30+, följas åt på vägen till första barnet?

Hej!

Jag hoppar gärna in här! Jag är nyss fyllda 34 år och det är min sambo också. Jag har längtat efter ett barn i... ja, hur länge som helst. Vi har försökt sen september. Jag får lite hjälp på traven i form av Provera-tabletter som fått ordning på min mens. Den har alltid varit oregelbunden och i omgångar har den helt brakat ihop och jag har haft flera veckor med blödningar. Jag har testat med ägglossningstest de senaste tre cyklerna. Testen ger utslag så det är ju bra! Har dock kort lutealfas, 10-11 dagar (har inte förstått exakt hur man ska räkna). Har bara förstått att det inte är helt optimalt att den är så kort. Hoppas så innerligt på en liten snart!

Hej på er, hänger gärna på. Självklart kan man ha vansinnig barnlängtan som 20-åring också men jag känner mig mycket mer hemma bland tjejer i mer liknande ålder :)

Jag är 35 och vi är på nionde försöket. Är tyvärr väldigt stressad, är så övertygad om att det inte kommer att gå. Önskar verkligen att jag kunde vara mer positiv men det känns hopplöst. Tar aldrig gravtest, vet alltid att mensen kommer att komma ändå. Har lättare PCO vilket gör att jag har oregelbunden mens. Är på dag 21 och har fortfarande inte haft äl. Har tempat i flera år så vet att jag har äl iaf.

Har börjat med meditation som är inriktad på att försöka bli gravid för att slappna av och lita på min kropp. Hoppas att andra i samma sits kan få mig att känna lite tilltro också :)

Provera har funkat väldigt bra för mig. Jag äter en tablett i 10 dagar med start 14 dagar efter mens. Tar tabletten på kvällen. Inbillade mig att jag mådde lite dåligt av den på dagen. Min mens kommer numera 3-4 dagar efter sista tabletten. Jag har kort lutealfas och ägglossningen har hittills infallit först när kuren påbörjats. Jag vet inte om det kan ha ett samband? En månad åt jag nämligen Provera med start 10 dagar efter mens. Fick utslag på äl-test dagen efter första tabletten. Perioden därefter startade jag med tabletterna efter 14 dagar och ägglossningen kom enligt testen på andra dagen med proveran. Ett konstigt sammanträffande måhända? Tror också att min cykel på nått sätt håller på att hitta sin normalitet, kan ju vara nått sånt också. Men jag tänkte gå tillbaka till gyn nästa månad och höra mig för. Hur äter du provera? Och vilken hänsyn tar du till ägglossningen?

Det är en app, expectful heter den. Man kan prova en vecka gratis :)

Kul att vi har liknande situation! Hur länge har ni försökt?

Nej, jag fick ingen sådan info heller och BM sa att tabletterna inte heller skulle förhindra en graviditet. Låter som att du har en plan! :) Lycka till! Uppdatera gärna om dina framsteg framöver, kul att följas åt när man har lite samma bekymmer. :)

Ett år vi med snart. Räknar med mens om ca två veckor så ska vi kontakta gyn för utredning sen.

Var det din första kur med Provera nu? Var det länge sedan ni sökte hjälp?

Vet ni hur tidigt en läkare kan se/misstänka att man är gravid på VUL? Jag har en tid nu i veckan för att kolla hur allt ser ut efter skrapning och bestämma hur man gör med ägglossnignsstimulerande framåt. Om jag mot förmodan inte inbillar mig som jag skrev om innan utan har lyckats bli gravid skulle det vara sådär 3½ vecka när jag ska till läkaren. Så för tidigt för att testa med stickor inför det... Jag hade velat skjuta på besöket någon vecka för att se om det behövs eller ej, men det är inte ett alternativ tyvärr utan då skulle jag fått vänta i 3-4 månader på en ny tid. Så jag funderar på om det ev. finns chans att de kan se nåt, eller om man bara får planera för ifall det inte är nåt på g redan.

Jag har sökt privat tidigare utan att min man var med. Jag skulle kunna fortsätta att gå där, det enda som skaver är att det kostar på om det skulle komma till ivf. De har inte hittat något fel på mig, jag har visserligen oregelbunden mens men äl kommer ca elva gånger om året och sist jag var där lät det som att det inte finns några mediciner att prova. Och mannens spermier är bra. Så jag är rädd att det inte går att prova något annat än ivf, och springer det iväg på nästan 30000 per försök. Landstinget här är ok men jag inbillar mig att allt tar längre tid och svart på vitt har de inte lika bra statistik som de privata alternativen.

Vi har haft en tung månad så vi har lite paus med allt barnprat hemma men när mensen kommer om ca 10 dagar så ska vi försöka bestämma oss var vi vill gå.

Räknar från "förmodad motsvarande tid för mens"/skrapning tyvärr, så bara knappt två veckor från förmodad ÄL. Som sagt helt medveten om att jag sannolikt inbillar mig att jag känt nåt redan även om det skulle bli ett plus senare :')Sist såg hon hinnsäck i vecka 4, men 3 känns absolut som för tidigt ju mer jag läser om det =/  Kanske lika bra iförsig då det inte riktigt varit min tanke att använda läkaren som tidigt graviditetstest varken sist eller nu. Och antagligen bra att ha en plan framåt redan innan jag får svart på vitt om det inte tog sig denna gång, vore ju rätt otroligt om det skulle ha fungerat på första försöket trots PCO när det tog nästan ett halvår att få till första plusset.

Är det ok att göra så, att göra utredning privat och sen få en ivf-remiss till landstinget? Låter ju smidigt :)