Störtblödning medicinsk abort vecka 7 (6+) hur vanligt?

Hej,

Har nyligen genomfört en medabort, hemma. Är snart helt fri från blödning och skulle kunna berätta allt utifrån min upplevelse, vad är det som oroar dig/vilka funderingar har du?

Först vill jag börja med att jag är otroligt glad för din skull och att det har gått så bra. Vissa dagar kommer vara bättre än andra, där du ena stunden upplever lite ?mensvärk? och andra gånger känner du ingenting alls. Glad för din skull att det hela var hanterbart och inte så smärtfylld. Första dagen är värst, tar du dig genom den så klarar du resten. Du har gjort allt och nu väntar du bara på att blödningen ska avta. Glöm inte att hålla koll på att mängden ska minska för varje dag, det innebär inte att du kommer sluta blöda imorgon men mängden ska inte vara som första dagen utan lugna sig stegvist.

Jag var i vecka 5 + 1. Hade liknande upplevelse, ibland kände jag ingenting alls och andra gånger en lättare form av mensvärk, men helt klart hanterbart. Jag var livrädd och skräckslagen av alla skräckhistorier men helt ärligt har jag känt värre smärta. Obehagligt första dagen då allt kom ut men sedan var det bara som mens. Det jobbiga var det psykiska att ständigt vara rädd för att allt inte har kommit ut, att man inte vet hur mkt som är mkt eller lite, att inte kunna prata med någon om det, att vänta in tills det slutar blöda så man kan återgå till sitt vanliga liv, att hindras från att göra allt, att älta på att man kunde gjort det hela annorlunda och aldrig hamnat i situationen till en början m.m.

Jag är väldigt lättad som dig med att jag tog mig genom det. Det kändes inte svårt, lite obehagligt men inte mer än så. Lärde mig en läxa och kommer aldrig utsätta mig för det igen.

Blev en hel uppsats men sammanfattningsvis så var jag i vecka 5+1. Blödde en vecka sedan var det över. Det gjorde inte ont och när det väl gjorde ont var det hanterbart. Första dagen var mkt blod och klumpar, det rinner genom alla byxor men sedan avtar det redan efter ett par timmar eller dagen efter. Under tiden hindras man från att leva ett normalt liv och utifrån det lär man sig också en fet läxa om hur viktigt det är att skydda sig så mkt som det bara går, hellre för mycket skydd än riskera att hamna där igen. Kram <3