• KristinaJ

    Mer rädd för smärtlindringen än förlossningen

    Hej

    Har bf om tre veckor och börjar bli nervös. Har dock en lite speciell typ av förlossningsrädsla, jag är mer orolig för smärtlindringen än smärtan. Eller, jag är väl nervös för att smärtan ska vara så stark att jag inte kommer klara mig utan smärtlindring.

    Har inte fött ett levande barn förut men har fött en liten ängel i vecka 23 och gjort flera ingrepp och operationer, och har tyvärr väldigt dåliga erfarenheter av lustgas (den har inte haft någon smärtlindrande effekt alls, jag har bara blivit yr och illamående).

    Blir nervös när jag läser berättelser och ser filmer där lustgasen verkar livsviktig. Jag mår illa av bara tanken på den, och vill så gärna slippa. Men då känns det som att man blir ?utan? smärtlindring värkarbetet. Orkar man det? Någon som känner igen sig? :(

    Har också fått morfin flera gånger som jag kaskadkräkts och blivit helt borta av. Har fått lokalbedövning i bäcken/slidväggar en gång som funkade väldigt bra! Men är det en vanlig metod under förlossning?

    Är även nervös inför ev EDA att värkerbetet ska stanna av eller att den sätts fel eller inte verkar alls.

    Är det någon som känner igen sig? Hur gick det för er? Jag vet att jag är och alltid varit jättekänslig för smärtlindrande mediciner, blir väldigt lätt vääääldigt illamående och helt borta. Är verkligen rädd för den känslan. Vill så gärna ha kontroll. Har försökt bearbeta detta med kurator inför förlossning men skulle gärna vilja höra historier från någon som känner igen sig...

  • Svar på tråden Mer rädd för smärtlindringen än förlossningen
  • KristinaJ
    Meriall skrev 2018-05-17 15:51:11 följande:

    Prova tens. Låter perfekt för dig.


    Har du provat? Jag har också hört massa gott från bm och förlossningen men aldrig pratat med någon som faktiskt använt det. Men helt klart värt att testa!
  • KristinaJ
    Gwendolyn skrev 2018-05-17 16:15:56 följande:

    Jag kan varmt rekommendera boken "Föda utan rädsla" om du har möjlighet, gå en kurs med konceptet "trygghetsmetoden". Läs mer här:

    www.fodautanradsla.se/sv-SE

    Jag har själv dåliga erfarenheter efter min första förlossning där jag blev igångsatt och hade väldigt ont av värkarna och blev helt överumplad av smärtan. Sedan tog inte ryggbedövningen som den skulle och fortsatte hade ont + domningar och läskiga krypningar och när jag skulle krysta hade jag inga krystavärkar. En helt värdelös effekt av den bedövningen kan man säga...

    Denna gång vill jag föda utan medicinsk smärtlindring (möjligen med lustgas) och vill lära mig allt som går i hur man hanterar smärta och över huvudtaget få en bra förlossning. Så just nu går jag också på gravidyoga med en instruktur som jobbar som doula och håller profylaxkurs enligt trygghetsmetoden som jag och min man ska gå sedan

    Det finns metoder som fungerar, även om jag vet att det är svårt att föreställa sig med dåliga erfarenheter i bagaget, och att lära sig mer om hur man själv och partnern (!) kan förbereda sig är en jätteviktigt del. 


    Har faktiskt börjat läsa den, efter tips från min barnmorska. Men känns skönt att höra erfarenheter från andra också. Just ryggbedövningen har jag hört mer dåligt än bra om.. så hoppas verkligen orka mig igenom förlossningen utan att känna att jag behöver den. :-|
  • KristinaJ
    Anonym (Lia) skrev 2018-05-17 16:18:31 följande:

    De flesta i världen föder ju utan smärtlindring så vill du det så är det ju inga problem. Många i Sverige gör ju det för att de vill ha en naturlig förlossning. Ställ in dig på det men ge dig själv möjlighet att ändra dig i stunden om du skulle känna annorlunda då. Det är ju ändå ditt eget val om du vill vara utan. Skulle inte det kunna vara en ok strategi?

    Jag fick i stort sett inget för jag var för dålig av andra anledningar under min förlossning och det gick bra ändå.


