Att vara kär i någon som man samtidigt ogillar?

Lite aggresivt hatsex är ju alltid trevligt, men förhållande det vete tusan.

Enkelt.. du tänker med k*ken.. hade du inte haft sex med henne hade du inte ändrat åsikt.. dumpa henne och hitta ett hål på en tjej där du gillar personligheten lika mycket som hålet..

Det kallas för "fittberoende", så länge du får knulla och det är bra så gör du om dina preferenser och tycker hon är bra för... du får ju knulla. Så fort nyhetens behag lagt sig och du tröttnat på att knulla så kommer du gå tillbaka till din gamla inställning.

Nej jag håller inte med, att man inte har hela bilden av en person i början är inte så konstigt. Man kan faktiskt börja gilla någons sämre sidor pga att de påminner om någon man har ngt orätt med, det kan också vara sidor hos sig själv man starkt ogillar eller för den delen önskar att man hade. Jag ser hellre att mina känslor ökar till en person än att jag har en hel bild som sakta raseras ju mer jag lär känna personen.

Jag tänker också att vissa gillar man trots deras sämre sidor och det kan snarare vara ngt som attraherar, skapar passion och ger en skön dynamik till ett par. Det viktiga är såklart att man kan respektera varandras olikheter. Jag gillar ändå att människor vågar vara sig själva och inte kamouflerar sig för att passa in, ett typiskt spegelbeteende hade stört mig mer. Det tar dessutom längre tid att se varandras sämre sidor.

Jag tycker du ska ge det en chans ts, till skillnad från alla andra i tråden här.

Japp verkligen erfarenhet av detta, två gånger i mitt liv, ena gick åt helvete var en tonårskärlek som skapade stora problem hos mig själv och honom. Hände igen i vuxen ålder, då skrämde det skiten ur mig pga sämre tidigare erfarenheter.

Men tror någonstans att det är den ultimata kombinationen, inte hatkänslor då.. utan likheter kombinerat med olikheter som man någonstans njuter av att ogilla. Låter lite destruktivt, men tror inte att det är så illa.

Tänk dig allt du älskar hos en partner, efter några år stör du dig på alla dessa egenskaper du drogs till och Älskade i början. Du älskade dem troligtvis för att de kompletterade dig i någon mening.

Well.. jag tänker som så att det jag ogillar (med viss förtjusning) är kanske något jag egentligen beundrar och kommer att älska längre fram. Men jag går också genom livet med inställningen att varje människa vi möter ska ta fram nya sidor hos mig och jag hos dem.

Men visst är det skrämmande och vill man ha en problemfri/ slentrian relation utan passion och attraktion då bör man nog välja en partner som inte väcker de känslor du beskriver här. Men du kommer troligtvis att söka dem till dem igen om du väljer att inte agera på dem nu.

Hon låter ju som en jättehemsk och manipulativ person och som en person som man verkligen inte kan känna sig trygg med. Jag tror nog inte att du är kär i henne egentligen utan bara kåt, och manipulerad.

Det låter som ett typiskt mansbeteende. Män är tillsammans med kvinnor för att de är snygga och de får knulla. De skiter i intelligens och personlighet. Skyll er själv, haha!

Jaja, du förstår säkert vad jag menar. Inte manligt/kvinnligt.

Mm, vill gärna ha självsäkerheten och just det där gränsöverskridandet. Men det verkar ju hänga med en del bagage tyvärr med dom egenskaperna. 

Ja, vill ju förstås ha de spännande bitarna men inte de där själviska fula delarna. Eller så är man helt fel ute, jag som ts när man alltid får ihop det med dom där alfatyperna.

Hur är en alfatyp? Är det personlighet, utseende eller vad?

Ts vad har du för relation till dina föräldrar? Din mamma, speciellt? Vore intressant att höra.. Du är en vuxen man med barn som skriver en tråd på FL om att gå in i en relation med ganska tvetydiga känslor, och samtidigt helt öppna ögon. Superintressant. Jag har själv valt fel partners om och om igen i livet.

Intressant. Kanske du omedvetet letar efter en partner att i gå en total symbios med, så som du såg att dina föräldrar hade det? Jag har också blivit vald av mina partners, och bara hakat på...