IVF sommar/höst 2018
Nu startar vi snart vår 5:e IVF-behandling.
Häng gärna på i tråden, så hjälps vi åt att stötta varandra!
Nu startar vi snart vår 5:e IVF-behandling.
Häng gärna på i tråden, så hjälps vi åt att stötta varandra!
Hej allihopa! Ny i tråden, ska på första besöket på ivf kliniken på torsdag. Vi har försökt aktivt i över 1 1/2 år, men slutade med preventilmedel 4 månader innan det. Många tuffa misslyckanden. Tyngre för varje månad.
Utredningen visade att min man har få och trötta spermier och jag har hjärtformad livmoder som ger en ökad risk för missfall. Känns riktigt tungt, kommer ha svårt att kunna glädjas om vi ens lyckas bli gravida.
Min mens är beräknad på fredag, är det dumt att hoppas på att kunna få börja behandling redan på den mensen? Hur snabbt har ni andra fått börja efter första besöket?
Jag känner mig redo och rätt starkt! Samtidigt är jag orolig för hur suprefact, som i mitt fall används för att få en kraftigare nedreglering, kommer att påverka mig.
Jag är även lite frustrerad över att jag fortfarande inte har fått kopia på den anmälan som kliniken lovade att göra efter "missödet" vid förra försöket. Jag tror inte de har gjort någon anmälan och kommer själv att anmäla till IVO om det visar sig att mina farhågor stämmer.
Åh tack snälla för dina ord, känns fint att någon annan hoppas för ens skull!
Okej och ni skulle börja nu efter sommaren? Hur känns det och hur mår du i hela processen?
Hej allihop!
Jag hoppar in här.
Jag är 27 år och min sambo är 28 år. Vi har försökt bli gravida under 5 års tid. Tog lång tid innan jag kände mig redo för att söka hjälp, vilket jag ångrar idag för då hade nog ivf varit påbörjad för längesen. För 1.5 år sedan började vi göra en utredning. Dom tog prover på både mig och min sambo. Utredningen tog 8 månader innan den var klar, såhär i efterhand har jag förstått att en utredning inte skall ta så lång tid! Vi fick genom utredningen reda på att min sambo har mycket lägre antal spermier än normalt men att dom är pigga och fina. Dom misstänkte att jag inte ägglossa av mig själv och eventuellt har en släng av pcos men jag fick aldrig något riktigt svar på det. Dom gjorde heller ingen spolning på mig vilket jag förstått nästan alltid görs vid en utredning? Men till mig sa dom att dom visste att vi kommer behöva ivf pga sambons lägre spermieavtal och då var spolning onödig?!
Remiss skickades från privat klinik där utredningen gjorts till sjukhuset som våran kommun tillhör. Min sambo fick gå och lämna ytterligare ett spermieprov. Sedan skickade dom remissen vidare till sahlgrenska. Sahlgrenska tog emot remissen den 8 februari så nu har vi stått i kö i 5 månader. Efter 3 månader började jag höra mig för om hur det funkar med vårdgarantin. Tog reda på att rmc i malmö inte hade någon väntetid och bestämde oss för att vi ville att remiss skulle skickas dit. Jag kontaktade sjukhuset här igen och bad dom skicka remiss dit. Dom sa att dom eventuellt behövde kompletterande uppgifter men att dom skulle höra av sig isf. Det gick ett antal veckor men vi hörde inget ifrån rmc. Jag ringde och då säger hon att remissen skickats tillbaka för att det saknades provsvar på mig och att mitt tsh var för högt. Dom har en gräns på 2.5 och jag hade strax över. Bröt ihop rejält och allt kändes hopplöst! Jag ringde lite smått förtvivlad till sjukhuset där jag bor igen och undrade vad som skulle hända nu och om detta skulle ta lång tid. Var en snorkig tant jag pratade med och fick inte mycket till svar och kände mig ännu mera ledsen. En vecka senare fick jag hemskickat remiss för provtagning. Såg nu häromdagen att mitt tsh var 1.09 denna gången så det är ju bra men dom tog också ett prov för att kolla äggreserven och det har jag inte sett något resultat på. Nu vet jag inte vad som händer. Jag hoppas dom skickar remissen på nytt med nya provsvar till rmc och att vi får komma dit snart. Vi står kvar i kö på sahlgrenska tills vi vet att remissen mottagits och godkänts av rmc. denn aeviga väntan och undran äter upp mig. Har senaste tiden mått riktigt dåligt. Så mycket frågor och tankar utan svar. Kände att den här gruppen var perfekt för mig så jag kan få ventilera mig och skriva med andra som är i samma situation då vi förmodligen kommer dra igång ivf i höst.
Blev ett väldigt långt inlägg....
Hoppas att vi alla här inne snart har turen att bli gravida<3
Förlåt om jag går in i er diskussion men vad hemskt detta låter... Vad har hänt?<3
Förlåt om jag går in i er diskussion men vad hemskt detta låter... Vad har hänt?<3
Hej allihop!
Jag hoppar in här.
