Mamman missköter barnet?
Orosanmälan är ett lotteri som kan sluta hur som helst, det bästa är att tala med någon sakkunnig exempelvis en jurist för att saker och ting inte ska få en vändning åt ett håll som inte blir bra.
Inlägg från: Anonym (TB)
|
-
-
Det som kan vara så enkelt för de flesta kan vara helt omöjligt för andra, och visst kan pappan driva frågan i tingsrätten vilket i och för sig kan bli en kostsam historia.Anonym (L) skrev 2019-03-15 18:00:07 följande:
Men varför ser ni inte till att få umgänge varannan vecka åtminstone? Då har ni ju koll på hälften av tiden. Och kom inte med ?hon bestämmer umgänge? för det ligger helt och hållet i pappans intresse att driva den frågan till rätten om det behövs. Är ni normala människor och bor på samma ort finns inget hinder för det.
Så hindren ligger nog djupt i sinnet hos personen och inte så mycket i det praktiska. -
Som vårdnadshavare har man utan tvekan ett stort ansvar för sitt eller sina barn.Anonym (moppen) skrev 2019-03-15 18:49:22 följande:
Som vårdnadshavare har pappan ett ansvar att se till att barnet inte far illa. Har han gjort nåt? Om barnet faktiskt far illa så är han lika skyldig som mamman om han inte gör någonting.
Varför vill pappan inte ha barnet på halvtid? Har de samarbetsproblem kan ha gå till rätten och få umgänget reglerat.
Och ja, klart du (och pappan) ska göra en orosanmälan om ni är oroliga för barnet. Men pappan kommer inte få boendet för det om det inte blir så att barnet tvångsomhändertas, och förhoppningsvis då placeras hos pappan.
Vad jag kan läsa i TS inledning så har det varit uppe i rätten och det beslutats om gemensamvårdnad samt att mamman ska vara boendeförälder, det borde också i samma beslut finnas en skrivning angående umgänget.
Vid tvångsomhändertagande enligt LVU så måste det alltid starta utanför hemmet och LVU i hemmet är att se som en utslussning när behovet inte längre är lika påtagligt och det finns en avsikt att avsluta åtgärden inom en rimlig tid.