Här är en tråd för oss som plussat och har BF i oktober 2019! :D
Jag är 26 år och har bf 1/10 -2019! Ett helt underbart vis arr börja året på och ser fram emot att få njuta av en mysig mage och sen få min lilla plutt i höst!
Välkomna hit och grattis till plusset! :D
Jag skulle ju ändå på samtal om igångsättning 5 nov pga min oro så det borde finnas med i journalen, men kommer såklart ta upp det! Det enda jag egentligen önskar nu är att förlossningen skulle komma igång av sej självt... Varför måste ungen trivas så bra därinne för?
Hur gick det idag?
Håller tummarna för bra besked eller ännu hellre, att förlossningen startar typ nu.
Fick göra ett till tilläggsultraljud men läkaren menade på att dom var gjorde för tätt så det var svårt att ge något besked om hur stor hon är nu... Allt ser däremot fortfarande bra ut med flöde i navelsträng, Mängd fostervatten Och sånt. Hjärtljuden var också utan anmärkning så man kan inte se några skäl till igångsättning redan nu. Jag tjatade till mej att de skulle kolla om jag börjat öppna mej något så man kanske kunde göra hinnsvepning, men tydligen är tappen helt omogen o bakåtlutad, så ingen lycka där heller...
Fick dock en tid innan helgen för ytterligare en kontroll på fredag och som senast blir jag igångsatt på måndag. Känns i alla fall skönt att veta att jag slipper gå längre än 41 hela veckor.
Efter att hon varit där o grötat har jag haft molvärk som mensvärk och lite sammandragningar, så antar att det är sånt som påverkat tidigare (typ att man haft sex) och uppenbarligen inte att man kommit in i någon latensfas där tappen mognat o mjukats upp :(
Nu känner jag mej betydligt mindre positiv till att det molar o drar i magen och det kanske är positivt i sej? Då behöver jag inte hoppas på att det är på gång att sätta igång riktigt än i alla fall, utan kan bara somna om när det sker på nätter och så!
Hur går det för dej???
Visar sej att jag har graviditetsdiabetes! Ligger precis över värdena, men med tanke på att lillan är större än normalt och mitt magmått inte vuxit på över två veckor (3 mätningar) ville min barnmorska att förlossningen skulle ta in mej för igångsättning.
Det vill dock inte förlossningen som tycker att det är bättre att specialistmödrarvården först gör en bedömning så har nu fått en tid dit kl 14 idag för att träffa läkare.
Vi kan väl bara konstatera att det här inte är någon trevlig upplevelse för någon med min oro och rädsla för att det ska hända barnet något de sista dagarna i livmodern...:/ Blir i alla fall igångsatt senast v.41+0 vilket är tisdag nästa vecka, så bara en hel jävla vecka att vara orolig på i sånt fall... Jag tänker i ett sånt läge kräva undersökning varje dag för att vara säker på att lillan mår bra därinne och inget händer:?(
Men vad skönt att allt såg bra ut! Kan du slappna av lite åtminstone? Vad surt att molandet inte verkar ha påverkat tappen, men som sagt. Inte långt kvar nu!
Vår bebis kom för 2,5 vecka sedan med akut snitt. Allt gick bra men jag känner mig snuvad på förlossningen och det är något som gör mig väldigt ledsen. Bortsett från det är det bra.
Åh vad jobbigt att bli hänvisad hit och dit, men det är ju snart tisdag i alla fall, man får försöka tänka så. Kommer de agera på något speciellt sätt efter att bebisen är född med tanke på diabetesen eller är det något som varken drabbar dig eller barnet så fort hon är ute?
Själv var jag hos bm igår, fick bara träffa en student där. Var likadant förra besöket. Tycker det känns lite trist då jag inte känner samma förtroende som för min vanliga bm. Men tydligen såg allt bra ut även om jag tycker hon mäter magen och även kollar bebisens position på annat sätt än min bm.
Har i alla fall fått tid för igångsättning på tisdag då jag är på bf+15, men hoppas att det startar naturligt innan dess.
Känner att det börjar bli rätt tungt nu. Är därtill hemma med två sjuka barn på 2 och 3 år, inget drömscenario när man bara vill ligga i soffan och vila sista tiden...
Är det erat första barn??
Vad blev det för komplikation? Tog det för lång tid? Själv skulle jag inte ha något emot ett snitt, med tanke på hur jäkla sargad man kan bli därnere. Du får se det som att du blir snuvad på en del inkontinens och ömhet i musen som sträcker sej under lång tid;)
Känner en tjej som sprack rejält bak i ändtarmen och fortfarande, 10 år senare har problem, så jag är snarare rädd för att spricka för mycket än att det blir ett kejsarsnitt:/
Ja! Jag har känt mej rätt lugn idag och det beror säkert på kontrollerna igår samt att det blir kontroll imorgon igen. Så får vi se om det blir jobbigare över helgen igen:(
Nej, det är vårt andra barn. Efter första förlossningen fick jag en grad 3 bristning, partiell sfinkterruptur. Det gjorde skitont veckorna efteråt och jag har problem men urinläckage efter det. Ingen drömförlossning men jag kände, mentalt, åtminstone att jag fött barn. Men en sorg då jag separerades från barn och man pga operation för min del. Inför den här förlossningen hade jag så mycket önskemål och tankar kring hur jag ville göra och inte göra och var verkligen laddad.
