• splat

    Tror ni att det finns en chans?

    Hej,

    Jag har skrivit förut i detta forum att jag inte trivdes i min relation med min sambo pga svartsjuka (kontrollerande) och negativitet (mest att hon klagade mycket på folk/jobb/vänner).
    Vi gjorde slut i januari och hon flyttade ut. Vi har haft lite kontakt efteråt som vänner där jag kommit hem till henne några ggr. Vi var även vänner innan vi blev ihop ska tilläggas, så det kändes ganska naturligt att hänga igen, dock så finns det mycket i bagaget som är svårt att bortse ifrån.
    Vi båda var hyfsat överens om att göra slut, även fast jag tog initiativet. Det jobbiga i detta var att hon fick reda på att hon var gravid efter vi gjorde slut, och ville då strunta i alla problem och fortsätta vara ihop, något som jag då inte ville för jag kunde inte bara strunta i all historik mellan oss. Vi har gjort slut flera ggr tidigare av i princip samma skäl, så jag tänkte att det skulle bli skönt nu när hon är borta. Så hon gjorde abort och hennes familj hatar mig i princip.

    Vi hade ingen kontakt på över en vecka efter hennes flytt och hon skaffade tinder för att försöka glömma mig och träffa andra. Sedan hörde hon av sig och undrade om jag hade hennes hostmedicin hemma, och då kom jag över med den och sedan sov vi ihop i tre nätter och höll om varandra och hånglade. Vi båda känner såklart starkt för varandra och jag har gråtit varje dag sen hon flyttade.
    Stor del av mig vill ha henne tillbaka om hon vill, men detta avslut var jobbigt och jag skulle inte kunna se hennes familj i ögonen OM vi skulle bli ihop igen.
    Kanske måste det gå en väldigt lång tid? Hon kommer ju gå ganska frekvent på dejter, för det är hennes stil så fort det tar slut.
    Har ni erfarenheter av detta och hur har det i sådana fall gått för er?

    Stort tack på förhand!

  • Svar på tråden Tror ni att det finns en chans?
  • Fjäril kär
    splat skrev 2019-02-19 17:36:40 följande:

    ja, det har inte varit fallet här iaf. Vi har haft det bra men också en del motgångar som många andra. Men svartsjukheten blev inte bättre, endast för stunden.

    Men saknar henne så.. Vill bara kontakta henne och åka till henne, men jag vet att det bästa är att hålla sig ifrån. Det är ju det att jag kan inte sluta tänka på henne.

    Men känns väl som ett dött lopp allt det här. Även om vi skulle bli ihop så blir det konstigt med hennes familj. Känns som hon också var för snygg för mig så kommer aldrig träffa en lika snygg person heller. Blir galen på alla tankar i huvudet. Var så skönt när jag var med henne några dagar förra veckan.


    Om jag säger så här. Du kan ju inte vara ihop med henne för att slippa må dåligt för att det är slut. Det funkar liksom inte så.

    Uppbrott GÖR ont. Det kommer du få uppleva många gånger under din livstid.

    Hon kan ju inte för evigt fungera som "snuttefilt" för att det gör ont att göra slut.
  • Anonym (Rickard)

    Instämmer med "Fjäril kär". Uppbrott är jättejobbigt och gör jätteont. Ofta länge. Ibland väldigt länge. Jag vet... Likväl måste man bestämma sig att man måste ta sig igenom det. Det kan man bara göra genom att sätta ett definitivt avslut. Har man gemensamma barn så måste man fortsätta ha en viss kontakt men annars är det bästa och det snällaste mot sig själv som man kan göra att göra definitivt tvärslut.

    Att gå tillbaka - göra slut - gå tillbaka - göra slut gång på gång och alltid av samma orsaker är bara självplågeri. Sluta med det. Sov inte över hos varandra något mer när du ändå vet hur det slutar. Och ha inte sex med henne. Blir hon gravid nu när det är som det är mellan er så blir det jättejobbigt för er båda... Ett visst mått av känslor för den andre kommer alltid att finnas hur gärna man än skulle vilja slippa det. Man har ju trots allt en gemensam historia och har delat allt med varandra under en tid av sina liv.

