Många tycker det är svårt att hitta kärleken på nytt om de tex separerar efter 40-50 ca.
Undrar vad anledningarna till detta i så fall är? Alla blir ju äldre och man slutar ju inte vilja vara nära och älska bara för att man nått medelåldern. Så utbudet borde ju egentligen vara lika stort som när man var ung?
Är det helt enkelt svårare att bli fysiskt/sexuellt attraherad av någon på äldre dar?
Vad tror ni eller är era erfarenheter?
Jag som man på 48 år har erfarenheten av att kvinnorna min egen ålder är så upptagna med sina liv och intressen att de inte vill eller orkar engagera sig i en relation.
Är ute efter att träffa en kvinna runt min ålder men det är svårt så därför har jag fwb och kk ibland just för att få intimitet och närhet. Är en tillfällig lösning för att få njuta av livet.
Så om vi applicerar det på en faktiskt åtgärd så skulle den låta?
En sak som kan verka oväsentlig men ingen mens och ingen oro att bli med barn är skönt för många kvinnor.
Det är så skönt att slippa och tänka på det, att man kan bli gravid. Och öppenheten kring sex är helt annorlunda nu. Man vågar mer och njuter av varandras kroppar på ett helt annat sätt...åtminstone gör jag/ vi det.
Det är så skönt att slippa och tänka på det, att man kan bli gravid. Och öppenheten kring sex är helt annorlunda nu. Man vågar mer och njuter av varandras kroppar på ett helt annat sätt...åtminstone gör jag/ vi det.
Vid vilken ålder kan man släppa den oron?
Håller med dig men nu på senaste tiden måste jag erkänna att jag haft svårt att att hitta dejt i åldern 50-65.
Dejtingsidor går helt bort för mig. Det är bättre att ses i verkliga livet på en gång. Då märker man nästan direkt om det slår gnistor..: )
Låter klokt :) men var går man i vår ålder. Krogen går tvärbort för mig.