Påsklov

[quote=79566705][quote-nick]Ess skrev 2019-04-15 08:30:43 följande:[/quote-nick]Det är inte ts som är problemet när killen är totalcurlad och skiter i att visa hänsyn och plocka undan efter sig. Då är ts i sin fulla rätt att säga nej till att han kommer när inte föräldern är där och kan ta hand om honom.[/

Nej hon kan inte neka barnet sitt hem oavsett om han inte plockar sin disk. Det är hans hem!

Jag menade att det finns mat hemma, inte att den måste vara tillagad. Steka korv och koka makaroner kan han göra själv.

Ja absolut. Fast jag tycker man kan ställa lite högre krav än makaroner och stekt korv, det är väl rimligt att han gör kompletta måltider till hela familjen. Med allt vad det innebär inkl planering och handling.

Jo det går hur bra som helst och det är meningen att han ska va hos mamman. Men hon kunde nekat även om det varit pappans vecka, så hade han fått ordna passningen på annat vis.

Rent krasst kan hon det, såvida inte barnet är skrivet på adressen. Att det sedan kan leda till andra konsekvenser är annan femma.

Det är bara de som är skrivna på adressen som har laglig rätt att vara där, alla andra kan man skicka iväg, om man vill.

Njae, påskveckan skulle han vara hos oss. Veckan efter skulle han vara hos sin mamma. Problemet är att jag förutsåg påskveckan redan i höstas och bad min sambo att byta så att vi skulle undvika konflikter. Jag är redigt trött på att inte veta om jag kommer att få min nattsömn störd av hans barn och att ta mig igenom dagar och känna mig som en zombie, och inte få något vettigt gjort. Risken att han ska hålla mig vaken på nätterna blir större när han är ledig. Så problemet är att jag bad min sambo att byta påskveckan med mamman, och det har han inte gjort. 
Veckan efter påsk skulle han vara hos mamman men hon har däremot gjort ett byte så därför kommer han nu att vara här både påskvecka och veckan därpå.

Jag är så trött på att jag inte kan få till ett byte, inte ens när jag ligger så tidigt ute som månader i förväg. Mamman gör byten hela tiden, men jag får inte. Han har inte ens försökt. Vi har pratat om det flera gånger, han har förstått min synpunkt, han känner till problemen, han har till och med sagt att han inte har problem att ta upp det med mamman, men det är sonen som han inte vet vad han ska säga till. Men jag tycker att sonen också borde förstå och man skulle också kunna hävda att just den här påskveckan var viktig att byta eftersom den ligger till så som den gör i min utbildning. Jag menar att han skulle ha kunnat prata med både mamman och sonen och det borde inte vara något konstigt att man vill byta den veckan.

Sen har det därefter varit andra konflikter så att sonen har varit mer hos mamman, så han har inte varit hos pappan lika mycket, kanske inte på en månad, och så väljer han att dyka upp igen på påskveckan. Vilket är en vecka han skulle ha varit hos oss enligt schemat men som är en vecka som jag redan för länge sen bad om att vi skulle byta. 

Nu är det som det är. Det är en vecka då han skulle ha varit hos oss. Hade min sambo sagt något för länge sen så hade det kanske gått att byta men nu är det de facto en vecka som han skulle ha varit hos oss och nu är det för sent att säga något.

Däremot har han fått veta att det inte är okej att han väcker mig och fått förklarat för sig så skulle det bli en sån där natt igen där han brister i omdömet så kan det ju hända att jag kommer att fråga varför han inte valde att stanna ytterligare en vecka hos sin mamma, för där får han ju tydligen stanna uppe hur länge han vill, där stör han ingen, vad jag har förstått.

Inte för att det spelar någon roll i mitt fall, jag har inte tänkt att dra in lagen i det här men ett barn som står under delad vårdnad måste väl ha rätt att vistas även på den adress där han inte är skriven?

Nej, inte med automatik. Dessutom finns det inget som heter delad vårdnad, så det kan man inte använda här. Däremot så har ju båda föräldrarna ett ansvarstagande om de har gemensam vårdnad. Men nu är det en nästan myndig son. Så nej. han har inte med automatik rätt att vara i ert hem, däremot så är det självklart en annan sak moraliskt.

Nu råkar han vara skriven på vår adress. Så det skulle i så fall mamman kunna utnyttja.

Hur är det med det där med att bli myndig eller till 21 om man pluggar? Har de inte rätt att vistas i någons hem då?

OK, där han är skriven har han all rätt att vistas. Men man har bara juridisk rätt att vistas i det hem man är skriven. Allt annat är med inbjudan. Så svaret på din fråga, ja, man har inte rätt att befinna sig i en annans bostad. Så den dagen som ens barn flyttar hemifrån, så försvinner rätten.

Men nu skiljer vi mellan lag och moral tycker jag.

Ja, absolut. Jag har visserligen faktiskt hört talas om en mamma som packade sin sons väskor och kastade ut honom den dag han fyllde 18 men det tillhör ju inte vanligheterna och det är inte det jag är ute efter med frågan. Men det är intressant att höra vad lagen säger. Vad betyder juridisk rätt i det här fallet? Bara juridisk rätt?
Om barnet väljer att flytta hemifrån när han är 40 så skulle han ha laglig rätt att bo kvar tills han är 40?
Det här löser sig nog för de flesta men ibland blir det ju en del slitningar.

Det är svårare än vad man tror att kicka ut någon från den adressen de är skrivna på. Jag hörde om en familj som flyttade till något riktigt litet för att få sitt vuxna barn att söka efter eget.

Det håller jag dock inte med om.
För att klara det uppdraget måste man ha någon liten grund att stå på, det verkar denna ungdom inte ha.

Det stämmer. Korv och makaroner klarar han bara att laga under översyn av sin pappa. Jag känner inte att jag ska behöva ägna mig till översyn bara för att han ska få chansen att hjälpa till. Men vad gäller maten så brukar pappan ordna det så att jag inte behöver tänka på det. Efter många år har han förstått att han behöver serva sonen mer för att det inte ska hamna på mig.
Vi får väl hoppas att han fortsätter med det trots allt tjafs som har uppstått nu mellan mig och sambon. 

Tillägg: en fråga: om vi nu bara utgår ifrån det här att jag bad pappan redan i höstas om ett byte för påskveckan, om pappan hade tagit upp det här påsklovsbytet med mamman och sonen redan i höstas: är det helt omöjligt att göra det utan att det ska ses som att sonen inte är välkommen? Betänk då anledningarna, att jag har studievecka och att det brukar bli konflikt när sonen är ledig och vi har totalt olika tidsvanor. Skulle ni tycka att det vore helt omöjligt att kunna förklara ett sådant byte för era barn?

Om det gör någon skillnad så gör mamman byten titt som tätt. Pappan har tagit semester för att resa med sonen på några av skolloven.

Han är ju så illa tvungen att fortsätta serva honom, för du kommer INTE göra det!

Tar han inte sitt ansvar och håller sonen i örat så att han visar hänsyn osv, så låt det ta hus i helvete riktigt.