Utebliven mens - överviktig och fd ätstörd
Var bor du? Det finns ätstörningsenheter på många orter. Jag bor i Stockholm och har varit inskriven på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). Jag har uns som började när jag var 13 och sedan har gått upp och ner tills jag vågade söka hjälp när jag var 28 år. Jag hade en behandlare/psykolog som jag gick och pratade med två gånger i månaden och jag skrev matdagbok. Jag fick även gå på föreläsningar om ätstörningar och kände mig så träffad i det mesta de sa. För att komma dit skriver man en egenanmälan (finns att skriva ut från deras hemsida) så du behöver ingen remiss från läkare. Har för mig att de även har någon typ av behandling över internet om man bor på annan ort än Stockholm. Inför mitt första besök var jag jättenervös och svimmade nästan när jag skulle gå in. Jag var orolig för att mina problem inte var tillräckligt stora/svåra och att psykologen bara skulle tycka att jag var larvig men samtidigt var jag orolig för att hon skulle tycka att jag var sjukare än vad jag kände mig. Men det var en så stor lättnad att få prata med henne och hon var inte dömande utan lyssnade och gav information på ett pedagogiskt sätt. Så sök hjälp även om det känns svårt och tungt, det kommer kännas så mycket bättre sen! Är det någon i din närhet som vet om dina ätstörningar? Din flickvän t ex? Annars tycker jag att du ska börja med att berätta för henne. Det är skönt att ha någon som stöttar och som kan hjälpa en åt rätt håll. För mig var det från början en kollega som såg att jag inte mådde bra och som tillslut fick mig att berätta för henne. Hon hjälpte mig skiva egenanmälan och följde även med mig dit första gången.