Stör mig mer på avsugningen

jag personligen tycker att en avsugning är mer intim och personlig än sex.. så jag kan förstå varför du känner så..

Förlåta kan man alltid göra. Förlåta och glömma är två olika saker, precis som jag skrev.

Förlåtelse kräver inte att man glömmer, men förlåtelse kan hjälpa en att bearbeta.

Säger inte vad TS ska eller inte ska göra, jag vet inte ens om ett förlåtande passar in här, det är väldigt svårt när det finns två sidor av ett mynt. Min erfarenhet, är iaf att förlåtelse kan hjälpa även den som borde få ett förlåt

Säger inte att du har fel, men hur bär man sig åt för att förlåta ett sådant svek av den som man trodde man kunde lita på mest av alla?
Kan du förklara det?

Tryckte iväg för snabbt...!!

Och vad är skillnaden på glömma och förlåta i detta sammanhang.
Kan man inte glömma...Har man då förlåtit?
Det är inte bara så att man accepterat?
Bara en fundering.

Det beror kanske på hur man definierar förlåtelse?

Vad är skillnaden mellan förlåtelse och acceptans?

Om man förlåter någon innebär det att man vill förstätta umgås med personen?

Varför skiljer du avsugning från sex och varför skriver du sex när du egentligen menar knull?

Alltihop är sex.

Att förlåta innebär mer för mig än vad acceptans gör.

Ett förlåtande innebär att man förstår och godtar vad den andre har gjort, att man inte är upprörd eller ledsen för det.

Acceptans betyder för mig att jag inte kommer älta det eller bråka om det, men det är ändå något som jag i grunden inte tycker om.

Om man vill fortsätta umgås med den man förlåtit är en svår fråga. Det beror nog på övriga omständigheter.

Så tänker jag också, och förlåtelse verkar ju vara klart mer subjektivt än vad man först tror. Det verkar betyda olika saker för olika personer.

Mao, jag tycker inte förlåtelse är en nödvändighet för att gå vidare, det räcker med acceptans. Att man accepterar att gjort är gjort, inget man kan göra åt det och livet går vidare ändå. Men man behöver inte på något sätt förlåta det personen gjort eller ens vilja fortsätta umgås med personen för att kunna gå vidare som vissa påstår.

Vissa förlåtelse evangelister på FL verkar vilja få det till att om man inte förlåter precis allt alla gör mot en så kommer man leva resten av sitt liv i bitter och ältandes i någon mörk grotta. Allt folk gör går inte att förlåta, men det behöver inte betyda att man fastnar i bitterhet resten av sitt liv. Det går alldeles utmärkt att konstatera att den här personen är ett rövhål som jag mår bäst av att hålla mig borta ifrån och gå vidare med sitt liv med andra trevligare människor.

Nu vet jag att detta börjar bli OT men du menar alltså att man...låt säga...efter 2 år, inte är ledsen längre, och har glömt, att ens partner varit otrogen? Och tilliten...har man inte kvar den för personen i fråga, har man förlåtit då?
Och att acceptans menas att man är skitförbannad och besviken men varken kommer att tjata om det eller bråka. Bara leva i limbo..

I.s f. håller jag med dig. det är bättre att förlåta...

Bara det att förmodligen 90% av alla inte klarar av att förlåta under dom premisserna.
Ts, t.ex (förlåt ts,att jag tar dig som ex) säger att han räknar med, och har förlåtit sin fru för allt som kan ha hänt den helgen för 10 år sen. Ändå kan han inte släppa det.

Jag vet inte..jag kanske är jävligt långsint, men jag hade varken glömt eller förlåtit ett sådant svek. Däremot kanske jag hade under väldigt specifika förhållanden kunnat acceptera fakta och låta det vara om t.ex barn fanns med i bilden, kanske ekonomi.
Vet inte. Svårt det där...

Oj,ursäkta...såg nu att jag refererat till fel ts och fel tråd, men resten får väl duga.

Acceptans betyder enligt mig att man inte är skitarg. Det betyder snarare att man konstaterar att det är som det är, inget man kan göra något åt, så varför älta?

Inlägget passade bra även i denna tråd!

Jag förstår det helt och hållet, att du känner så. Men vill också bara vilja få fram att pressen på kvinnor är ganska stor att suga av män. Inte nödvändigtvis från just den eller dom man ligger med just då men mer bara av samhället/kulturen i stort. Det är ofta en grej man bara ?måste göra? när man har sex med en man, tyvärr. Så att hon sög av honom behöver absolut inte betyda något, inte alls!

Och oavsett varför hon gjorde det så har hon ju nu valt att fortsätta med dig, och det av en anledning! Ett halvår är, som någon nämnde tidigare i tråden, en ganska kort tid för att komma över en otrohet på. Du bearbetar fortfarande vad som hänt och kommer nog att göra det en stund till, låt det bara vara så. Men jag tror inte att du har en riktig anledning att oroa dig egentligen, det är nog mest dina känslor som spökar. Det kan vara illa nog givetvis, men känslor är långtifrån alltid rationella!

Lycka till till er framöver! Jag tror ni fixar det, om ni båda vill och är beredda att ha tålamod och jobba på er relation. För så är det ju med relationer, dom måste jobbas på för att överleva och frodas.

Oralsex som del av vanlig sex behöver kanske inte betyda något. Det är bara vanlig otrohet for egen njutnings skull.

Avsugning av en kollega betyder tyvärr något extra, som innebär en ytterligare förnedring av TS. Specielt om det sker på ett ställe och i ett sammanhang där man inte forväntar sex. Det är en sexuell tjänst som den upptagna sambon utför, och som dom flesta andra män vill förknippa med prostitution eller liknande. Sambon måste ha tänt på detta aspekt som gör hennes otrohet extra sunkig. TS blir ju ofrivilligt en del av en saftig historia som den andre mannen kan skryta om för. 

Så TS har nog svårt att förlåta att sambon inte bara var otrogen, men valde att medvetet förnedra TS genom sättet hon var otrogen på.

Haha, den där "men hon valde ju ändå dig" hörde jag också när jag ställde frågor kring min dåvarande frus otrohet på ett forum. Och jag kan med handen på hjärtat säga att det är ren bullshit. NEJ hon valde inte alls mig, hon valde mig OCH någon annan och hade gärna fortsatt med det om jag inte kommit på henne.Det är ju liksom hela poängen med otrohet, att man vill ha både och, äta kakan och ha den kvar. 

Dessutom är det ju totalt irrelevant egentligen för även om hon skulle "valt mig" varför skulle jag vilja välja henne? Varför skulle jag vilja ha någon som tycker jag är så oviktig att det är värt att riskera för några knull med någon annan? Varför ska jag lägga ner min tid och energi på ett förhållande och en partner som bevisligen inte alls vill investera lika mycket i mig?

Sen undrar jag hur du med en sån säkerhet kan påstå att TS inte har något att oroa sig för när hans partner BEVISAT flera ggr att hon inte går att lita på och att så fort det blir lite jobbigt hemma så springer hon iväg till någon annan? Vad kommer hända nästa gång det blir jobbigt hemma?

Det kan du inte veta. I min erfarenhet är otrohet isolerade händelser. 

Jag hade en sambo och fästmö sedan sex år som jag kom på med att ha en affär. Hon lämnade mig då för honom, och långt senare har jag fått höra om minst tre andra män som hon haft under vår tid tillsammans.