Behålla barnet fast han inte vill?

Anonym (I)

Äldre 23 Dec 00:39
152 svar

Citera Återställ Anmäl

Behålla barnet fast han inte vill?

Det låter för mig som att han hade sex med dig, vetande att ingen av er hade preventivmedel, samt att det är så barn blir till. Han får skylla sig själv som inte använde kondom. Nu är det ditt beslut.

Om han inte vill ha kontakt med och vara en pappa till sitt barn är det upp till honom, men om du vill ha det och inte vill göra abort ska du självklart behålla det!

Du kommer aldrig att ångra dig, möjligen att du skaffade barn med just honom ifall han bestämmer sig för att göra livet surt för dig med vårdnad osv, men barnet kommer vara värt det!

Lycka till!
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:13

#6

Citera Återställ Anmäl

Chattisen skrev 2018-12-23 01:01:03 följande:
Nej tycker inte att bara för att man är kvinna, har man veto-rätt att skaffa barn mot någons vilja.

Jo. Det är precis vad det innebär om mannen i fråga väljer att ha oskyddat sex med en kvinna.

Självklart kan man diskutera fördelar och nackdelar tillsammans, och hur man skulle lösa ut allting om man väljer att behålla det.

Men det är ju inte som att mannen som inte vill ha ett barn aktivt kommer att ta bort fostret som växer i kvinnans kropp. Det är en enormt stor sak för de flesta kvinnor. Även kvinnor som inte vill ha barn kan ha för svårt för att "döda" det som lämnat ifred med största sannolikhet skulle ha blivit en levande människa, ens barn.

Tills ni har ett liv som växer i er så är det inte ert beslut. Ni får ha en åsikt. Ni får säga "Jag kommer ansöka om ensam vårdnad" eller "Jag kommer inte vilja ha någon kontakt alls med dig eller barnet", men ni kan inte kräva att få ta död på något i någon annans kropp. Det är inte er rättighet.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:15

#7

Citera Återställ Anmäl

Anonym (.) skrev 2018-12-23 00:38:04 följande:
abort. du måste tänka på barnets bästa och inte bara på din egen vilja

Vadå? Om hon vill ha barnet och kommer att kunna ta hand om det (vilket inget säger emot) så ska hon ju självklart behålla det? Att ett barn är oönskat av den ena föräldern, åtminstone i graviditetsstadiet är väl inte direkt ovanligt? Många ångrar sig när de väl får barnet och vill då visst ha det, andra gör det inte, men det finns massvis med ensamstående föräldrar som har barn som är hur lyckliga som helst.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:19

#11

Citera Återställ Anmäl

Chattisen skrev 2018-12-23 01:01:03 följande:
Nej tycker inte att bara för att man är kvinna, har man veto-rätt att skaffa barn mot någons vilja.

Jag ska förtydliga lite till:

Är man två stycken där den ena vill ha barn och den andra inte vill ha det så trumfar den som Inte vill ha det.

Säger den som vill ha barn: "jag använder inte preventivmedel och jag hoppas bli gravid om vi ligger" och den som Inte vill ha barn ändå väljer att ligga med den här personen, utan kondom, då har den inte rätt att kräva abort ifall ett barn blir till... Håller du med?
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:25

#14

Citera Återställ Anmäl

Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:18:15 följande:
fast det är ju bebisens bästa man ska gå efter och detta är verkligen inte att gå efter barnets bästa.

Barnets bästa är alltså att inte födas?

Var drar du gränsen för om omständigheterna är tillräckligt bra för att det ska vara värt för barnet att födas? Om den andra föräldern dör i en olycka, är det bäst att göra abort då också? Oavsett om syskon finns? Oavsett om det finns stor släkt som kan hjälpa till?

