Ex:s begravning
Jag skrev om detta i en annan gammal tråd men den kanske kräver en egen tråd om jag ska få några råd
Jag bröt upp med min ex-man sedan 25 år, för ganska exakt 5 år sen. Vi separerade och jag skaffade ny bostad. Våra söner var i stort sett vuxna när detta skedde.
Efter 1 år träffade jag min nuvarande man. Vi blev förtjusta i varandra och ljuv kärlek uppstod och vi har ett fantastiskt liv tillsammans.
Strax före nyår skulle mina två söner hälsa på sin pappa. Ingen öppnar när de ringer på. De har dock nyckel så de låser upp och går in i hans lägenhet. Där ligger deras pappa kall, livlös och stendöd.
Givetvis har denna plötsliga bortgång berört mig också, och jag har någon slags sorg som är svår att definiera. Vi delade nästan 25 år tillsammans, har två söner tillsammans, men jag valde att separera från honom eftersom jag behövde något annat och det fanns inga känslor kvar i vår relation. När jag nu funderar på att gå på mitt ex begravning var min första tanke att det främst skulle vara som ett stöd för våra söner. Jag har dock under veckorna som har gått även kommit fram till att jag vill säga några ord på minnesstunden för att hedra mitt borgångna ex.
Min nuvarande man har reagerat starkt på detta. Först har han erbjudit sig att följa med på begravningen för att stötta mig. Jag har sagt att jag inte är säker på om jag vill det. Han har då reagerat ännu starkare som att han känner att jag stöter bort honom. Han tycker att om jag håller ett tal på begravningen vilken underbar pappa mitt ex var åt våra söner, att det är ett slags hyckleri, och varför jag inte har sagt det till exet medan han levde. Det gjorde jag väl i o f s i tid och otid men det kan ju inte vara fel att säga det på en minnesstund heller? Jag kan till viss del förstå min nuvarande mans reaktion, då han har sett mitt ex som något slags hot, att jag ska jämföra dem med varandra, även om jag aldrig har gjort det. Plus att jag under det gångna året bröt helt med exet eftersom han aldrig hörde av sig eller tog initiativ till saker, som när våra söner fyllde år etc. Detta tyckte min nuvarande man givetvis var bra, men nu är det som att han på något konstigt sätt känner sig hotat eller bortstött när jag säger att jag troligtvis inte vill att han ska följa med på begravningen. Hur tycker familjeliv jag ska göra?
Känns som om din man inte förstår dig riktigt... Vad säger dina söner om det hela dock?
När min mamma dog så var min pappa extremt delaktig i allt, han skjutsade till sjukhuset och hämtade mina syskon som kom med flyg, även min storasyster som inte var hans... Han hjälpte oss med att ordna med begravning och skötte markservicen då jag och mina syskon var helt krossade. Detta trotts att han och min mor var skilda sedan över 10 år och han var omgift.
För oss var det självklart att pappa skulle delta. De var gifta i 25 år...
Vad som däremot var viktigt för oss barn var att pappas fru inte deltog. Det smärtade oss att säga det till henne för hon är jättego och var fantastisk för oss barn när allt hände. Men pappa lämnade mamma för henne, och mamma klarade inte av henne på grund av det. Något som hon gjorde klart vid många tillfällen. Så därför kunde vi inte känna oss bekväma i att hon var med på begravningen.
Hon förstod och respekterade det och väntade på pappa hemma och fanns där för oss barn (eller ja vuxna barn...) innan och efter.
Pappa däremot var lite mer ledsen för att hon inte fick vara med då hon ju var hans stöd i sorgen... Men han gav sig för våra önskningar.
Så mitt tips är att delta på begravningen, gör det som känns rätt för dig, och vad du känner att han hade uppskattat. När det gäller din man så kan jag tänka mig att det är svårt för dig att ha honom där, det handlar ju om något som han faktiskt inte var en del av. Men jag förstår att han kan känna det jobbigt att du stänger ute honom.
Jag tror att det är viktigt att ni pratar om det hela ordentligt hemma. Och framförallt prata med dina barn och hör vad de har att säga. Kanske de skulle uppskatta din man där om de har en bra relation till honom, eller så kanske de faktiskt inte vill ha honom där antingen för sin egen del eller för deras pappas och hans släkts skull.