För oss som har väntat på ett plus i mer än ett år...
Nej, det är störst risk för överstimulering efter äggplock när man stoppat tillbaka embryot vad jag förstod det som. Vissa kan bli överstimulerade sen när embryot fäst sig och graviditetshormonerna stiger. Istället för den vanliga ägglossningssprutan, som man tar innan äggplock, så fick jag en annan som gör så att processen med slemhinnans uppbyggnad osv avstannar. Mensen är redan här och brukar komma ca en vecka efter man tagit den sprutan. Efter mitt VUL sänkte de dosen och sedan plockade jag ut äggen efter några dagar.
Det känns segt att inte fullfölja denna månad men samtidigt är jag glad för mina embryon jag fick och ganska skönt att slippa alla hormoner och vila kroppen :) Vill dock att tiden ska gå snabbt nu, så jag får vår embryo!
Jag tog just ett test bara för att veta att det inte tagit sig inför sprutstarten. Negativt så klart. Kände typ att då fan blir det sprutor snart, nästan lite hämndkänsla mot kroppen? Blir fortfarande sur för varje test som är neg . Enda trösten denna gång är väl just det att om jag får mens igen så gör man verkligen något medicinskt åt det nu.
Men jag är så rädd för allt som inte funkar! Överstimuleringar, att inget överlever, att inget går att sätta in samt att man kommer vara den 30% som inte lyckas på 3 ivfer .
Kanske konstigt att jag är så negativ not ivf , till o med sköterskan var mer förväntansfull! Känns som att jag vet för många som inte lyckas och är lite överrealistisk
Typ varför kommer ivf funka när det inte funkar annars, oförklarligt dessutom.. känns som det är mycket 'lidande och logistik" för något som inte alls har 100% garanti. Man är så nedsliten mentalt i det här att det inte funkar så varför skulle man "vara värd" det här...