Och har du verkligen aldrig hört talas om killar som motsatt sig graviditeter i början och sen ändrat sig efter ett par månader eller när bebisen väl fötts? Jag känner till Många.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:29

#18

Citera Återställ Anmäl

Chattisen skrev 2018-12-23 01:20:21 följande:
Vet precis vad det innebär rent praktiskt, men tycker det är fel mot både barn och en ev pappa. Sen kan det såklart bli bra ändå. Men Nej står fast vid min åsikt, det är moraliskt fel att skaffa barn mot någons vilja.

Är det inte moraliskt fel att övertala någon som vill behålla barnet den är gravid med att göra abort?

Jag vet de som själva valt abort som mått extremt dåligt över det efteråt, under år och årtionden. Tänk då att det är någon annan som fått dig att ge upp ditt barn! Man kan säga att det inte är ett barn än, men det man ger upp är ju hela det framtida liv man hade haft med sitt barn.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:31

#21

Citera Återställ Anmäl

Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:28:55 följande:
Men BARNET då?!

Vad gör dig så övertygad om att barnet inte kommer att få det bra? Eller misstolkar jag vad du menar med barnets bästa?
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:35

#25

Citera Återställ Anmäl

Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:31:00 följande:
barn är faktiskt ingenting som man bara skaffar.

Jo, det gör ju många till höger och vänster, planerat och oplanerat Men jag ska inte missförstå dig bara för att vara trång...

Så nej... Men här har vi ju en vuxen person som verkar ha tänkt igenom ifall den vill sätta ett barn till världen, och vi får ju utgå ifrån att hon är kapabel till att ta hand om det. Hon kunde lika gärna ha åkt till Danmark och insiminerat sig. Nu blev hon gravid med en man som visste vad han riskerade.

Barnet kommer att få minst en bra förälder som tar hand om det. I vårt samhälle anses det vara fullt tillräckligt, varför kräver du mer?
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:49

#29

Citera Återställ Anmäl

Anonym (.) skrev 2018-12-23 01:34:41 följande:
barnet förtjänar två föräldrar

Det är så klart toppen om man kan vara två föräldrar: två som vårdar barnet och blir dess förebilder osv... Men livet är inte alltid så lätt. Den ena kan bli sjuk och/eller dö. Man kan få en försämrad relation där barnet mår sämre av att man är tillsammans än av att man är isär... då ska barnet bo vv eller någon annan lösning som i praktiken innebär att den endast har fysisk tillgång till en förälder i taget. Sen är inte alla föräldrar bra eller lämpliga som det heller... Men det kan visa sig först när barnet kommer. Då är det för sent att ta tillbaka liksom...

Jag undrar verkligen vad din bild av när det är ok att skaffa barn är?

Båda har fast jobb sedan minst 5 år, man är gifta, äger sin bostad, har minst 100 000 kr på banken, är stormförälskade och har varit det i 10 år. Man har psykutretts och gjort kompletta medicinska scanningar, och kommer att göra det en gång i kvartalet så att man vet att ingen riskerar bli sjuk. Båda tränar och motionerar dagligen och springer triatlon en gång i månaden. Båda äter en hälsosam balanserad kost med endast ekoprodukter och inga halvfabrikat. Man bor så att man kan gå till dagis och cykla till jobbet, men där man inte behöver röra sig på några farliga bilvägar. Sjukhus ligger också en promenad bort. Allt i hushållet är endast i naturmaterial och barnet kläder sys av ull man själv kardat från fåren man håller i trädgården. Båda har också skrivit på ett kontrakt där man lovar att aldrig bråka och minst upprätthålla en gemensam fasad av lycka inför barnet för evigt, inga undantag. Bäst är nog om mor- eller farföäldrar bor grannar också så att föräldrarna ständigt har stöttning i att hitta de nya super extra hyper bästaste kläderna, leksakerna och uppfostringsmetoderna för barnet.