Jag är 27 år och min sambo är 28 år. Vi har försökt bli gravida under 5 års tid. Tog lång tid innan jag kände mig redo för att söka hjälp, vilket jag ångrar idag för då hade nog ivf varit påbörjad för längesen. För 1.5 år sedan började vi göra en utredning. Dom tog prover på både mig och min sambo. Utredningen tog 8 månader innan den var klar, såhär i efterhand har jag förstått att en utredning inte skall ta så lång tid! Vi fick genom utredningen reda på att min sambo har mycket lägre antal spermier än normalt men att dom är pigga och fina. Dom misstänkte att jag inte ägglossa av mig själv och eventuellt har en släng av pcos men jag fick aldrig något riktigt svar på det. Dom gjorde heller ingen spolning på mig vilket jag förstått nästan alltid görs vid en utredning? Men till mig sa dom att dom visste att vi kommer behöva ivf pga sambons lägre spermieavtal och då var spolning onödig?!
Remiss skickades från privat klinik där utredningen gjorts till sjukhuset som våran kommun tillhör. Min sambo fick gå och lämna ytterligare ett spermieprov. Sedan skickade dom remissen vidare till sahlgrenska. Sahlgrenska tog emot remissen den 8 februari så nu har vi stått i kö i 5 månader. Efter 3 månader började jag höra mig för om hur det funkar med vårdgarantin. Tog reda på att rmc i malmö inte hade någon väntetid och bestämde oss för att vi ville att remiss skulle skickas dit. Jag kontaktade sjukhuset här igen och bad dom skicka remiss dit. Dom sa att dom eventuellt behövde kompletterande uppgifter men att dom skulle höra av sig isf. Det gick ett antal veckor men vi hörde inget ifrån rmc. Jag ringde och då säger hon att remissen skickats tillbaka för att det saknades provsvar på mig och att mitt tsh var för högt. Dom har en gräns på 2.5 och jag hade strax över. Bröt ihop rejält och allt kändes hopplöst! Jag ringde lite smått förtvivlad till sjukhuset där jag bor igen och undrade vad som skulle hända nu och om detta skulle ta lång tid. Var en snorkig tant jag pratade med och fick inte mycket till svar och kände mig ännu mera ledsen. En vecka senare fick jag hemskickat remiss för provtagning. Såg nu häromdagen att mitt tsh var 1.09 denna gången så det är ju bra men dom tog också ett prov för att kolla äggreserven och det har jag inte sett något resultat på. Nu vet jag inte vad som händer. Jag hoppas dom skickar remissen på nytt med nya provsvar till rmc och att vi får komma dit snart. Vi står kvar i kö på sahlgrenska tills vi vet att remissen mottagits och godkänts av rmc. denn aeviga väntan och undran äter upp mig. Har senaste tiden mått riktigt dåligt. Så mycket frågor och tankar utan svar. Kände att den här gruppen var perfekt för mig så jag kan få ventilera mig och skriva med andra som är i samma situation då vi förmodligen kommer dra igång ivf i höst.
Blev ett väldigt långt inlägg....
Hoppas att vi alla här inne snart har turen att bli gravida<3
Hej allihopa! Ny i tråden, ska på första besöket på ivf kliniken på torsdag. Vi har försökt aktivt i över 1 1/2 år, men slutade med preventilmedel 4 månader innan det. Många tuffa misslyckanden. Tyngre för varje månad.
Utredningen visade att min man har få och trötta spermier och jag har hjärtformad livmoder som ger en ökad risk för missfall. Känns riktigt tungt, kommer ha svårt att kunna glädjas om vi ens lyckas bli gravida.
Min mens är beräknad på fredag, är det dumt att hoppas på att kunna få börja behandling redan på den mensen? Hur snabbt har ni andra fått börja efter första besöket?
Låter som ett fint resultat! Hoppas att befruktningen lyckas! Tog de blodprov efter för att kolla att du inte hade ägglossat i förtid? Undrar eftersom du uppfattat att det fanns många fler äggblåsor vid ultraljud.
Vid mitt första äggplock fanns bara ett ägg kvar (de andra hade lossnat i förtid). Men ägget befruktades och återfördes två dagar efter. Tyvärr resulterade det inte i någon graviditet.
Vad tråkigt för din man att det blev en negativ upplevelse. Min brukar ordna med en burk innan äggplockningsdag och sköta sin del hemma innan vi åker. Vi har nära till kliniken och han förvarar den innanför kläderna. Dock har han inte alltid blivit väl bemött när han lämnat den. Så trist.
Hur mår du ikväll?
Nej vi har inget vidare stöd .. är ett bra tag sedan vi var på kliniken. Vi har bara berättat för några enstaka vänner inte för våra familjer. Min sambo har lite svårt för att prata om det med. Han säger mest att allt kommer bli bra..
Provsvaret på amh provet har kommit in på 1177 nu, Vad jag kunde utläsa hade jag ett värde på 2.0 eller något sådant. Vilket jag förstått är i undre kant? Men reagerade på en sak. Jag tog mitt amh prov (äggreservsprov) på dag 23 i cykeln och när jag läser runt på nätet så står det att det skall tas dag 3 i cykeln ??? Blev lite förvirrad. Såg att rmc i malmö mottagit våran remiss 23 juli och att vi ställs i kö. Tror inte dom har någon kö så förhoppningsvis så får vi kanske komma dit snart.