Ni som varit otrogna mot er partner , varför ?

Hade det varit längst in så hade den delen inte behövt komma in. Det är oftast inte mer än halva som är inne ändå. 

Ja jag håller med det är väldigt brett så det krävs som sagt mycket förspel och man är rätt mör efteråt vilket gör att det inte blir så ofta heller. Då är en älskare bra att ha. 

Det är ingen fara, jag diskuterar gärna kring det.. för jag är själv förvånad över att jag inte har dåligt samvete. 

Han är omtänksam på sitt sätt, han visar det genom att jobba mycket så att jag och vår hund kan ha det så bra som möjligt.

Men kanske inte på det sättet som jag behöver. 

Vi har alltså pratat om att jag behöver mer närhet och beröring och uppskattning.

Och han erkänner att han är dålig på det. 

Och i övrigt i vårt förhållande så kan vi ha roligt ihop och mysigt. 

Men vi har varit ihop i 10 år. Så man kan väl ibland känna att man inte har något att prata om längre. Och så kommer det ibland middagar där man sitter och dricker rödvin och pratar en hel kväll.  Så det går väl upp och ner. 

Men jag tycker inte att sexet funkar. Tyvärr mycket på grund av hans storlek. 

Man skulle kunna tro att när han har liten, så borde han satsa mer på att tillfredsställa på andra sätt. 

Bara säger att det är svårt att säga hur "bra/dåligt" ett förhållande är. 

Men jag har börjat tänka mer och mer att man kanske inte kan få allt från en enda människa, och att man absolut kan tycka om flera personer samtidigt, 

Skulle gärna ha ett öppet förhållande, där båda får träffa andra.

Vet inte riktigt vart jag ville med denna text. 

Men kan inte prata med någon annan, inga vänner vet om detta.

Det är ingen fara, jag diskuterar gärna kring det.. för jag är själv förvånad över att jag inte har dåligt samvete. 

Han är omtänksam på sitt sätt, han visar det genom att jobba mycket så att jag och vår hund kan ha det så bra som möjligt.

Men kanske inte på det sättet som jag behöver. 

Vi har alltså pratat om att jag behöver mer närhet och beröring och uppskattning.

Och han erkänner att han är dålig på det. 

Och i övrigt i vårt förhållande så kan vi ha roligt ihop och mysigt. 

Men vi har varit ihop i 10 år. Så man kan väl ibland känna att man inte har något att prata om längre. Och så kommer det ibland middagar där man sitter och dricker rödvin och pratar en hel kväll.  Så det går väl upp och ner. 

Men jag tycker inte att sexet funkar. Tyvärr mycket på grund av hans storlek. 

Man skulle kunna tro att när han har liten, så borde han satsa mer på att tillfredsställa på andra sätt. 

Bara säger att det är svårt att säga hur "bra/dåligt" ett förhållande är. 

Men jag har börjat tänka mer och mer att man kanske inte kan få allt från en enda människa, och att man absolut kan tycka om flera personer samtidigt, 

Skulle gärna ha ett öppet förhållande, där båda får träffa andra.

Vet inte riktigt vart jag ville med denna text. 

Men kan inte prata med någon annan, inga vänner vet om detta.

Tio år ihop är väl inte mycket

Jag har varit otrogen mot alla mina pojkvänner, men inte min nuvarande man. Jag har stark sexdrift, i synnerhet under min ägglossning där jag nästan tappar huvudet av kåthet. Ingen av mina pojkvänner har lyckats tillfredsställa mig helt och hållet under min ägglossning. Är jag då dessutom lite berusad och ute på krogen och blir uppraggad har det varit nästan omöjligt för mig att säga nej.

Det var först när jag och min man började försöka få barn som jag såg ett samband mellan min ägglossning och starka sexdrift. Då insåg jag att det var en hormoniell styrning och att det inte alls handlade om att jag var nymfoman eller inte fick tillräckligt med sex i förhållandet. Min nuvarande man kan inte heller hålla mig tillfredsställd under den här 10-dagars perioden varje månad, men nu vet jag varför. Det går över och blir ett mer normalt sexbehov senare i menscykeln. Min man har dessutom stark sexdrift och kan matcha mig bättre än de flesta andra i mitt sexbehov under ägglossning.

Så, därför har jag varit otrogen. Jag ska inte säga att tanken inte slår mig längre och i min fantasi ligger jag fortfarande med andra män. Jag hoppas jag inte kommer tappa huvudet igen, vilket jag förmodligen inte kommer så länge jag inte blir berusad och kommer i närkontakt med en annan man under kulmen i ägglossningen. Jag älskar min man och skulle inte för något i världen vilja göra det mot honom...

Alternativet kanske är att inte dricka alls om du går ut, så kanske det är lättare att stå emot? Jag tänker att om man inte vill vara otrogen, så får man ligga steget före och om man nu vet sina svaga punkter som du gör, så undviker man helt enkelt tillfällen som kan få en att göra saker man eg inte vill.