Men du vill kanske bara fortsätta att skrika att allt utom två föräldrar som är superöverlyckliga inför barnets ankomst är icke godkänt?
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 01:59

#30

Citera Återställ Anmäl

Richard1986 skrev 2018-12-23 01:42:23 följande:
Som sagt - det som sker inne i din kropp är ditt beslut. Som kille förstår jag att han får panik. Min äldsta blev till med en mycket tillfällig sexpartner som jag absolut inte hade några planer på att skaffa barn med så jag kan mycket väl förstå att han säkert har panik. Man känner inte varandra efter en månad och har ingen aning då huruvida man verkligen vill ha ett förhållande med varandra. Det underlättar inte om det då kommer en oplanerad graviditet med i bilden. Att få barn med sin älskling sedan flera år är jobbigt nog. Att få barn med någon man nyligen träffat och knappt alls känner underlättar inte.

Sen får man tänka på hur ens eget liv ser ut. Vart man står i livet, hur ens privatekonomi och framtidsutsikter ser ut, vilket socialt nätverk man har eftersom chansen är mycket stor att du kommer bli en 100 % ensamstående förälder om du behåller helt emot hans vilja, vad man vill göra i livet osv...

Jag har en klar åsikt om huruvida det är rätt och riktigt mot barnet att behålla när man inte kan komma överens och det är kanske inte den du vill höra. Jag har sett för mycket av baksidorna av sådana beslut. Bråk, långdragna vårdnadstvister, bitterhet och hat mellan 2 föräldrar som tidigare svurit dyrt och heligt på att hålla sams för barnens skull men till slut ändå använder barnet som pistolskott för att övertrumfa och bryta ner den andre etc. Man har ingen aning om vad graviditet kan göra med människor förrän man verkligen är där...

Men det som händer inne i din kropp är fortfarande ditt beslut. Oavsett vad han säger.

Bra sagt, och bra perspektiv.

I grunden vill TS ha barnet. Den nya frågan blir: vill TS ha barnet med risk för det du beskriver? Om fadern går med på att frånsäga sig vårdnaden och inte vill ha kontakt blir frågan om TS verkligen är beredd att sköta allt själv.

Förhoppningsvis kan de åtminstone diskutera hur framtiden skulle se ut ifall de behåller, så att TS kan skapa sig en bild av vad det innebär, men som du säger kan de gå dåligt ändå, och det måste också tas med i beräkningarna.

Det jag tror (.) Inte tänker på är att alternativet att ta bort barnet skulle kunna leda till en sämre framtid än den med mörka vårdnadstvister.... t ex att något händer så att hon aldrig kan bli gravid igen.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 02:38

#33

Citera Återställ Anmäl

Chattisen skrev 2018-12-23 02:16:07 följande:
Men det scenariot kommer efter att man ev har bestämt sig för att behålla ett barn, jag tycker det är fel att behålla ett barn, binda någon till ett föräldraskap man inte har fått välja att ingå i, betala underhåll i 20år, ett barn som kanske inte äns vill vetas av pga att någon känner sig lurad och överkörd.

Jag dock med om att det är bådas ansvar, vid ett samlag och det samma ska gälla efter om kvinnan blir gravid.

Om mannen går bort, ja självklart.. men då pratar vi lösa teorier utanför ämnet.

Jag tycker att du argumenterar väldigt rimligt, och jag hör vad du säger... Men han visste ju att hon ville bli gravid? Vad jag menar är att diskussionen redan skett, eller bör ha skett i och med att han hade sex med henne utan skydd "om vi har sex och jag blir gravid kommer jag att vilja behålla det, vill du fortfarande ligga med mig?"

Det finns ju de som ångrar sig på andra hållet också... Som först vill ha barn, men när tjejen blir gravid vill de ta bort det.

Jag menar att i TS och i de scenarierna har personen redan valt att ingå i ett föräldraskap, och det är för sent att säga "nej, förresten!"

