• Anonym (Ivy)

    Han ska adoptera barn med sitt ex!

    Jag tar det från början. Mitt pojkvän var gift i några år innan vi träffades. Hans fru föddes med en missbildning på livmodern så hon kan inte få barn. Deras förhållande tog slut genom att hon var otrogen med en barndomskompis. Min pojkvän blev då jättearg och flyttade ut ur deras bostadsrätt och in i en egen hyresrätt och sa att han aldrig kommer kunna ha ett förhållande med henne mer, all tillit är borta och att han vill ha noll kontakt för att komma över henne.

    Hon ringde och skrev som en galning i tre månader men han höll fast vid det och hon slutade.

    Det gick nio månader till och sen träffades vi. Han förklarade då detta och sa också att han kommit över henne nu och att han tror att han förlåtit henne. Hon hade visst en kris då för att båda hennes systrar fick barn nästan samtidigt. Jag tycker inte det är en ursäkt till otrohet men hon mådde visst dåligt. Nåväl.

    Han tog aldrig upp kontakten med henne igen utan bara sköt det på framtiden för han ville inte att det skulle påverka vår nya relation. Han ville dock att de skulle bli sams innan skilsmässan och bodelningen. Jag accepterade detta. De hade ju ingen kontakt och vi är inte ens sambos.

    Nu tog han tag i det och kontaktade henne en tid sen och fick en chock. De hade ställt sig i adoptionskö tidigare och han hade antagit att hon meddelat dem när han gjorde slut men hon säger att hon glömt (tror inte på det...). Nu har de hört av sig en tid innan min pojkvän hörde av sig till henne med ett barnbesked! En liten tvååring. Hon säger att hon så gärna vill ha det här barnet och ber min pojkvän att inte förstöra något. Hon säger att hon helst vill ta hand om det själv.

    Min pojkvän däremot blev som förbytt när han hörde det här. Han tänker inte bara inte förstöra det utan tänker ta en full papparoll för barnet. De har pratat ihop sig (på sms, de har inte träffats än) och bestämt att barnet bor hos henne till en början (de ska skiljas officiellt ett år efter barnet kommit, hon ska köpa ut honom ur bostadsrätten) och han hälsar på henne några gånger i veckan och ibland barnvakta och när barnet är tryggt ska han börja ha det mer och mer och sen ska de ha vv.

    Först var hon negativ till att han skulle vara med men nu är hon väldigt pepp, skickar bilder på barnet och håller på. En till jobbig sak är att hon sagt att hon har känslor för honom kvar. Min pojkvän sa att han inte har det.

    Vad ska jag göra? Känns inte bra detta.

  • Svar på tråden Han ska adoptera barn med sitt ex!
  • Anonym (alkolina)
    Anonym (Hmmm) skrev 2019-01-16 20:42:16 följande:
    Men jösses. Ditt förslag är ju ÄNNU vidrigare!!!! Det finns inget som heter långtidsplacering och placerade barn ska jobbas hem INTE stjälas och adopteras!
    Vänta nu, är du helt med i huvudet? Självklart finns det långtidsplaceringar inom socialtjänsten. Barn som är så små att man anser att det bästa för barnet är en stabil grund, dvs hos det familjehem de placeras i.
    De har regelbunden kontakt med sin biologiska mamma men hon (och kanske pappan också) bedöms inte kunna ta hand om barnet.
    En lånngtidsplacering kan sträcka sig fram till barnet är vuxet, och man kan med förälderns godkännande få adoptera det barnet som sitt eget.

    Det gjorde min chef. Tog sig an en 3åring och när hon var 10 så adopterade de henne som sitt eget barn. Både socialnämnden och tingsrätten godkände detta. Jag var där som vittne vid utredningen.

    Det är överlag så att ett barn som flyttas en kort tid från sin biologiska familj i regel ska tillbaka, men det finns föräldrar som bedöms så grovt olämpliga att de inte ska ha med barnet att göra. Det kan handla om missbruk, övergrepp, våld i hemmet mm mm. De barnen placeras som långtidsplaceringar.

