Inkallad till chefen för att jag inte äter med kollegorna

Jag tycker det är helt okej att ta utelunch eller gå hem ibland, men om man aldrig vill luncha med sina kollegor så kommer de ju att tro antingen att man är en
konstig typ eller bara inte gillar dem.

Jag blev anställd på vikariat samtidigt med en tio år äldre man, som då hade tio års längre erfarenhet än jag av jobbet. Vi frågade i ett par månaders tid varje dag om han ville gå med och luncha Han åt aldrig med oss andra utan satte sig ensam vid ett bord långt bort. Under perioden gjorde vi även en sorts personlighetsanalys hela gruppen där man först skulle skatta sig själv och sen skulle andra placera en på två skalor, "social" och "drivande".

Han skattade sig själv som maximalt social.
Resten av gruppen hade unisont placerat honom i botten av den skalan, och inte enbart baserat på luncherna. När han tillfrågades om vad han trodde om skillnaden i egenbedömningen vs gruppens så tyckte han att han minsann var en kul prick som höll igång privat.

Jaha? Men på jobb upplevdes han som en asocial surpuppa. Bara en av oss kunde bli kvar efter första viket och det blev jag. Jag var inte förvånad.
-

TS, du kan knappast få en varning för att du äter lunch hemma, så om din chef la det kortet på bordet så handlar det nog mer om hur länge du är borta tror jag, att det blir för långa stunder ibland.

Kollegorna kanske accepterar det (ibland) av sina mer sociala kollegor, men eftersom du inte gör dig någon möda att ha en relation till dem så känner de inte den lojaliteten med dig, utan bara irritationen när du inte är på plats som du ska.

När det väl har börjat surna på det viset är det svårt att vända så jag tror att du antingen får bita ihop och vara noga med måltidsraster ett tag/umgås lite med kollegorna, eller se dig om efter annat jobb.

Du läser inte vad jag skriver tycker jag.

Och om man faktiskt UMGÅS, dvs jobbar ihop på en avdelning, i samma rum eller liknande, då finns det mer social tid ja.

Men i min grupp är ibland lunchen enda gången på dagen när jag kan träffa mina kollegor, och inte ens alla av dem, eftersom vi har olika projekt och mötestider. Så om man då inte deltar i några luncher och vår enda stackars fredagsfika på 20 minuter så är man verkligen inte med i gänget och vet knappt vad de andra gör.

Vi har en regel om att inte snacka jobb på lunchen, den som gör det får tillsägelse och den som får (nödvändigt) jobbsamtal måste gå utanför matsalen och tjöta.