Alla tar vi risker... ibland risker som inte skulle vara värt det om det gick fel. Tänk till exempel på att fippla med mobilen medan man kör bil, att gå emot röd gubbe eller så... så länge inget händer är det värt det. Den dagen man blir påkörd och blir förlamad känns det inte alls värt det, och hade man kunnat gå tillbaka i tiden och göra annorlunda hade man gjort det. Men man har ingen annan än sig själv att skylla för det läge man sitter i.

Förstår du vad jag menar att han redan har valt att ingå föräldraskap?
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 11:14

#70

Citera Återställ Anmäl

Anonym (N) skrev 2018-12-23 09:34:39 följande:
Exakt!!! Gäller BÅDA!

Vilken idioti alltså... Fattar du inte bättre?

Självklart gäller det båda, båda borde ha skyddat sig om de INTE ville ha barn... Men det ville ju TS?

Om en vill ha barn och en inte vill det och den som inte vill det ändå bestämmer sig för att ha sex med den andra är det ju dens ansvar att skydda mot graviditet, eller avstå från sex.
Anonym (I)

Äldre 23 Dec 11:22

#72

Citera Återställ Anmäl

Richard1986 skrev 2018-12-23 02:28:40 följande:
Ja när en sån situation uppstår gäller det verkligen att andas djupt, behålla lugnet och försöka tänka klart och långsiktigt.

Vrida och vända på alla stenar.

Man kan aldrig veta helt säkert vad som händer i framtiden. Man kan råka ut för en olycka eller vad som helst som gör att man blir infertil. Kanske kommer man då ångra under resten av sitt liv att man gjort abort. Eller kanske händer det någonting där man blir så pass skadad att man är glad att man gjorde abort... Who knows...

Förhoppningsvis kan dom prata och resonera sig fram till ett beslut till sist även om dom inte är "on speaking terms" just nu... Det kräver ju dock att båda lugnar sig en smula efter att den inledande chocken klingat av och att ingen börjar med att utesluta något alternativ för den andre. Graviditeten är ju där och försvinner ju liksom inte av att bara tänka bort den ;)

Mycket klokt! De har ju förhoppningsvis lite tid på sig... låta chocken smälta, prata med sina närmaste.

TS har fått många bra svar här på båda "sidor" tycker jag, och det känns som det viktigaste, att ordentligt gå igenom vad som är viktigt för en osv.

Tråkigt att höra att det inte gick så bra med din äldsta förresten... även med goda intentioner kan det bli väldigt fel. Det låter i alla fall som att barnet har minst en klok förälder som bryr sig om det. Tänker mig att man som förälder alltid tycker att man borde kunna göra mer för sina barn, men jag tycker gott att du kan ge dig själv en klapp på axeln för allt gott du gör och försöker göra! Heja dig!
Anonym (I)

Äldre 26 Dec 02:18

#130

Citera Återställ Anmäl

Anonym (elsi) skrev 2018-12-25 10:39:37 följande:
Du är vad som står mellan livet och döden när du gör abort = mord. En människa är alltid en människa. Är en tvååring mindre människa än en 80-åring? Är det okej att trampa sönder fågelägg bara för att "fågeln inte är född än och är därför ingen fågel"? Är jg en albatross bara för att jag "definierar mig" som en? Livet är ett absolut tillstånd. En människa är en människa är en människa och är ett absolut tillstånd. Det är inte förhandlingsbart bara för att människor satt en "definition". Abort är det yttersta uttrycket för kvinnohat.

Jag anser att det snarare är något som sannolikt skulle ha blivit ett liv. Beroende på vem du är som person, hur långt gången graviditeten är och en miljon andra faktorer kommer ev eventuell abort att påverka dig olika. Min teori är att ju längre graviditeten är gången, ju mer kapabel du är att ta hand om ett barn, och desto mer du vill ha det, desto mer traumatiskt och svårt kommer det vara för dig att göra abort.