    Du är välkommen att läsa socialtjänstlagen om du inte tror mig.
  • Anonym (Hmmm)
    Anonym (alkolina) skrev 2019-01-16 23:51:48 följande:

    Vänta nu, är du helt med i huvudet? Självklart finns det långtidsplaceringar inom socialtjänsten. Barn som är så små att man anser att det bästa för barnet är en stabil grund, dvs hos det familjehem de placeras i.

    De har regelbunden kontakt med sin biologiska mamma men hon (och kanske pappan också) bedöms inte kunna ta hand om barnet.

    En lånngtidsplacering kan sträcka sig fram till barnet är vuxet, och man kan med förälderns godkännande få adoptera det barnet som sitt eget.

    Det gjorde min chef. Tog sig an en 3åring och när hon var 10 så adopterade de henne som sitt eget barn. Både socialnämnden och tingsrätten godkände detta. Jag var där som vittne vid utredningen.

    Det är överlag så att ett barn som flyttas en kort tid från sin biologiska familj i regel ska tillbaka, men det finns föräldrar som bedöms så grovt olämpliga att de inte ska ha med barnet att göra. Det kan handla om missbruk, övergrepp, våld i hemmet mm mm. De barnen placeras som långtidsplaceringar.

    Du är välkommen att läsa socialtjänstlagen om du inte tror mig.


    Jag kan lagen utan och innan och fortfarande finns det inget som HETER så!

    Skriv inte massa skit när du har absolut NOLL koll!
  • Anonym (Ingen adoption)

    Och ditt inlägg gör mig arg,

    Jag vet flera adoptioner som inte alls gått genom adoptionsbyrå utan genom kyrkor. Där ex utlandsmissionärer förmedlar kontakten mellan barn på barnhem och familjer i Sverige. Allt sker genom kontakt via brev, Mail och telefon. Soc gör hemutredningar i Sverige, sen när adoptionen gått igenom i domstolen i hemlandet planeras resan till Sverige, missionären flyger till sverige men barnet och adoptivföräldrarna möter upp på Arlanda.

    Alla adontioner går inte via någon byrå!

    Tycker inte du ska uttalata dig när du inte har alla fakta, och inte ett enda av dessa barn har anknytningsproblem. Dessutom skriver du citat: ?det borde räknas som barnmisshandel? det är alltså din uppfattning och inget fakta.


    Anonym (alkolina) skrev 2019-01-16 20:20:18 följande:

    Alltså, jag sitter och kokar av detta.

    Vilken hemsk kvinna som gör så här mot ett barn. När man adopterar ett barn så ska man ju för det försa åka och hämta det, det är inte något som kommer på rullbandet på Arlanda. Man ska resa som familj, man förväntas stanna en tid. Sedan ska man ta hem barnet, det ska vara förberett. Det ska finnas ett nätverk som kan stödja. Man kommer ha problem med språket, kommunikation. Barnet kommer vara förvirrad, rädd. Och hon tänker skicka iväg det varannan vecka???? Det värsta jag hört.

    Sedan är det meningen att man ska ta semestrar tillbaka till landet, för att barnet ska ha anknytning. Hur är det tänkt gå till mellan henne och honom?

    Snäll, ring adoptionsbyrån och stoppa detta. Det hon gör mot barnet är inte ok. Det borde räknas som barnmisshandel.

    Om hon vill ha barn kan hon skriva upp sig som familjehem via kommunen och få en långtidsplacering, det barnet kan hon sedan adoptera när det är stort nog. Men att ljuga och dölja fakta så här... Nej.. Jag gråter.


  • Ess
    Anonym (Ingen adoption) skrev 2019-01-17 03:30:47 följande:

    Och ditt inlägg gör mig arg,

    Jag vet flera adoptioner som inte alls gått genom adoptionsbyrå utan genom kyrkor. Där ex utlandsmissionärer förmedlar kontakten mellan barn på barnhem och familjer i Sverige. Allt sker genom kontakt via brev, Mail och telefon. Soc gör hemutredningar i Sverige, sen när adoptionen gått igenom i domstolen i hemlandet planeras resan till Sverige, missionären flyger till sverige men barnet och adoptivföräldrarna möter upp på Arlanda.

