Inlägg från: MET79 |Visa alla inlägg
  • MET79

    Oplanerat gravid. Abort eller behålla :(

    För någon dag sedan fick jag reda på att jag och min man är väldigt oplanerat gravida. Trodde inte ens det var möjligt att bli gravid den tidpunkt det skedde. Jag är så chockad och omtumlad och detta var inte alls vad vi hade tänkt.

    Vi har redan 3 fantastiska flickor på snart 6, 8 och 10 år och känner mig inte alls sugen på att börja om med småbarnsåren igen nu när vi äntligen har sett lite ljus i tunnel och barnen är med självgående. Jag funderar på hur det skulle bli för barnen med ett så litet syskon, jag funderar på om det skulle bli ensamt för det ofödda barnet i magen med att vara så liten ensam i familjen.

    Jag fyller 40 år nästa år då bebis skulle komma och känner även att åldern talar emot något.

    Det skulle vara så enkelt om detta aldrig hade skett, då hade vi levt vidare i den familjekonstellation som vi har idag med allt vad det innebär. Vi kan alla åka iväg på skidsemester tillsammans t ex Men en ny bebis blir det svårt igen. Jag är rädd att de äldre barnen skulle känna sig försummade och nu när de klivet in i tonåren om några år vill jag verkligen finnas där för dem, inte behöva ha fokus på en liten bebis.

    Samtidigt tänker jag att det kanske var ?mening? med detta barn och hur skall jag någonsin kunna ta bort något som jag vet blir så fantastiskt?

    Jag är så splittrad och mår så dåligt över detta och undrar hur jag någonsin skall kunna ta ett beslut kring att behålla eller avbryta graviditeten.

    Någon som varit i samma sits? Hur gick era tankar och funderingar?

    Tack från en förvirrad mamma

  • Svar på tråden Oplanerat gravid. Abort eller behålla :(
  • MET79
    Anonym (sessan) skrev 2018-06-12 07:19:19 följande:

    Vi blev oplanerat gravida trots att vi kände oss klara med barn. Det var verkligen helt fel tid. Jag var tveksam till att behålla men ville inte genomgå en abort heller. Men livet ville lära mig en läxa, vi fick uteblivet missfall. Efter några månader när kroppen återhämtat sig så kände vi att vi ville ha en liten igen. Syskonen var 8 och 10 när bebis kom. De tycker att det är mysigt och dessutom gillar de att hjälpa till.

    Kanske inte riktigt samma sits som dig/er men lite input.

    Ni får fråga Er om Ni vill ha ett barn till?

    En abort är också en process att gå igenom. Svårt att veta hur man kommer må efteråt. Du och din man kanske kan prata med en kurator? Om du upplever att det känns fel med abort så gör det inte. Risken är att du mår dåligt efteråt. Jag tror att om man bestämt sig för abort så känner man nog inga tvivel....

    Hoppas att du och din man kan ha en dialog. Styrkekram


    Tusen tack för lite input och stöd!

    Det är nog så jag känner att det känns fel med en abort och då kanske det är rätt innerst inne någonstans, även om det inte var planerat. Min man tänker på en massa praktiska saker, tid, pengar, semestrar etc Dessutom är han i en väldigt stressig period i sitt jobb som gör att detta blir ytterligare en sak att tänka på för honom just nu beskriver han det. Vill jag behålla så kommer han absolut hålla med och stötta på alla sätt. För honom är det fortfarande så långt borta då det är så tidigt än så länge, vecka 5+1 idag. Så en abort hade varit lättare för honom rent emotionellt tror jag,
  • MET79
    FrökenFlower skrev 2018-06-11 18:44:31 följande:

    Lite liknande. Över fyrtio och tonåringar. Ny man och hade lagt allt med barn åt sidan ovh såg fram emot att börha totalfokusera på mig själv. Byta jobb, resa och allt det som stått tillbaka pga barn och dålig ekonomi. Meeeen nu ville livet att jag ska fortsätta med barn .....

    Ibland känns det helt okej och sen finns dagar som idag då jag känner mig inte lika okej.


    Känner så väl igen mig, det är ju precis det. Äntligen lite tid för mig själv, för mig och min man och allt som kommer med större barn.

    Men det har aldrig funnits något tvivel hos er om att behålla eller inte? Vilken vecka är du i?
  • MET79
    4kanske5 skrev 2018-06-11 13:47:21 följande:

    Sitter lite i samma sits, jag blir 47 i höst och har 4 barn  varav minstingen blir 3 nu i sommar, de andra blir 6, 9 och 11.
    Jag har sökt in på högskola för att lämna ett jobb jag vantrivs på, går vi vidare med graviditeten så kommer bebis i februari så jag hinner gå en termin  :/
    Vet varken ut eller in


    Det är verkligen inte ett lätt beslut, ibland blir det inte alls som man tänker sig det. Men jag tror det blir bra ändå, vilken väg man än väljer att ta :) Hur man nu ska kunna ta ett beslut...
  • MET79
    reyna skrev 2018-06-07 18:20:26 följande:

    Jag är typ i samma sits var i klimakteriet pga av stor bäcken inflammation och svöra smärtor som är som förlossninssmärta  och nu får jag reda på graviditet har haft mens o allt men är ändå gravid och vi vet inte ens hur långt gången jag är!! Får veta det på måndag en orolig mamma som inte känner för en 3:e men älskar mina 2 barn som jag har, ena är 10år min dotter är 6 år bor med pappa i Sverige då jag bor utomland och han ville ej att jag skriver in henne hos mig jobbigt med delad vårdnad. Rynkar på näsan


    Hej,

    Hur har det gått för dig? Låter besvärligt med att ni bor i andra länder och så. Hoppas det löser sig till det bästa, vilket beslut du än väljer att ta.
  • MET79
    4kanske5 skrev 2018-06-18 21:12:46 följande:

    Nog ett nytt MF på väg, gravtest visade 2-3 veckor och borde visa +3 och idag har jag börjat ha lite blodblandade flytningar så nu är det nog bara att invänta ett nytt MF :(

    Känner mig både lättad och ledsen


    Förstår verkligen dina blandade känslor kring detta om det nu skulle vara ett MF. Du känner säker igen symptomen från dina tidigare MF men en blodblandad flytning behöver väl inte säkert betyda MF?
Svar på tråden Oplanerat gravid. Abort eller behålla :(