Desto mer kommer du också att se på det du bär som ett litet liv, för du ser inte bara den lilla nagelstora räkan i livmodern, utan kan föreställa dig ett barn och det fina liv du skulle kunna ha med ditt barn.

Är du 10 år gammal, lever utan föräldrar och tillgång till sjukvård i slummen någonstans, du har blivit våldtagen och är två veckor gravid... (för att verkligen illustrera motpolen) då ser du nog en annan verklighet och framtid. Och nog måste du väl hålla med om att ett dagen efter piller inte är samma sak som abort i vecka 23? Och du vet att de ägg vi köper i butikerna ofta går att få fram till kycklingar om man har rätt slags värmelampa? Dessa äter vi gladeligen, de flesta av oss, utan att se det som mord.

Med detta vill jag komma fram till att saker inte är så svartvita som du gör dem genom att säga liv och död på sett sätt du gör.

Jag tror även att du misstolkar din suffragett-kvinna. Skulle man börja välja bort kondom för att förhindra graviditet och hänvisa till abort som ett slags preventivmedel, då talar vi kvinnoförakt... att inte alls se till konsekvenserna för kvinnan, som att oönskad graviditet inte är ett problem.

Abort som sista utväg, när preventivmedel ej fungerat eller när graviditet uppstått genom våldtäkt eller när kvinnans liv och hälsa är i fara... tror du att det var Det hon menade? Tycker du att detta är lika hemskt och vidrigt och mord?
Anonym (I)

Äldre 26 Dec 02:20

#131

Citera Återställ Anmäl

Klumpigatjejen skrev 2018-12-25 01:48:10 följande:
Vill tillägga att killen hörde av sig idag och han står på min sida och accepterar mitt val och vill vara med, även hans familj är super glada.

Så allt löste sig. Tack för eran hjälp!! :)

Toppen att höra! Grattis till er!
Anonym (I)

Äldre 27 Dec 13:22

#144

Citera Återställ Anmäl

Anonym (elsi) skrev 2018-12-26 16:48:52 följande:
Det ÄR ett liv. Snarare hade det troligen fötts. Om du inte tagit det livet = mord. Och jag har inte misstolkat något. De första feministerna kämpade för kvinnor. Abort är det ultimata kvinnohatet, det vi lever med idag och har fått lära oss är "frihet". Det atr vi kvinnor och våra barn ställer till sådana problem för samhället, att moderskapet är ett sänke osv.

Vi kvinnor och våra barn? Barn är väl lika mycket mannens! Du får det att låta som att alla kvinnor som blir gravida faktiskt vill ha barn, faktiskt vill bra gravida med allt det innebär för deras kroppar. Graviditet är inte riskfritt.

Din fina tanke om att det ska bli mer accepterat att adoptera bort sina barn i stället för att göra abort har flera baksidor. Till exempel att kvinnor känner sig vara tvingade att fullfölja sin graviditet och adoptera bort sina barn... Dvs otroligt mycket större konsekvenser för kvinnor som blir oönskat gravida än vad en abort innebär. Som höggravid är det svårt att arbeta, ännu svårare att få ett jobb. Adopterar du bort ditt barn ska du leva med den skulden hela ditt liv, att du satt till världen någon som ska veta att deras mor inte ville ha dem. Du har antagligen sett din bebis och behövt lämna den. Och är det för svårt ska du påtvingas ett moderskap du kanske aldrig velat ha.

Ett foster är inte ett liv på samma sätt som en människa som har blivit född. Se den här artikeln:

www.svd.se/manniskovarde-forst-vid-fodseln

Utan medvetande, vad är vi då? Avsvimmade, i koma eller kliniskt döda ifall vi talar om människor som har fötts. Saknar vi hjärnaktivitet, vilket jag menar när jag säger kliniskt död, har vi fortfarande en kropp som kan hållas vid liv. Men det betyder inte att det är ett liv. Inte ett liv som det innebär mord att avsluta.

