Till människor som kallar sig troende/kristna.
Varför är det sådan många ggr att kristna pratar om kärlek och omsorg men beroende på vem människan är får den stöd eller inte alls?! Så mycket falskhet! , men jag förstår det finns människor som har en äkta tro och verkligen visar det också i handling. Upplevt alltför många ggr att det finns en konflikträdsla inom kyrkans värld speciellt inom frikyrkan. När det verkligen gäller är ingen där.. jag har tappat tron på människor som säger sig vara kristna väldigt få kvar jag fortfarande kan ha tillit till. Måste bara säga att jag känner inte igen min Gud och Jesus i ganska många av er. För han är full av kärlek ,nåd och barmhärtighet. Tron på honom kommer jag alltid ha och det är jag glad och tacksam över. Jag vet ingen är perfekt. Ville bara skriva av mig lite. Finns kanske någon annan som upplevt liknande? Kanske någon har helt annan upplevelse av församlingsliv när du/ni har varit i kris och då menar jag när man går igenom mycket svåra saker. Det lilla mänskliga stöd jag fått kommer från de som säger sig inte ha en tro. Mvh