Nä. Varför det?
Men nu pratade vi om att önska olycka för sin f.d. partner för att hen gått vidare. Klart att man kan känna sig försmådd, att självkänslan fått en törn etc.
Men tanken och känslan att exet och dess nya partner ska råka illa ut kommer aldrig att vara konstruktiv. Aldrig, någonsin, föra någon framåt och ut ur självspäkelsen.
Att försöka framhålla att man är perfekt till omgivningen när en partner lämnar en och att allt ligger på den som lämnar tror inte ens en mor på.
Acceptera faktum, fundera över varför, reflektera över dina egna plus och minus, vad du kan förbättra framöver och presentera en "new and improved" version av dig själv. Det är konceptet.
Extremt förenklat. Och väldigt svårt recept att följa när man känner sig liten och självkänslan knycklats ihop.