    Jo det är en väldigt bra strategi. Inte helt utesluta, men försöker ställa in mig på att det förhoppningsvis ska gå! Skönt att höra att det gick bra för dig!
  • KristinaJ
    FrökenFlower skrev 2018-05-17 16:51:46 följande:

    Jag vet inget om rädslan för smärtlindring men däremot är det fullt möjligt att föda helt utan. Jag har fött mina två helt utan smärtlindring och det gick bra. Läs gärna om dyktekniken och se om det jan hjälpa dig.

    Opererades en gång med epidural och det var sjukt obehagligt tyckte jag så det skulle jag inte vilja ha men så tycker jag inte om att tappa kontrollen över kroppen.

    All lycka till <3


    Det är precis det jag tycker är mest obehagligt, att tappa kontrollen över kroppen. Tack för att du delar dina erfarenheter och för dina tips! Ska absolut kolla upp det! :)
  • KristinaJ
    Carambolan skrev 2018-05-17 17:08:45 följande:

    Mina är också födda helt utan smärtlindring och det gick fint. Jag hade turen att få väldigt enkla och snabba förlossningar. Det hade jag inte trott före första barnet, jag var inställd på att ta allt som gick att få Försök att inte våndas en massa i förvägs utan ta det som det kommer.


    Tack snälla! Det var precis såna här kommentarer jag hoppades på! Det gör mig hoppfull och mindre orolig! :)
  • Linneisen

    Lustgas fungerade inte alls för mig. Jag testade den två gånger fast slängde bort den innan jag märkte effekten. Tyckte inte jag kunde andas med masken.

    Jag fick epidural, men för sent så jag fick den när jag redan var 10 cm öppen. Då hade jag alltså klarat av hela värkarbetet utan någon smärtlindring. Jag använde mig av profylaxandning vilket jag kan rekommendera dig. Gå en profylaxkurs! :)

  • Linneisen

    Och när jag då var 10 cm öppen och precis fått epidural o redo att föda avstannade värkarna och sen var det ett jädra jobb och förlossningen avslutades med sugklocka efter många timmar. Epiduralen tog dessutom fel så jag blev förlamad i benen och kunde knappt inte röra mig, samt fick hög feber av den resten av förlossningen.

  • halfbaked

    Epidrual var skitbra. Kände i princip ingenting med den förrän krystvärkarna. Hade ingen lång förlossning, 10 h efter igångsättning (första barnet). Fick epidrual direkt jag blev igångsatt. Kunde slappna av bra under värkarna. Tog bara lustgas sista timman före krystvärkarna för att det tryckte på mycket men hade klarat mig utan lustgas. Krystningen gjorde tyvärr helvetiskt ont ändå men var bara 45 min

  • Jsv17

    Jag var helt bestämd om att lustgas inte var för mig, jag gillar inte känslan av berusning och dricker inte ens alkohol dessutom hatar jag att ha saker över ansiktet. När smärtan började bli för stark, jag klarade värkarna trots att jag hade väldigt kraftiga värkar så länge jag fick en paus men tillsist började värkarna gå in i varandra och då klarade kag inte mer utan behövde hjälp, de ville ändå att jag skulle testa lustgasen jag fick den över ansiktet och drog in ett tag och sa nej tack, fick panik av masken över ansiktet och ännu mer av känslan. Jag valde då epidural, vilket jag ville undvika av samma orsaker som dig, men för min del gick det verkligen hur bra som helst. Jag fick en epidural som tog bra och ?lagom? jag kände fortfarande mina värkar (hade väldigt kraftiga värkar) men edan tog bort toppen på smärtan så jag lyckades tom somna en liten stund till trycket neråt kom. För min del stannade det inte upp förloppet alls, tror snarare det gick fortare efter edan, den är satt vid 1:30, då var jag 4cm öppen, jag var fullt öppen 04:20 och sonen är född 04:40 Klart det är olika för alla men en epidural behöver inte alls vara lika med ett mer utdraget förlopp.

    Lycka till


    Mamma till en liten pojke sedan 9-12-17
  • Göteburgare

    Jag födde med eda och det var jättebra. Dom är hur proffsiga som helst när dom sätter den. Dom tar in en specialistläkare som är specifikt utbildad för att sätta dem. Hade samma problem som dig med lustgasen. Men jag hade en komplicerad förlossning och det tillhör ju inte vanligheterna. Man kan mycket väl föda utan!

