Synd om min son?

Man ska inte skaffa syskon av fel anledning. Finns heller ingen garanti for att syskonen sen kommer overens eller ens vill umgas nar de blir aldre. Gar du dessutom in i vaggen av stress pga det sa far ju inte barnen nagon vidare uppvaxt heller, sa det ar inte nagon bra losning.

Kompisar kommer och gar. De flyttar, vaxer kanske ifran varandra, kan t o m bli ovanner och de han umgas med pa forskolan ar inte nodvandigtvis de han kommer att umgas med efter gymnasiet, men ar bra att ova sociala fardigheter med infor vuxenlivet.

Slaktingar ar dock permanenta, sa du bor aktivt jobba for att skapa permanenta relationer at honom med de fa slaktingar han faktiskt har - oberoende av alder. Vad ar 10-15 ars skillnad i vuxenlivet? Han kan sakert som 22-aring campa med sin 37-arige bror utan problem (bada ar ju da vuxna). Finns andra kusiner eller nastkusiner inom detta aldersspann kan de sakert umgas i framtiden. Se till att ni regelbundet traffar dessa, trots att de just nu inte ar i samma alder. Da blir de en naturlig del av varandras liv, t ex. om ni arligen aker pa en 2-3 dagar lang fisketur med familj X, grillar 2 ggr om aret med familj Y, firar midsommar och pask med familj Z, har julgransplundring med familj A eller helt enkelt aktivt bjuder familjen B pa lek- och pysselkvallar hos er 3gg om aret (sa att deras barn kanner sig hemma hos er och har fina minnen av just er familj). 15-aringen ar den som i borjan har ratt alder och kan ha kul och din son "hanger med" pa vad han kan medan ni vuxna naturligt umgas. Dessa aterkommande sammankomster skapar sammanhallning och tillhorighet och blir en bra grund for honom i framtiden. 
Har ni dessutom nagon i slakten som utovar nagon sport eller annan fritidsaktivitet kanske din son klickar med den tack vare gemensamt intresse. Vad hindrar en 14-aring att orientera med en 25-aring? Eller bowla, simma eller spela fotboll for den delen? Och spela schack kan val alla vuxna, sa dar kan han ju umgas aven med 60-aringar om han sa skulle vilja.