Sorg trots otrohet

Japp.
Been there, done that. Got the t-shirt.

Mitt ex träffade en kollega, blev kär, startade en parallell relation och lämnade mig.
Det gjorde nåt så jävulskt ont. Under lång tid. Antagligen mer än nödvändigt, eftersom hon under en period faktiskt inte var helt säker på den andra relationen och ville ha ?dörren öppen?.
Jag ?förlorade? gemensamma vänner.
Och det tog många år för mig att komma över henne. Vi snackar fem år och lite till.
Men terapi är en jävligt bra hjälp för att lära sig att ?älta rätt?. Kan varmt rekommendera det.

Otrohet är krångligt ? på flera sätt. För oss som utsatts för det så är det ju flera delar; att bli bortvald för någon annan, att bli lurad och bli sviken.
Och för den som utsätter den andra för otrohet finns det oftast en stor portion av ångest; dels för att man vet att man gör fel, dels för att man vet att man kommer såra den andra genom att välja bort denne.

Så här 15 år senare så är det lugnt faktiskt. Kollegan hon träffade blev hennes man och de skaffade barn och köpte hus. Så någonstans längs vägen insåg jag att hon faktiskt gjort helt rätt val. Hon gjorde inte det på det snyggaste sättet, men det var rätt val.
På senare år har jag faktiskt också förlåtit henne för otroheten. Jag har insett att känslor i vissa fall inte går att styra. Det snyggaste är så klart att avsluta befintlig relation innan man går in i något nytt. Men att styra över sina känslor går inte, inte om de är så starka som de är i vissa fall.

Ta hjälp av ett proffs, håll ut. Det blir bättre.

/E