alla vänner blir gravida runt om mig, det är riktigt jobbigt.

Ja, i stort sätt är alla gravida eller har redan barn runt omkring mig.
Varje gång ni säger att de ska ha barn så blir man såklart glad för dom men
inom mig så blir jag så ledsen och min längtan blir ännu större.
Känner att det är orättvist, vi är på försök nr 9 och vi försöker vara positiva.
Men det känns som man blir straffad för någonting, svårt att förklara.
Jag menar, ingen har levt sitt liv perfekt och alla har vi gjort misstag och folk har ändå fått barn. men tankarna snurrar hela tiden och man tänker stort sätt på barn hela tiden.
Att säga "tänk inte på det, det kommer när det kommer" det hjälper inte riktigt mig eller oss. Jag menar, de som är gravida eller planerar att bli gravida tänker ju också på det varje gång de kanske har prickat en ägglossning, när man ska ha sin mens, så alla tänker på det på något sätt.
Jag kissar på CB ägglossningsstickor och vi har prickat in några gånger och sen har min sambo inte kunnat komma ibland, så sammanlagt har vi försökt 1 år men  han har inte kunnat komma alla gånger, så jag försöker tänka positivt att man ska försöka över 1 år.
Men ja, det är väldigt jobbigt när alla runt omkring får barn, lägger upp på sina sociala medier och jag kan inte säga någonting, för de kan ju inte hjälpa det.

Är det någon mer än jag som känner så?