    Alla adontioner går inte via någon byrå!

    Tycker inte du ska uttalata dig när du inte har alla fakta, och inte ett enda av dessa barn har anknytningsproblem. Dessutom skriver du citat: ?det borde räknas som barnmisshandel? det är alltså din uppfattning och inget fakta.


    Så enkelt köper man sig ett barn.....
  • molly50
    LadyMommy skrev 2019-01-16 12:18:23 följande:

    Egentligen är det inte större skillnad än att lämna en gravid fru tycker jag iaf. Hela adoptionsprocessen kan jämföras som en graviditet som de gått igenom tillsammans och nu ska de få ett efterlängtat barn. Han verkar ändå vara en man som håller sina löften och därmed också ett kvitto på en pålitlig person som du ska hålla hårt i. Han har inte träffar sitt ex sen han lämnat, hade han haft känslor och velat hade han gjort det.

    Han har velat ha barn länge och du har förmodligen inte ens lekt med tanken pga din ålder.

    Så visst, du har två val men lämnar du honom nu kommer du alltid undra vad hade hänt om du stannat.

    Jag hade gett det en chans, och stöttat han.

    Finns ändå inga garantier att ni förblir tillsammans, med eller utan barn så satsa och se. Samt är det bara fördel att du är med från starten än om du träffat någon med äldre barn.


    En adoptionsprocess kan inte jämföras med en graviditet.
    En adoption kan avbrytas utan att behöva genomföra en abort t ex.
    Och TS pojkvän är ju fortfarande gift med sitt ex.
    Om han inte har några känslor kvar för henne,varför har han då inte lämnat in en skilsmässoansökan?
    Har man inga barn tillsammans så får man ingen betänketid och det räcker med att en skriver på papperen för att skilsmässan ska gå igenom.
    Så han har inte heller behövt sin exfrus underskrift.
    Så vad är det egentligen han har väntat på när han nu inte har gjort detta,om han nu vill satsa på TS?
    Jag får känslan av att han har blivit tillsammans med TS som ett substitut för att komma över sitt ex svek.
    Och vad är hans ex för kvinna som hade tänkt adoptera barnet utan hans vetskap?
    Om TS skulle välja att stanna kvar i det här så finns ju också risken för att hon kommer att hamna i en situation där det blir tjafsigt med hans ex.
    Jag hade i alla fall inte stannar kvar i ett sådant förhållande.
    Jag hade känt mig lurad från första början.
    Carpe Diem
  • molly50
    LadyMommy skrev 2019-01-16 20:28:12 följande:
    Puha, orkar inte läsa allt. Jag försöker se det från det positiva sidan om hon väljer att stanna.
    Men var finns det positiva i detta?
    Carpe Diem
  • LadyMommy
    molly50 skrev 2019-01-17 10:14:24 följande:

    En adoptionsprocess kan inte jämföras med en graviditet.

    En adoption kan avbrytas utan att behöva genomföra en abort t ex.

    Och TS pojkvän är ju fortfarande gift med sitt ex.

    Om han inte har några känslor kvar för henne,varför har han då inte lämnat in en skilsmässoansökan?

    Har man inga barn tillsammans så får man ingen betänketid och det räcker med att en skriver på papperen för att skilsmässan ska gå igenom.

    Så han har inte heller behövt sin exfrus underskrift.

    Så vad är det egentligen han har väntat på när han nu inte har gjort detta,om han nu vill satsa på TS?

    Jag får känslan av att han har blivit tillsammans med TS som ett substitut för att komma över sitt ex svek.

    Och vad är hans ex för kvinna som hade tänkt adoptera barnet utan hans vetskap?

    Om TS skulle välja att stanna kvar i det här så finns ju också risken för att hon kommer att hamna i en situation där det blir tjafsigt med hans ex.

    Jag hade i alla fall inte stannar kvar i ett sådant förhållande.

    Jag hade känt mig lurad från första början.


    Men alltså känslomässigt har jag dragit liknelse till en graviditet. Tänkt på förväntningar tiden frustrationen besvikelsen etc Så förstå mig rätt!