    Kanske kan det vara en idé att gå och prata med en kurator eller psykolog om du inte gjort/gör det redan ? Det har jag gjort efter uppbrott. Ibland kan man behöva lite hjälp på traven för att ta sig vidare i livet.

  • splat
    Fjäril kär skrev 2019-02-19 18:22:20 följande:
    Om jag säger så här. Du kan ju inte vara ihop med henne för att slippa må dåligt för att det är slut. Det funkar liksom inte så.

    Uppbrott GÖR ont. Det kommer du få uppleva många gånger under din livstid.

    Hon kan ju inte för evigt fungera som "snuttefilt" för att det gör ont att göra slut.
    nä jag vet. Du har så rätt, men varför känns det som jag har gjort fel och att jag aldrig kommer ha nån som henne?? Men tack iaf för dina svar.
  • splat
    Anonym (Rickard) skrev 2019-02-19 19:21:13 följande:

    Instämmer med "Fjäril kär". Uppbrott är jättejobbigt och gör jätteont. Ofta länge. Ibland väldigt länge. Jag vet... Likväl måste man bestämma sig att man måste ta sig igenom det. Det kan man bara göra genom att sätta ett definitivt avslut. Har man gemensamma barn så måste man fortsätta ha en viss kontakt men annars är det bästa och det snällaste mot sig själv som man kan göra att göra definitivt tvärslut.

    Att gå tillbaka - göra slut - gå tillbaka - göra slut gång på gång och alltid av samma orsaker är bara självplågeri. Sluta med det. Sov inte över hos varandra något mer när du ändå vet hur det slutar. Och ha inte sex med henne. Blir hon gravid nu när det är som det är mellan er så blir det jättejobbigt för er båda... Ett visst mått av känslor för den andre kommer alltid att finnas hur gärna man än skulle vilja slippa det. Man har ju trots allt en gemensam historia och har delat allt med varandra under en tid av sina liv.

    Kanske kan det vara en idé att gå och prata med en kurator eller psykolog om du inte gjort/gör det redan ? Det har jag gjort efter uppbrott. Ibland kan man behöva lite hjälp på traven för att ta sig vidare i livet.


    tack för ditt svar. Vet på nåt sätt att det kommer bli bättre, men aldrig upplevt detta förut. Helt sjukt att det kan kännas såhär, det är därför jag tänker att det var fel beslut från början, men att man får stå sitt kast nu när det väl är taget.
    Jag har pratat och varit mycket med kompisar, det har hjälpt en del. 
  • Fjäril kär
    splat skrev 2019-02-19 19:40:32 följande:

    nä jag vet. Du har så rätt, men varför känns det som jag har gjort fel och att jag aldrig kommer ha nån som henne?? Men tack iaf för dina svar.


    Helt enkelt så vill ju ingen vara the bad Guy som gör slut. Därför kommer skuldkänslor och känslor av förvirring och "jag ångrar mig". Det är liksom så det funkar att göra slut.

    Jag känner likadant efter min skilsmässa. Det är liksom en process i ATT lämna någon. Då känns det så här.
  • splat
    Fjäril kär skrev 2019-02-19 19:50:26 följande:
    Helt enkelt så vill ju ingen vara the bad Guy som gör slut. Därför kommer skuldkänslor och känslor av förvirring och "jag ångrar mig". Det är liksom så det funkar att göra slut.

    Jag känner likadant efter min skilsmässa. Det är liksom en process i ATT lämna någon. Då känns det så här.
    Men du tänkte inte att det var fel och ville mysa med honom igen osv?
    Att allt kanske blir bra igen? 
  • Fjäril kär
    splat skrev 2019-02-19 20:05:13 följande:

    Men du tänkte inte att det var fel och ville mysa med honom igen osv?

    Att allt kanske blir bra igen? 


    I början ja var skuldkänsla enorma och han gjorde allt för att få mig att stanna. Då blev det enklast att gå med på sex, middagar, utflykter etc för husfridens skull men jag mådde allt sämre av det för varje gång. Jag visste att han mådde dåligt av att jag sa ifrån och han blev sur men JAG mådde ju ännu sämre av att gå med på det... Så jag fick helt enkelt tänka om och stå på mig. Sex löste ingenting. Jag kände mig bara billig och eländig och visste att det bara var teater.

