För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...

Denna månad har vi försökt bli gravida i ett år. Vi har inte fått ett enda plus. Är 31 och 32 år gamla. Vi har varit tillsammans i många år. Är så här i efterhand väldigt besviken på mig själv och oss att vi inte började försöka "i tid".

Har precis lämnat in hälsodeklarationspapprena och utredning kommer väl inte igång förrän långt in på hösten kan jag tänka mig... Jag mår så dåligt av denna väntan. Går snart på semester och känner ingen direkt glädje.

Jag har tidigare gjort ett VUL pga spottings och enligt läkaren såg det normalt ut. Men jag är lite kluven, då det inte var läkaren som jag besökte som gjorde VUL utan en bakjoursläkare som kom inrusande på rummet och snabbt gjorde ultraljudet. Jag är osäker på om läkaren uppfattade bakjoursläkaren rätt... 

Min man har gjort ett spermaprov hemma som vi köpt på nätet, Fertility score. Han fick positivt men vad jag har läst mig till så här i efterhand så är det inget att lita på. Tänk om vi blir ofrivilligt barnlösa? 

Hur länge har ni försökt? Och har någon utredning påbörjats?

Eller finns det några solskenshistorier?

Hoppet har börjat svika.

Hej!

Jo, inget plus än... Känns såå tufft. Som du säger får ALLA barn runt omkring...

Efter lång väntan har vi äntligen fått en remiss skickad för IVF. Har inte funnit några fel på oss förutom att jag har en blockerad äggledare och det är inte alls säkert att det är det som är orsaken. Känns såå jobbigt att inte veta varför det inte går. Och rädslan att inte bli gravid är så stor. Men hoppet måste finnas där... annars går man ju under.

Tuff resa för er! Stort lycka till med allt!

Vet ni förresten när IVF kan tänkas bli för er?

min läkare sa också att spolning inte gör någon skillnad, är det stopp så är det stopp. min läkare sa att det är helt onödigt att göra en spolning och istället skicka remissen direkt för IVF. jag tog upp det då jag ville spola. hon sa att spola är en risk också för infektion.

okey, jag ska nog ta upp att jag vill prova att spola ändå. för som du säger man vill ju försöka allt. gjorde det ont att spola? och hur kändes det efteråt?

jag förstår dig där. man får försöka att inte tänka på det. man går ju jämt med denna molvärken och känner av minsta lilla man känner. jag håller tummarna för dig nu. jag ska börja med en ny omgång letrozol i morgon dubbel dos. fan mår piss dem dagarna, känns som man är i nå klimakteriet eller nå.helt deppig blir man.

Hur går det för alla?

Hur går det för alla?

Skönt att ni kommer igång! Men hoppas såklart inte mensen kommer :)

Vi har faktiskt kommit ganska långt, så äggplocket och allt är klart. Hade risk för överstimulering, så har inte fått något tillbaka denna månad tyvärr. Insättning blir i maj förhoppningsvis! Fick reda på idag att vi fick tre Blastocyster till frysen, så det känns jätteskönt! Får hoppas att någon av dem vill fästa sig.

Körde korta protokollet med Bemfola. Fick ut 12 ägg, 5 befruktade sig normalt och sen 3 blastisar.

Hoppas det går bra för er!

Ja preci, jag plockade ut äggen och min man lämnade spermaprov. Redan på mitt första VUL under behandlingen fann man cirka 20 äggblåsor, så då bestämde läkaren att vi bara körde äggplock för att undvika överstimulering. Jag svarade väldigt starkt på hormonsprutorna.

Det är lite läskigt i början, men du kommer in i det!