    Jag skrev om TS skulle ge det en chans om hon verkligen älskar denna killen.

    Varför killen inte tagit ut skilsmässan kan vara så att han är en som stoppar huvudet i sanden eller helt enkelt inte klarat av att ta tag i det känslomässigt, behövt sörja kanske??

    Fråga honom!
  • LadyMommy
    Anonym (Stina) skrev 2019-01-16 20:48:07 följande:

    Det är ÅR av kö för att få adoptera. Det är verkligen inte så att det inte finns andra möjliga adoptivföräldrar. Det finns mängder.

    När detta par gjorde sin adoptionsansökan blev de utredda av socialtjänsten. Några viktiga frågor då var hur deras förhållande är, hur de löser konflikter, vilket kontaktnät de har, hur de ser på sitt gemensamma föräldraskap. Hade de sagt ens 10% av det TS skriver hade de inte blivit godkända. De skulle klassas som olämpliga. Och det finns som sagt en lång lista av lämpliga föräldrar som kan ge barnet vad det behöver. Så du vet helt enkelt för lite för att kunna uttala dig.


    Nej fast nu blev de godkända och har fått möjlighet att adoptera.

    Detta är ett forum, där man kommer med sina åsikter och tankar- där man kan ventilera och söka råd. Uppdaterar inte lagboken så ja, jag kommer fortsätta uttala mig oavsett hur mkt jag kan om ämnet. TS ville ha synpunkter och hjälp, och jag försöker få henne att se det från en annan sida och inte som alla andra som bara skriver att hon ska lämna han.
  • Anonym (Stina)
    LadyMommy skrev 2019-01-17 10:44:10 följande:

    Nej fast nu blev de godkända och har fått möjlighet att adoptera.

    Detta är ett forum, där man kommer med sina åsikter och tankar- där man kan ventilera och söka råd. Uppdaterar inte lagboken så ja, jag kommer fortsätta uttala mig oavsett hur mkt jag kan om ämnet. TS ville ha synpunkter och hjälp, och jag försöker få henne att se det från en annan sida och inte som alla andra som bara skriver att hon ska lämna han.


    Godkännandet skulle dras tillbaka om de hade varit ärliga och berättat om sin separation.
  • Anonym (styvförälder)

    Men LadyMommy!

    Tycker du verkligen att TS ska satsa på en gift man som vill skaffa barn med sin fru och bo ihop med frun både utomlands och  hemma för barnets skull.
    Tror du inte att det blir problem framöver?
    Ts bor inte ihop med sin kille och hennes kille och exfrun skulle behöva bo ihop för att kunna adoptera tillsammans.

    För det andra, ts kille och fru har blivit godkända att adoptera som ett par.
    frun skulle inte ha kunnat adoptera själv som ts skriver att hon hade tankar på utan att söka som ensamstående.
    Medgivandet gäller också bara i 2 år och nu när dom inte är ett par som dom säger kommer dom inte att få adoptera ihop.
    Man intygar för hemlandet,myndigheter i Sverige och soc att man är gift och bor ihop, man gör uppföljningar den första tiden osv.

    Hur mycket man känner att frun och mannen vill ha barn ihop så kommer det inte att gå igenom.
    Hur kul skulle det vara för ts att hennes kille skaffar familj efter att hon och hennes kille blivit hop.?

    Det är två saker som gäller i denna tråd.
    Ett är att adoptionen sker på ett fel sätt och inte kommer att gå igenom
    eller så begår killen och frun ett bedrägeri.

    Det andra är ts känslor och hur hon ska agera och vilken plats hon får i det hela.
    Risken är stor att hon blir sårad och jag tycker faktiskt synd om henne.
    Jag tror hon kommer att känna sig totalt åsidosatt och tyvärr kommer deras förhållande inte att fortsätta.
    Killen satsar ju på ett barn med sin fru. Hans prioritering är barn med sin fru.

    Det handlar inte om att du inte får tycka som du vill.
    TS kille och fru kommer inte att få adoptera ihop om dom inte är ett par.
    Adoptionsprocessen är lång och för att barn inte ska hamn fel så kontrolleras man noga innan man får ett barn och bra är väl det, eller hur?

