Vilja om kejsarsnitt

Det är snart då vill du ha snittet beviljat inom kort, fick du en läkartid??

Läste nu om din ändtarmsskada - det borde väl vara ett medicinskt skäl kan man tycka.

På mitt aurorasamtal tog vi upp mitt höga blodtryck som inte blir bättre av stress och oro och aurorabarnmorskan tryckte på det när hon ringde om läkartiden (hon var så otroligt sympatisk och förstod oss också 100%). Nu är blodtrycket inget medicinskt skäl för snitt, men det är ju inte bra att det är högt eftersom man kan utveckla havandeskapsförgiftning.

Hej TS, jag har inte läst alla svaren men vill bara dela med mig: Jag har fött två barn på två år med kejsarsnitt. Det var akuta kejsarsnitt och inte planerade. Först på grund av att förlossning drog ut på tiden och bebis hjärtslag blev svaga, och sedan pga att bebis låg i ansiktsbjudning. Jag vill bara säga att kejsarsnitt inte är en "lättare" väg. Man ligger på operationsbordet och de skär upp hela ens mage, det tar minst 30 minuter och man ligger där febrig och skakar. Man känner hur de skär och lyfter ut inälvor. När de är färdig är man så yr och mår så illa av alla droger man fått att jag inte ens kunde se eller hålla mina nyfödda bebisar. Det är en stor grej att bli skuren i på det sättet. När du föder vaginalt finns det bedövning (epidural), det kommer hjälpa dig. Det är också svårt att gå på toaletten (bajsa) efteråt när man blivit skuren med kejsarsnitt. Så om du har en tarmsjukdom så vet jag inte om det kommer innebära en lättare väg för dig. Jag förstår att det är skrämmande att föda barn men jag skulle satsa på terapi/hypnos mot rädslan istället för kejsarsnitt. Många kramar till dig.

Jag kan förstå om man är rädd inför sin första förlossning om man lyssnat på en massa skräckhistorier från andra mammor MEN man vet ju inte hur det är att föda barn INNAN man gjort det själv och ingen förlossning är den andra lik. Det är ju också så oftast att de där kvinnorna som föder barn "lätt" inte pratar så mkt om sina förlossningar. Det gick bra liksom och inget mer med det!? Det finns ju förstföderskor som åker in och föder barn på ett par, tre timmar som om de aldrig gjort annat.

Fast du, det lyfts inte ut en massa inälvor. Jisses.. man känner av när de tar sig igenom olika lager in till livmodern men det känns som knuffar. Alla ligger inte febriga och plågade och från att de börjar kan det gå så snabbt som på 8 minuter innan bebisen är ute. Sen tar det en kvart-20 min att sy men det märker man knappt för man är upptagen med sitt barn. Hade inga som helst problem med att varken kissa eller bajsa och hur lätt tror du det är att bajsa om man spräckt upp hela ändtarmen i en bristning efter en vaginal förlossning liksom? Epidural är inte bara positivt, det funkar inte alls perfekt som bedövning för alla beroende på hur väl den tar och dessutom kan den påverka förlossningsförloppet vilket ÖKAR risken för skador.

Ts, jag har snittats två ggr på två år (planerat) med mina barn. Fick mina snitt utan tjafs som tur är. Mina snitt var helt fantastiska upplevelser och ja jag var öm i några dagar efteråt och det kändes konstigt att sträcka på sig i början men för min del kände jag mig helt återställd på en vecka, långt innan kroppen egentligen var det. Alla läker olika, vissa tycker det är jobbigt och har ont och andra inte. Skräckhistorien ovan kan du strunta i för den är enbart okunnig...

Gud är så trött på dessa kvinnor som bara VILL ha KS. 
Sluta läs Aftonbladets skräckhistorier, folk föder barn dagligen utan skador.
Du ska inte vilja har ett KS, det är en sista utväg och en operation du inte ska ta lättvindigt på. Det kan bli stora komplikationer som du inte är berädd på, och sedan har du igen att skylla på.

Jag förstår mig inte på dessa kvinnor som blir gravida men sedan inte vill få ut ungen. Hur fan tror ni det ska gå till? Magi? Harry Potter kommer med en trollstav och plockar ut ungen. Om ni är så rädda så bli inte gravid, adoptera ett husdjur istället.

Jag har fött 3 barn och det har inte varit några problem, trots att jag är liten till växten och barnen varit närmare 5kg allehopa.

KS är ju inte ngt nytt utan kvinnor som inte KAN föda normalt har ju kunnat få det förr också. Det nya är att det verkar som om KS efterfrågas av fullt friska kvinnor idag!? MEN detta är ju FL och hur det ser ut i verkligheten vet jag inte alls.

Precis jag är också rädd för ev skador efter/under.

Dessutom kände vi att om vården inte ville hjälpa mig ta reda på OM jag ens har möjlighet att kunna föda ett barn naturligt pga min storlek/bäcken utan bara kasta runt oss och dra ut på tiden... nä då ville vi verkligen få ett snitt beviljat för att känna oss lugna - och kunna ändra oss om det skulle vara så.

För Det är verkligen inte så att jag "ser fram" emot att bli snittad...tvärt om det låter också jätteläskigt - men vi anser ändå att det känns som det mest optimala i vårat fall..

