Lycka till TS!

    Förstår att det känns trist och jobbigt och skit. Jag kan trösta dig med att de flesta får en bättre relation till sina föräldrar när de flyttat och blivit 20-22 ca.

    Du har din pappa och dina vänner också. Fokusera på det som är positivt, och lita på att det kommer att bli bättre.

    Plugga ordentligt så att du har alla möjligheter framför dig.

    Du fixar det här! Jag tror på dig! Av det jag läst att du skrivit verkar du både klok och välformulerad. Du klarar det här.
  • Anonym (Tråkigt)
    klaarraa11 skrev 2018-05-23 21:35:22 följande:

    Hej,

    lite uppdatering för jag håller på att tappa det;

    Jag och mamma har inte snackat på 11 dagar nu, äter inte ens middag ibland. I alla fall, jag läste hennes sms idag... Inte kanske så bra om jag säger det men det brukar oftast bli så att hon och hennes mamma inkl. pappa pratar dåligt om mig och gissa vad.. Det hände igen. Det stod bl.a. att jag inte har några vänner (vet inte varför dem blandar in dem i detta), sedan att jag var problembarn som de är less på, att ingen av den sidan av släkten gillar mig och att jag inte är värd någonting.

    Jag önskar att jag kunde ta upp det med dem men om de får reda på att jag läst smsen gräver jag min egna grav... Men alltså jag har så svårt att se vad jag gör för fel när jag säger "hej"? Mamma vet om att jag vill ha lite distans från han ang. tidigare möten med psykoloh och vi skulle bara nöja oss med att säga hej och var lugn med det, men direkt man kommer hem blir hon samma hemska jäkel..

    Vet inte hur man ska hålla ut... Är det här ens normalt? Hela mitt tonårsliv har ju verkligen förstörts av henne och hennes jäkla sura bittertant till mamma.

    Ska jag ta ett snack med henne kanske, eller vad tycker ni=?


    Åh usch vilken mardröm du sitter i.

    Jag tycker inte att du ska berätta att du läst hennes sms. De är faktiskt inte dina att läsa. Gör inte om det så slipper du se vad de säger om dig. När man är i affekt kan man skriva saker som låter värre än man menar.

    Jag tycker så fruktansvärt synd om dig som behöver ha det så här.

    Hur lång tid har du kvar av skolan? Kan du flytta till din pappa?
Svar på tråden STORA problem med mamma