  • Anonym (L)
    KristinaJ skrev 2018-05-17 17:38:34 följande:

    Vad skönt att höra, det ger mig hopp! Jag vet att jag tål ganska mycket smärta allmänt. Annars hade jag nog inte varit så avslappnad inför smärtan i sig. Men, samtidigt är ju förlossningssmärta något speciellt som ter sig olika. Jag har även förstått att det kan variera rejält för samma person olika gånger. Hoppas självklart jag kommer hantera det bra, men försöker samtidigt vara inställd på att det kan bli för jobbigt.


    För mig, som också har generellt hög tröskel (förutom tandvärk) var det mest som ett gympass fram till krystvärkar. Jag fattade inte hur nära det var, så det var på vippen att jag fick föda själv första gången (var på BB men bm var inte där. Hon tittade till mig 3 minuter före bebisen kom). Andra gången var det meningen att jag skulle ringa min man i tid så han kunde lösa av med barnvakt och åka. Han var på BB 15 minuter innan bebisen kom.

    För mig var det mentalt jobbigast ca 20 minuter innan krystvärkarna pga att jag fick ont i ländryggen, men man vilar ju mellan varje.

    Krystningarna ger ju en sån otrolig kraft och man vet att snart gäller det. Kraften bedövar i sig.

    Det låter skumt men jag typ älskar att föda barn, ha ha.

    Det kommer att gå bra.

    Den vet man ju inte hur fort det går. För mig gick det fort. Jag tror nog att det hade varit jobbigare för mig med smärtlindring och en mer utdragen process.
  • Hellishen

    Jag klarade mig utan smärtlindring, hade lustgas men tyckte inte den gjorde någon skillnad direkt. Mest bara något att fokusera på. Du kan ju be att de har väldigt lågt flöde på gasen så du inte mår illa.

    Det som fungerade för mig var att andas, lugnt och långsamt in och lugnt och långsamt ut genom alla värkar. Aldrig sluta andas och försöka att inte spänna mig.

  • Anonym (lustgas)

    Lustgas är fantastiskt och påverkar inte barnet på samma sätt om annan smärtlindring kan göra. Jag klarade mig på lustgas vid mina förlossningar

    Finns ju flera andra alternativ till naturlig smärtlindring som tens, massage, akupunktur osv. 

    Och är det så att du inte står ut så finns ju eda (finns såklart annat också). 

    Var tydlig med din rädsla i förlossningsbrevet så att bm vet om det och kan leda dig på bästa sätt. 

    Lycka till med förlossningen :)

  • Kendra

    Jag känner igen mig i det du skriver dock var min rädsla att bli tvungen att föda med kejsarsnitt. Det är min absoluta skräck.

    Du behöver ju inte be om lustgas, det hade aldrig jag. Bad om epidural direkt. I mitt fall avstannade verkarbetet lite, men fick då dropp som satte igång det igen. Dock är det inte alltid epiduralen heller funkar till 100%, på mig släppte det på höger sida vid ryggen.

  • KristinaJ

    Tack för alla kloka svar och era erfarenheter. Det här med EDA känns verkligen som ett lotteri. Om man på nåt sätt kunde veta innan att den sattes rätt, fungerade och inte stannade av värkarbetet låter det som en dröm ju! Vad skönt för er som fått sådan smärtlindring utan komplikationerna. Men jag är ju rädd för just den andra varianten, som många här vittnar om.

    En kollega har bestående men idag sju år senare, och en kusin fick den felsatt så den gick ut i blodet. Hon blev jättedålig. Självklart ovanligt. Men för en som redan är nojig är det svårt att ignorera sånt. Skönt ändå att höra från er som tagit den och upplevt den som bra smärtlindring. Jag försöker vara tydlig i mitt brev att jag helst vill försöka utan men inte helt stänga dörren heller.

    Och tack för alla kommentarer och upplevelser om lustgas, så skönt att inte behöva känna sig ensam!

Svar på tråden Mer rädd för smärtlindringen än förlossningen