Hur har det gått förresten har jag missat det men fick du en läkartid??

Men då får du väl KS då? OM sjukdomen påverkas negativt av en vaginal förlossning?

Jag tycker faktiskt att det är rent tragikomiskt att sitta som en tjurig barnunge och vägra att föda.
Jaha,och om du inte får snittet?

Tror du ungen tackar för sig och går ut bakvägen då eller?

Störtlöjligt ju! 

Nej, det är det inte.

Blir man gravid och "vägrar föda" så är man...  tja. 
Vad ska man göra liksom?
Ta livet av sig?

Har inte orkat läsa allt men förvånar mig över vissa kvinnors extrema känslor kring detta. Jag fattar inte varför det rör upp så starka känslor?? Födde själv vaginalt o glad ö att det gick bra men dömmer ingen som väljer annorlunda. Att det skulle kosta samhället så mycket mer är ju, enligt mig, inget argument då det varje förlossning kostar oavsett o går inte att veta i förväg vad notan hamnar på då allt kan hända. Ska vi spara pengar får vi klaga på de som föder massa barn istället, där kan vi snacka kostnad för samhället! Mammor som aldrig kommer betala tillbaka genom skatt eftersom de är föräldralediga o får massa bidrag. Ett snitt är inget i jmf.

Men får känslan av att de värsta motståndarna inte har ekonomi som sitt starkaste argument utan något annat, mer känslomässiga motstånd. Som om det är personligt provocerade.

Hittar ingen seriös sida på nätet som talar för att det skulle vara mer riskfyllt m. Planerat snitt.

Hur har det gått?

Snittades för exakt 1 v sen nu, vilken otrolig upplevelse och snabb läkningsprocess. Jättenöjd!

Men så skönt för dig! Grattis!!

Det var härligt att höra skönt för dig!!

Bara att fråga om du undrar något över planerade snittet ???????????? delar gärna med mig av min egen upplevelse.

Hoppar in här!

1) märktes knappt. Vanliga vaccinationer har varit mer "smärtsamma".

2) lite märklig känsla. Jobbigaste är väl att en främling är där och gräver, haha. Men som your regular gynundersökning skulle jag säga.

3) det läskigaste var att de körde igång så snabbt att jag var osäker på om bedövningen hade hunnit ta (kunde fortfarande röra fötterna). Men innan jag visste ordet av det kände jag hur de var inne i magen och grävde och då förstod jag att det var lugnt.

4) kunde gå samma kväll (men då gjorde det ont). Gick hem från sjukhuset när jag blev utskriven. Slutade med smärtstillande efter första dygnet, men under hundpromenaderna första veckan fick jag ibland stanna och vila. Mer att jag var trött än att jag hade ont vill jag minnas. Däremot gjorde det ont att resa sig upp ur sängen/soffan den första ~veckan, och att gapskratta gjorde ont i nån vecka till vill jag minnas. Hoppas du har en tråkig sambo ;)

1. Som en vanlig spruta, stack till lite men det gjorde inte alls ont. Fick höra innan att man kunde bli lite yr efter sticket men de var så snabba att lägga mig ned så jag kände aldrig av någon yrsel.

2. Katetern sattes när bedövningen höll på att ta så man kände att någon "höll på" mellan benen..men samtidigt så var jag lätt bortdomnad från midjan ner..

Som föregående skrev: märklig känsla.

3. Jag kände aldrig något obehag eller någon rädsla över själva operationen det enda jag ville var att höra bebisen skrika- kändes som en evighet (vilket det inte var) men så fort han var ute skrek han tack och lov och jag kunde pusta ut..

4. Jag hade svårt att resa mig upp från sängen samma kväll (ca 6-7 timmar efter själva OP) men väl på benen gick det bättre. Katetern togs bort dagen efter och det var ganska obehagligt däremot.

Hade ont i ca 5 dagar dvs lite svårt att resa mig/böja mig/hosta - gå gick bra. I förrgår 7 dagar efter snittet gick jag med hundarna första gången och det kändes bra. Har börjat trappa ned på alvedon från 4 ggr/dag till 2-3 ggr/dag men äter fortf naproxen 2 ggr/dag är ordinerad ca 2 v.

5. Vi var skrivna på Nya Karolinska i Solna MEN de hade inga tider så de "köpte tjänsten" av BB SÖS som har en egen mottagning för planerade kejsarsnitt och jag är SÅ glad att vi fick komma till SÖS det var helt fantastiskt.

Jag satt upp på britsen och skulle kröka ryggen..först fattade jag inte hur men när jag fick lite guidning gick det fort.. de tvättade först (kändes kallt) sen kom sticket. Hade väldigt god kommunikation med "teamet".

När katetern togs bort var obehagskänslan kvar en kort stund..att ta bort den gick väldigt fort dock!

Sen sved det när jag skulle kissa första gången - fick dock tips att spola med ljummet vatten samtidigt.

Bara en liten rättelse, det är inte EDA (epuduralbedövning) man får vid kejsarsnitt, utan spinalbedövning (SPA).

Hej är det dags för snitt snart...?

Lycka till dela gärna med dig om du vill!