Vårt förhållande är inte helt bra men är rädd för att bli ensam

Du gillar honom, och tycker han ofta är supergullig. Han gillar dig med. Ingen relation är perfekt, men finns det någon slags ömsesidig kärlek i botten och åtminstone en gnutta attraktion kvar, så kan man faktiskt försöka jobba på det. man pratar om det, erkänner problemet, bestämmer sig för att anstränga sig mer för varandra.

Då ger man relationen en chans, funkar det inte, eller det bara funkar tillfälligt men man hamnar tillbaks igen i samma sits då lämnar man varandra.

Om man inte försöker, och lämnar någon man i grunden gillar så kommer man älta det genom hela livet. Varenda gång man grälat lite allvarligare med en ny partner, när man är deppig, osv. Så plockar man fram det där och plågar sig med lite extra. varför lämnade jag hoom? Hur hade livet vart om jag stannade hos honom? osv. Den där snubben blir något slags ideal, man sållar bort det dåliga, behåller det goda och plågar sig med det. Har man gett det en ordentlig chans och det då inte funkade så kan man inte älta det alls på samma sätt.

Så inte bara för hans eller er relations skull, utan även för din egen. Du vill inte dra upp det där och plåga dig med samtidigt som du kanske går igenom en skilsmässa från en annan man om 20 år från nu eller i samband med någon annan kris. Så ge det en chans.