2,5åring slår oss vid frustration

Hej! Vet att det finns så många delade åsikter och metoder på detta. Men önskar höra tips från er med liknade sits :)

Sonen har sen flera månaders tid tillbaka börjat slå oss föräldrar i ansiktet när han blir extremt arg på oss eller frustrerad. Det hände mer förr när han inte kunde sätt ord på hur han kände. Så det händer rätt sällan nu. Men jag undrar liksom vid vilken ålder era barn förståtr att man absolut inte får slåss hur arg man än blir?

Ett ex är ikväll..

Vi är.på julgransplundring i en kyrka som startar med lek och dans. Där finns även en lekhörna som sonen fastnar för. Efter 30min ska kyrkan låsas och vi alla ska vidare till glassbuffe och tomtebesök i en sal brevid kyrkan.

Sonen börjar direkt säga nej nej.. inte glass.. leka här.

Men sen när han börjar fatta att vi ska gå till en glassbuffe så blir han jätte glad och hoppar upp i min famn.

Besvikelsen sen när jag talae om för honom att vi ytterligare en gång till måste ta på kläder och skor gör honom så arg.

Sittandes i min famn så skriker han nej och ger mej en lavett.

Jag tittar honom djupt i ögonen och säger "Aj. Mamma får ont. Inte göra så"

Varpå han tar sats för en ny lavett. Återigen säger jag "sluta. Mamma blir ledsen lägg av. Man får inte slåss " samtidigt som jag försöker få honom att tänka på glassen som väntar. Att vi måste skynda till tomten osv..avleda honom..Dwt hjälper inte. Och en 3e gång tar hans sats med sin arn och jag kramar honom tätt mot mig ocj tröstar han så att han samtidigt inte ska komma åt mitt ansikte. Eftwt det slutar han. Lugnar ner sig. Och jag säger typ att "mama fick ont gubben. Inte slåss.. kom så äter vi glass "

Flera föräldrar titrar på oss som om min son är aggressiv och med en dömande blick. Som om deras barn aldrig skulle göra sådär.

Och vi hade sen en underbar kväll tillsammans med glatt humör

Senare på kvällen berättar min man för mig att han tkr jag borde vara mer bestämd genom att åtminstone parera slagen så sonen inte ens ska kunna ta slå mitt ansikte, lägga ner honom på golvet eller hålla fast hans arm.

Vi ser helt klart olika på detta men jag vet ju inte vad som är rätt..

Hjälper det med endast ord och "låta sonen slå mig" . Kommer han förstå tillslit? Hur gamla har era barn varit när dom slog er sista gången?Vill inte att han ska slå mig om flera år som 10åring liksom. Vad är det rätta sättet?

Men det är så svårt när man får alla möjliga olika sätt att hantera detta på. Allt från att säga ifrån på skarpen till att bara parera och inte "skamma" barnet.

Jag vet att detta kan var en fas också.

Sonen har egentligen bara slagit pappa förut på det sättet. Kanske för att pappa är den som säger ifrån på skarpen, medans jag bara "aja baja" och inte klarat av att bli "arg" liksom.

Så efter denna incident i kyrkan så har sonen försökt slå mig säkert 5-6 gånger. Det är som att han triggades igång av att jag faktiskt nu säger ifrån.

Första gången var dagen efter kyrkan, då försökte han slå mig, och jag parerade och sa Nej, man får inte slåss, då får mamma ont. osv osv. Då blev han nästan gråtfärdig och vi kramades istället och jag tröstade han för han var så upprörd. Kan liksom inte neka honom det. han var bara trött och frustrerad. (det anses väl inte som belöning som många skrev liknande om glassen)

Kan det vara ett tecken på att han nu även vill testa mig? Eller har jag gjort fel och sabbat våran fina relation där han aldrig förut slagit mig såhär =(

2,5åring slår oss vid frustration

INNEHÅLL