    Det tog några månader innan jag helt sa stopp. Han försöker fortfarande locka med sex och utflykter etc men det är ingen idé. Våra problem blir ju inte lösta per automatik bara för att jag ligger med honom.

    Jag har inga känslor kvar för honom. Det finns ingenting kvar. Jag vill inte ha honom.

    Jag är ledsen för att det blev som det blev men det betyder inte att han har en chans på mig igen. Jag är klar med honom och har gått vidare. Sorgen över vår skilsmässa och splittrade familj får jag leva med och lära mig hantera.
  • splat
    Fjäril kär skrev 2019-02-19 20:31:23 följande:
    I början ja var skuldkänsla enorma och han gjorde allt för att få mig att stanna. Då blev det enklast att gå med på sex, middagar, utflykter etc för husfridens skull men jag mådde allt sämre av det för varje gång. Jag visste att han mådde dåligt av att jag sa ifrån och han blev sur men JAG mådde ju ännu sämre av att gå med på det... Så jag fick helt enkelt tänka om och stå på mig. Sex löste ingenting. Jag kände mig bara billig och eländig och visste att det bara var teater.

    Det tog några månader innan jag helt sa stopp. Han försöker fortfarande locka med sex och utflykter etc men det är ingen idé. Våra problem blir ju inte lösta per automatik bara för att jag ligger med honom.

    Jag har inga känslor kvar för honom. Det finns ingenting kvar. Jag vill inte ha honom.

    Jag är ledsen för att det blev som det blev men det betyder inte att han har en chans på mig igen. Jag är klar med honom och har gått vidare. Sorgen över vår skilsmässa och splittrade familj får jag leva med och lära mig hantera.
    Jag är också ledsen att det blev som det blev nu. Vet inte hur länge jag orkar med det. Snart ser jag väl på instagram att hon har en ny, och jag vill inte sluta följa för jag vill se henne. Vill bara åka till henne och krama henne. 
  • Fjäril kär
    splat skrev 2019-02-19 20:40:39 följande:

    Jag är också ledsen att det blev som det blev nu. Vet inte hur länge jag orkar med det. Snart ser jag väl på instagram att hon har en ny, och jag vill inte sluta följa för jag vill se henne. Vill bara åka till henne och krama henne. 


    Både att krama henne och se henne på sociala medier kommer bara göra allt värre. Det löser ingenting.

    Det är inte farligt att må dåligt, det är så det är helt enkelt. Deal with it helt enkelt.

    Och så måste du tänka på henne också och att hon också mår skit. Av många orsaker. Att studsa fram och tillbaka till henne mår inte hon bra av heller. Och nej du är ett av skälen till att hon kanske inte mår så bra så du kan inte trösta henne heller.

    Riskera inte att hon till slut ber dig fara å flyga...

    Ge henne utrymme att kunna läka och må bra igen och respektera det. Det kommer även hjälpa dig att må bättre.
  • splat
    Fjäril kär skrev 2019-02-19 21:07:21 följande:
    Både att krama henne och se henne på sociala medier kommer bara göra allt värre. Det löser ingenting.

    Det är inte farligt att må dåligt, det är så det är helt enkelt. Deal with it helt enkelt.

    Och så måste du tänka på henne också och att hon också mår skit. Av många orsaker. Att studsa fram och tillbaka till henne mår inte hon bra av heller. Och nej du är ett av skälen till att hon kanske inte mår så bra så du kan inte trösta henne heller.

    Riskera inte att hon till slut ber dig fara å flyga...

    Ge henne utrymme att kunna läka och må bra igen och respektera det. Det kommer även hjälpa dig att må bättre.
    vi var ju vänner innan så man kanske kan bli det igen. Det snackade vi om, dock är det ju mycket känslor involverat. Om ingen träffar nån annan de kommande åren så kan det vara en bra plan:). 
Svar på tråden Tror ni att det finns en chans?