Tjurig 11åring
Jag bor med min sambo, sambons 11 åriga son och min 3 åriga dotter.
Problemet är min sambos son. Han är alltid tjurig! Alltid. Jag har nog nästan aldrig sett honom le eller hört honom skratta. Han är inte arg och exploderar, han liksom är negativ och sur. Han klarar inte av tillsägelse, då brukar han oftast bryta ihop och börja gråta. Man kan liksom inte säga till honom någonting utan att han svarar med ett otroligt tyst "mmh" eller något otrevligt tillbaka.
Han har sitt rum på nedersta våningen och vi andra bor där uppe. Vi har kök, toa och vardagsrum uppe. Den enda gången som han sitter där uppe och umgås med oss är när vi äter mat. Direkt efter maten så skyndar han sig ner.
Det har varit tufft med honom väldigt länge..han bodde på hos sin mamma för 2 år sedan men hon missbrukade cannabis och hade mycket fester. Hon har haft sex med sin äldsta sons kompis. Rökt cannabis med sin äldsta son. Det var ingen bra miljö för 11 åringen. Han låg efter i skolan, var ute sent på kvällar/nätter vid 10 års ålder och rökte och hittade på bus med äldre barn. Han borstade nästan aldrig sina tänder och drack cocacola morgon som kväll. När han kom till oss kunde han nästan inte läsa eller skriva och hade aldrig gjort en läxa i hela sitt liv. Att komma till oss blev en stor omställning där vi hade krav och regler! Inga sena kvällar, man borstar tänderna 2 gånger, man gör läxor innan man spelar eller går ut osv. Missköter man sig får man någon konsekvens.
Sonen är också väldigt tystlåten. Han pratar otroligt tyst och han tilltalar oftast bara sin pappa. Han till och med viskar saker till sin pappa och ibland säger han att han vill prata med sin pappa SJÄLV. När han är där nere på sitt rum så brukar han ringa till sin pappa och tex be om att han ska komma ner med en macka osv. Fast han är fullt kapabel till att göra det själv.
Hans beteende tär på mitt och min sambos förhållande..sonen sprider sån negativ energi runt sig. Han vill inte umgås med oss alls verkar det som, vilket är jätte tråkigt. Det känns som om jag knappt känner honom.
Vet inte vad jag ska göra i den här situationen..vet inte vad jag vill ha för svar heller. Kanske någon som har upplevt liknande?
Du kan inte anklaga ett barn för att bara sprida negativ energi runt sig om han levt under de förhållandena fram tills 9 år. Var var din sambo? Varför tog han inte in sin son tidigare än för 2 år sedan om hans livssituation såg ut så?
Ge honom professionell hjälp och passa på att göra samma för dig och sambon. Ni behöver garanterat råd och hjälp, det är jobbigt att ta hand om skadade (kommer inte på ett bättre ord just nu) barn. Och den typen av hjälp ni behöver kommer du inte hitta på familjeliv.
Jag förstår att det tär på eran relation, men det är absolut inte det största problemet här.