Hemspråk ja eller nej?

Tror du inte att de svenska barnens språk utvecklas av att ha svenska i skolan?
Det är ett språk som alla i Sverige ska kunna, men eftersom de flesta har föräldrar som kan svenska så borde (enligt ditt första inlägg som jag citerat) man kunna ha svenska i skolan enbart för de barn som inte har någon förälder som talar svenska hemma.
Trots detta har de allra flesta barn svenska som skolämne, flera timmar varje vecka.
Och tro mej, det är behövligt!

Vilket ordförråd skulle barnen ha om enbart hemmet stod för inlärningen av svenska? Vilka böcker skulle läsas? Vilka typer av texter skulle diskuteras och skrivas? Hur tror du att språket skulle förändras på tex 5 - 10 - 15 -20 år utan svenska i skolan, förutom för de som ej ha svensktalande föräldrar?
Mina gissningar är_
Det skulle variera alltför mycket. VIssa barn skulle ha rika ordförråd och andra mycket torftiga. Det skulle variera alltför mycket. Vissa barn skulle läsa stor bredd och mycket, andra skulle kanske aldrig läsa texter. Det skulle variera alltför mycket. Vissa barn skulle diskutera lyrik, poesi, faktatexter, krönikor, insändare mm med sina föräldrar. Andra barn skulle inte ens veta om att det finns olika typer av texter och att dessa har dolda budskap till läsarna. Min farhåga är att det skulle bli större skillnader mellan barnen. Det är redan idag alltför stora skillnader på hur det går för barnen i skolan och framtida arbetsmarknaden, beroende på föräldrarnas utbildningsgrad. För 30 år sedan spelade det nästan ingen roll vilken utbildning som föräldrarna hade, barnen kunde lyckas oavsett. Nuförtiden är det en stark koppling mellan föräldrarnas utbildning och om barnen lyckas eller ej. Dessutom skulle det kanske bli så att de barn som inte hade svenska föräldrar och därmed har en bra utbildning i svenska genom skolan, skulle ha ett bättre språk än de infödda!

Och för att svara på frågan:

All forskning visar att fler språk gör att det går lättare att lära sig ännu fler språk.
Så barn bör ha tillgång till många språk tidigt. Men det är viktigt att det är språk som talas otroligt väl, vilket i princip alltid betyder att en som har språket som modersmål ska tala det med barnen.
Så det hjälper inte att vi pratar halvdan svengelska med våra barn eller att de som har ett annat språk som modersmål försöker prata halvdan svenska med sina barn i tron att de ska bli bättre...

1) Prata ditt modersmål med ditt barn. I undantagsfall kan du prata andra språk tex om andra ska vara med i diskussionen.
2) Givetvis ska vi ha modersmålsundervisning för alla barn, även de svenska barnen bör ha svenska i skolan.
3) Låt ditt barn välja fler språk i skolan så fort det är möjligt. Även om ditt barn har svårt för svenska eller en språkstörning så visar forskningen att ytterligare ett språk INTE förvirrar utan berikar förstaspråket.
4) Om ditt barn har svårt för svenska och engelska, så ta inte bort det tredje språket om det inte är absolut krisläge. Att läsa franska, spanska, tyska osv. gör att svenskan och engelskan blir lättare!
Det finns bättre sätt att stötta barnet, kanske stanna kvar och få extralektioner efter skolans slut?
Läsa mycket tillsammans?
Öva mycket hemma?
Tillåta läsa/stava-spel/appar?
Prata om vikten av att kunna språk?
Leka med orden hemma? Ha dagens skämt? Dagens ord? Som man kör runt matbordet varje dag? Alla i familjen har ett skämt och om inte alla förstår det roliga så förklarar man skämtet, de vuxna får köra mycket ordvitsar så språket berikas med förståelsen att ord kan ha flera betydelser eller missuppfattas osv.