30+, följas åt på vägen till första barnet?
Vet inte hur jag tänker, fick i höstas förklarat för mig att jag med stor sannolikhet skulle behöva äta piller för att få ordning på ägglossning, och då behövde man boka tid tillsammans med mannen för att ta massa prover först o.s.v. En månad senare kom vi dit tillsammans, men då upptäckte läkaren att det tagit sig av sig självt (blev dock MA senare). Fördelen nu är att vi slipper hans prover, spolning, o.s.v. då det uppenbarligen är möjligt att få det att fungera mellan oss två, så sannolikt kan jag börja med piller direkt. Så det är det jag är inställd på egentligen, men kan inte släppa att det nu känns precis som veckorna innan det tog sig i höstas, så har lite hopp där.
Jag trodde att PCO per definition var att äggstockarna ser ut på ett visst sätt (har ovanligt många äggblåsor, vilket påverkar hormoner), men det kanske inte är bara det?
Jag fick exakt samma förklarat för mig när jag nyligen fick Provera utskrivet för att få igång min mens igen. De går inte vidare med ägglossningsstimulerande innan de även utrett min kille.
Ja så är det nog. Men har fått för mig att jag nog har någon slags hormonell obalans eftersom min mens är oregelbunden (mer nu efter p-piller än innan jag började med dem).