  • molly50
    LadyMommy skrev 2019-01-17 10:33:07 följande:
    Men alltså känslomässigt har jag dragit liknelse till en graviditet. Tänkt på förväntningar tiden frustrationen besvikelsen etc Så förstå mig rätt!

    Jag skrev om TS skulle ge det en chans om hon verkligen älskar denna killen.

    Varför killen inte tagit ut skilsmässan kan vara så att han är en som stoppar huvudet i sanden eller helt enkelt inte klarat av att ta tag i det känslomässigt, behövt sörja kanske??

    Fråga honom!
    Men det är kanske något som TS ex kanske borde ha tänkt på innan hon adopterade ett barn utan hans vetskap.
    (Om det nu är så det har gått till. Han kanske har vetat om det hela tiden också)

    Men alltså,det har gått två år sedan det tog slut mellan TS kille och hans ex.
    Har man inte sörjt färdigt under den tiden så kanske man behöver söka hjälp för det. (Om man inte har känslor kvar för exet och planerat att gå tillbaka)
    Är det helt otänkbart för dig att TS kille kan ha lurat TS och vetat om den här adoptionen hela tiden utan att säga något till TS?
    Att TS bara varit ett substitut för hans ex?
    Carpe Diem
  • Anonym (alkolina)
    Anonym (Hmmm) skrev 2019-01-17 00:50:40 följande:
    Jag kan lagen utan och innan och fortfarande finns det inget som HETER så!

    Skriv inte massa skit när du har absolut NOLL koll!
    Du "kan" lagen, ok. Jag jobbar med placeringar och de som placeras för en period över tre år kallas Långtidsplaceringar. Det begreppet antogs på 90talet, så det är inget nytt.

    Jag föreslår att du inte skriver massa skit för du saknar argumentationsförmåga  och det ser bara ledsamt ut, du tillför ingenting.
  • Anonym (alkolina)
    Anonym (Ingen adoption) skrev 2019-01-17 03:30:47 följande:

    Och ditt inlägg gör mig arg,

    Jag vet flera adoptioner som inte alls gått genom adoptionsbyrå utan genom kyrkor. Där ex utlandsmissionärer förmedlar kontakten mellan barn på barnhem och familjer i Sverige. Allt sker genom kontakt via brev, Mail och telefon. Soc gör hemutredningar i Sverige, sen när adoptionen gått igenom i domstolen i hemlandet planeras resan till Sverige, missionären flyger till sverige men barnet och adoptivföräldrarna möter upp på Arlanda.

    Alla adontioner går inte via någon byrå!

    Tycker inte du ska uttalata dig när du inte har alla fakta, och inte ett enda av dessa barn har anknytningsproblem. Dessutom skriver du citat: ?det borde räknas som barnmisshandel? det är alltså din uppfattning och inget fakta.


    Självklart finns det adoptioner som går via kyrka/kloster mm, och det är en del fall där barnen flygs till Sverige. Oavsett hur denna kvinna får barnet i handen, på plats i landet eller på flygplatsen så handlar det om hennes fortsatta agerande, lögnerna om ett äktenskap som inte finns och en man som bara kommer vara tillgänglig varannan vecka, och då med en annan kvinna.

    Vilket av "dessa barn" menar du inte har anknytningsproblem? De du känner? Jag har inte yttrat mig specifikt om dessa. Jag påvisar att det kvinnan avser göra mot barnet kommer försvåra anknytningen till barnet och skapa otrygghet. Vilket är ett gräsligt sätt att agera mot ett litet barn som redan i dagsläget kan ha haft riktigt tuffa förhållanden. (Dessutom finns det stor mängd forskning om just hur man ska agera vid en adoption, och hon avser ignorera detta.)

    Ja, min åsikt är att det borde räknas som barnmisshandel det denna kvinna planerar att göra mot barnet. På vilket sätt har jag försökt beskriva detta som lagstandard?
    Jag tror du behöver läsa mitt inlägg när du är vaken.
Svar på tråden Han ska adoptera barn med sitt ex!