Men visst... hade man låtit en graviditet fortgå hade det kanske blivit ett barn. Men argumenterar man att det är mord, helt oberoende av hur långt graviditeten har gått eller något annat, då kan vi ju lika gärna dra det åt andra hållet. Att använda preventivmedel är mord, för hade man inte använt dem skulle den spermien och det ägget kanske ha blivit ett barn. Män bör inte heller planera, för varje sats innehåller spermier som skulle kunnat bli barn. I stället borde varje sats doneras till de som inte själva kan få barn. Och alla kvinnor b8rde donera ägg. Fruktansvärt slöseri med potentiella människoliv att gå runt och ha mens när man inte ens försöker få barn.
Anonym (I)

Äldre 27 Dec 13:23

#145

Citera Återställ Anmäl

Planera skulle varit onanera.
Anonym (I)

Äldre 30 Dec 06:58

#150

Citera Återställ Anmäl

Anonym (elsi) skrev 2018-12-28 03:53:15 följande:
www.instagram.com/p/BqQjFHlHk0r/ Hinner inte svara mer för tillfället , men här är något viktigt om oföddas medvetande.

Men gud... du använder på riktigt denna extremt ovetenskapliga film från 1984?

Redan på 80-talet dock fanns bland annat denna artikel som svar:

www.thecrimson.com/article/1985/3/11/manipulative-silent-scream-pbto-the-editors/

Ett utdrag:

Dr. Edwin Myer, chairman of the department of pediatric neurology at the Medical Colege of Virginia, says "that the fetus feels pain is a totally ridiculous statement. Pain implies cognition. There is no brain to receive the information."

The fetal movements shown on the ultrasound are thus not reactions to perceptions of pain, aggression, or "imminent destruction," as the film's-narrator asserts. They are simple avoidance reactions, like the reflex of a knee when the doctor taps it. Contrary to the intentionally misleading implications of the film, there is no "silent scream."

Till och med den här sidan, som ser ut att vara "pro life":

www.doctorsonfetalpain.com talar om möjlighet för foster att känna smärta vid 20 veckor, inte vid 12 som Bernard Nathanson påstår.

Washington Post har intervjuat honom:

www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1985/03/24/the-scream-of-bernard-nathanson/ab86bd62-b5d9-4beb-b317-efbe21a73726/&utm_term=.fc7c7fd3976d

Där kan man också läsa följande:

"Dr. Jennifer Niebyl, director of maternal and fetal medicine at Johns Hopkins Hospital, says a fetus at 12 weeks that moves in response to stimulus "is exhibiting reflex behavior" and doesn't feel anything "on a conscious level.""

"Niebyl has seen "The Silent Scream," and says that what Nathanson describes as the fetus recoiling from pain and seeking to escape may be, in fact, simply the kind of movements fetuses make all the time."

"Niebyl also says suction abortions aren't as drawn out as appears on the film, but are "almost instantaneous . . . It takes maybe a couple of minutes.""

Hur vetenskaplig tycker du att The Silent Scream är?
Anonym (I)

Äldre 4 Jan 12:51

#152

Citera Återställ Anmäl

Anonym (elsi) skrev 2018-12-31 09:07:01 följande:
Jag refererar till en film som inte böjer sig för den moderna agendan. Also, inser du hur mycket "may be" det finns i dina länkar?

Men filmen du refererar till är ju jättevinklad? Andra läkare ser inte det som han påstår sig se, och vissa säger att det han påstår inte går att de, utöver det faktum att han använder sig av direkt missledande tekniker som att visa saker på en docka som är extremt uppförstorat mot vad fostret är.

Hur många maybe har du?

Vill du gå på vad en abortmotståndare säger i en film från 84 eller vill du gå på vad modern svensk sjukvård säger?

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Behålla barnet fast han inte vill?

Behålla barnet fast han inte vill?

INNEHÅLL