Ett snitt är inte heller en dans på rosor. Det har gjort skitont efteråt och att inte kunna använda magen/magmusklerna en lång tid framöver känns ju sådär. Och att då dessutom känna att man inte fött barn och vara besviken över att någon tagit ens förlossning ifrån en hjälper inte.
Anledningen till att det blev snitt var att bebisen låg snett och eftersom vattnet hade gått så kunde man inte försöka vända henne rätt.
Skönt att du kunnat vara lite lugnare. Hoppas att det håller i sig. Såg i en annan kommentar att du inte riktigt visste vad graviditetsdiabetesen innebär för dig och bebisen efter förlossningen. Där kan jag berätta att de kommer vilja ha kvar er någon dag extra för att kontrollera blodsocker. Bebisen kommer antagligen att behöva matas varannan timme och eftersom det kan vara svårt att få amningen att räcka (om man tänkt amma) eftersom det tar ett tag innan mjölken rinner till ordentligt så kan man behöva koppmata parallellt med amningen. Detta pga att man behöver hålla blodsockret uppe. Hur dina värden legat tror jag påverkar bebisen oavsett om de varit lågt över gränsvärdena. Jag hade 9,1 efter glukosbelastningen och mina fastevärden låg oftast runt 5,7 och efter måltid så höll jag mig inom gränsen. Så mina värden var också lågt över. Trots det var min bebis blodsocker som lägst 1,6 efter förlossningen.
Nej, det är vårt andra barn. Efter första förlossningen fick jag en grad 3 bristning, partiell sfinkterruptur. Det gjorde skitont veckorna efteråt och jag har problem men urinläckage efter det. Ingen drömförlossning men jag kände, mentalt, åtminstone att jag fött barn. Men en sorg då jag separerades från barn och man pga operation för min del. Inför den här förlossningen hade jag så mycket önskemål och tankar kring hur jag ville göra och inte göra och var verkligen laddad.
Ett snitt är inte heller en dans på rosor. Det har gjort skitont efteråt och att inte kunna använda magen/magmusklerna en lång tid framöver känns ju sådär. Och att då dessutom känna att man inte fött barn och vara besviken över att någon tagit ens förlossning ifrån en hjälper inte.
Anledningen till att det blev snitt var att bebisen låg snett och eftersom vattnet hade gått så kunde man inte försöka vända henne rätt.
Skönt att du kunnat vara lite lugnare. Hoppas att det håller i sig. Såg i en annan kommentar att du inte riktigt visste vad graviditetsdiabetesen innebär för dig och bebisen efter förlossningen. Där kan jag berätta att de kommer vilja ha kvar er någon dag extra för att kontrollera blodsocker. Bebisen kommer antagligen att behöva matas varannan timme och eftersom det kan vara svårt att få amningen att räcka (om man tänkt amma) eftersom det tar ett tag innan mjölken rinner till ordentligt så kan man behöva koppmata parallellt med amningen. Detta pga att man behöver hålla blodsockret uppe. Hur dina värden legat tror jag påverkar bebisen oavsett om de varit lågt över gränsvärdena. Jag hade 9,1 efter glukosbelastningen och mina fastevärden låg oftast runt 5,7 och efter måltid så höll jag mig inom gränsen. Så mina värden var också lågt över. Trots det var min bebis blodsocker som lägst 1,6 efter förlossningen.
Då förstår jag din känsla av att ha blivit snuvad på förlossningen... Ah! Vilken bra info om diabetesen. Är lite förvånad över hur dom bara släppte det och inte har gett mej någon information alls såsom du nu gjort. Kan ju vara bra att känna till om man ska bli kvar längre på BB eftersom vi har barn sen tidigare och sambon gärna vill komma hem direkt om han får. Själv önskar jag att det kommer igång nu innan måndag eftersom hans barn kommer då. Skulle kännas så mycket lugnare om man slipper tänka på att det måste finnas barnvakt tillgänglig (vilket blir mina föräldrar då hela hans släkt bor på Gotland) och mamman till barnen jobbar inom vården och därför kanske inte har ett gynnsamt schema just då...
Ska bli skönt att komma på en kontroll till idag i alla fall.
Ska nog fråga lite om diabetesen då också. Har haft en del förvärkar nu under natten/morgonen, så hoppas att någon kan ha gjort såpass nytta att livmodertappen kan ha börjat mogna...
Hade också väldigt vattnings flytningar inatt o såg att de var lite rosafärgade, men eftersom de inte fyller en binda antar jag att dom på förlossningen inte kommer tro att det är fostervatten denna gång heller...