Lära 5 åring med adhd att prata?

Innan jag får några påhopp: förlåt för användningen av orden "behandling" , JAG VET att adhd är inte en sjukdom och därmed det behöver inte behandlas.. jag använde orden av två anledning: dels för att pojkens föräldrar letar verkligen efter en "behandling" i många europeiska länder kom man inte så långt att se funktionsnedsättning som den är , utan på många ställe tycker folk fortfarande att den är en sjukdom. Anledning nr2 att jag hittade inte bättre ord just när jag skrev min inlägg och nu kan jag inte korrigera, men jag erkänner att "främja utvecklingen" skulle vara rättare

Man kan kommunicera på andra sätt än med ord. Om barnet inte gör ljud så kanske tecken är något istället att fundera över. Eller en bilddator (kommer inte ihåg vad den heter).

Är helt övertygad om att barnet har ett tydligt sätt att kommunicera på idag och man får utgå från det sättet och bygga vidare på det.

Än så länge har jag inte stött på en enda person som inte kan kommunicera.

Han kan göra sig förstod och få igenom sin vilja. (Sedan bryr han sig inte så mycket om vad andra säger - har svårt att fokusera sig) men sin vilka får han igenom.

Föräldrarna sträver efter att få honom att prata innan det blir dags för skola. Jag tycker att de har lite för höga förväntningar. Men vill gärna veta om det finns någon som har varit med om den? Har haft eller känner till barn som behärskade inte språket i den ålder? Och hur blev det sen?

Jag tar gärna emot länkar till sidor där man kan läsa om hur barn med adhd möts på bästa sätt också om ni har några bra förslag

Det låter inte som att barnet enbart har adhd för adhd ger inga sådana språkliga nedsättningar.

Kan barnet förstå när andra pratar? I så fall kanske ngt motoriskt problem eller mutism.

Ifall inte så utvecklingsstörning eller autism.

Mitt barn kunde bara 5 ord när han var 4 år, varken säga eller förstå fler. 2 år senare kunde han 200 ord.

Det som funkade var en iPad och Youtube. Han kunde inte lära sig ord från andra människor utan behövde höra dem kanske 50 ggr i följd. Han satt själv med den och såg om samma filmklipp om och om igen och lärde sig. Pedagogiska spel på ipaden var också jättebra.

Be dem testa det om de inte har det redan. Det blev enorm skillnad för min son.

Han har ju fortfarande gravt nedsatt språk men kan göra sig hyfsat förstådd språkligt så länge det inte är för svårt.

Dwt är ju så olika från person till person då utveckling, intresse och stimulans skiljer.

Jag vet erfarenhetsmässigt att som förälder vill man inte alltid acceptera att barnet har begränsningar och därmed ställer för höga krav. Då går utvecklingen inte fram lika fort.

Utan att ha träffat detta barn och sett hur barnet reagerar och för sig kan jag inte ge några svar hur det kommer gå. Men har sett barn som haft liknande mer eller mindre och gått på särskola.

Men skulle barnet bo hör i Sverige (som jag uppfattade att barnet inte gör) hade ju barnet ingått inom lss och fått hjälp av både habilitering (kognitiva hjälpmedel) och ev logoped. Sedan finns det säkert andra områden också som hjälper till men de är jag inte så kunnig om.

Bästa sättet att bemöta ett barn oavsett diagnos eller inte är LAB. Lågaffektivt bemötande samt genom positiv förstärkning och självklart att man är tydlig i sitt sätt att kommunicera.

Läs på om TAKK. Det är teckenspråk som är anpassat efter barn som inte talar.

PECS är en metod f.a förstå vitsen med kommunikation, googla gärna på det.

Kolla in appen Otsimo. Den togs fram för barn med funktionshinder i Turkiet av en man som hade en lillebror med autism. Den hjälper barn med funktionshinder att få en utbildning i ett system som inte har mycket resurser för barn med särskilda behov.

Vad har logopeden sagt då? Det här har ju inte med ADHD att göra, så egentligen är det ju logopeden som bör kunna uttala sig om vad som är problemet.

Viktigt är ju alltid att kolla hörseln, men jag antar att man har tänkt på det.

Tack för tipsen jag ska kolla de.

Jag vet faktiskt inte om de har kollat hörseln men det är en så grundläggande grej att de har nog gjort den antar man

Men den där pojken har lite grövre problem än vad enbart hörseln skulle orsaka. Han kan inte koncentrera sig eller behöver anstränga sig oerhört för att koncentrera sig. Det går inte att prata till honom för han är redan någon annanstans innan man hinner lägga ihop en mening på två ord. Väldigt hyperaktive och okoncentrerad. Han bryr sig inte om omgivningen , inte mer än att han undvicker sällskap och älskar mest att vara själv, och gömma sig undan i en annat rum där han får vara ensam.

Det känns tyvärr mest som att föräldrarna orkar inte se på saken som den är och acceptera honom som han är. Fast på andra sidan får man verkligen se upp på de för de nöjer sig inte med en axelryckning utan vill verkligen prova allt för att hjälpa pojken i utvecklingen.

Utifrån att han kommunicerar: jag läste mig prata ordentligt när jag lärde mig läsa. Visserligen lite yngre men ändå. Kommunicerade redan innan och har ingen diagnos.

Däremot kanske det låter som mer svårigheter för det här barnet, men inte bara adhd? De jag känner till verkar jobba främst med tecken samt logoped.

Det låter lite mer som autism. Alla delar faktiskt. Det händer ju att de inte pratar, och de kan vilja vara själva, bryr sig inte om omgivningen. Och det är inte så ovanligt att det är en kombination med ADHD. Eller också, så kan man knappt skilja på autism och svår ADHD - det sa vår läkare som vi gick till för sonens ADHD.