• WilmaB

    Samboavtal-vad är rimligt?

    Hej!

    Jag har varit tillsammans med min kille i 3 år och vi har varit sambo sedan 2 år, bor tillsammans i hans bostadsrätt som han haft sedan innan (jag flyttade in till honom). Vi planerar nu att köpa en gemensam större bostad tillsammans. Han kommer att gå in med mer pengar i kontaktinsats och därför kommer vi självklart att skriva ett samboavtal (skuldebrev) där hans pengar skyddas vid en eventuell separation. Så långt är allt o som ordning, problemet är att han planerar att i framtiden göra nya stora amorteringar (efter att vi flyttat till nytt boende) och tycker att det då är rimligt att vi hela tiden ska skiva nya samboavtal eller äktenskapsförord (om vi gift oss då). Han pressar alltså successivt ut mig ut det ?gemensamma? hemmet. Vi kommer stå som ägare till 50/50 och dela på lånen men han vill kunna görs egna amorteringar som han ?räknar av?. Är detta verkligen rimligt?

    Till saken hör att han tjänar ganska mycket mer än mig mena inte några summor, han väljer at ta ut en lite lägre lön än vad han kan (eget företag) för stt istället årligen kunna ta ut en större bonus (lägre skatt). Han vill inte räkna in sin bonus i sin inkomst utan tycker att vi tjänar typ lika och därför kan dela 50/50 på alla gemensamma utgifter. Det är alltså de pengarna som han planerar att göra dessa större amorterar med. Jag tycker att det är rimligt att se den här bonusen som en del av hans inkomst och att vi procentuellt efter lön delar lika på löpande utgifter och (amorteringar).

    Vi står inför att börja planera familj tillsammans vilket gör att hans sätt att se på saken känns ännu mer orättvis i framtiden om man haf barn tillsammans. Självklart är ett första samboavtal helt legitimt, men att skriva nya avtal om man har barn och ett helt liv tillsammans känns mindre okej.

    Hoppas jag kunnat förklara på ett tydligt sätt! Vad är era tankar?

  • Svar på tråden Samboavtal-vad är rimligt?
  • WilmaB

    Tack för era kommentarer! Men ni tycker alltså att det känns okej att jag tjänar ca 350 000 kr per år, han ca 500 000, vi delar allt exakt 50/50 men att han sedan kör ett sidospår med en bonus om kanske totalt motsvarande 4-500 000 till som plötsligt inte räknas i ens procentuellt i vår gemensamma budget? Börjar känna att kan är snål tyävärr, vi jag kämpar för att hålla jämna steg med honom, men sedan plötsligt ska kan amortera en större summa som ska tillfalla honom trots scenariot att vi står där med ett liter barn som JAG förväntas vara hemma med? Jag känner mig väldigt tveksam och känner inga andra par som resonerar så

  • WilmaB
    GGN skrev 2019-05-13 17:52:32 följande:

    Jag tycker han tänker helt rätt, men det är jag det...


    Det han går in med är en sak, men att sedan göra extra amorteringar med pengar som inte räkas känns fel. Då skulle jag ju kunna räkna bort x antal 100 000 av min årsinkomst och säga att det är en bonus som jag sparar och sedan amorterar med, det hade han inte tyckt var ok. Tycker inte man kan göra skillnad på lön och bonus på det sättet
  • WilmaB

    Jag ?kräver? ingenting av honom. Och vill inte heller ha helt gemensam ekonomi innan barn, mem vi står inför att inom en inte allt för lång framtid planera att skaffa barn, därav min fråga. Problemet har hittills varit att jag lägger så gott som alla mina pengar på oss tillsammans, om backar lite extra pengar någon månad vill jag gärna lägga dem på honom. Tyvärr är han inte likadan har jag börjat märka. Jag får väl helt enkelt sluta vara så snäll.

    Jag också berätta att jag helst skulle köpa något billigare där vi båda går in med lika mycket men det vill inte han. Samtidigt klagar han på att han ska behöva gå in med ?allt?. Han är väldigt rädd för att jag ska dra och ?lura? honom.

    Om han betalar någon ? extra? resturangnota eller likande får jag ofta höra det i evigheter efteråt, vilket gör mig väldigt obekväm. Så jag väljer hellre att betala för oss, vilket sker de flesta gånger.

    Att han dessutom är lite tveksam till att vara föräldarledig någon längre tid eller ta ut VAB (att såndant i större utsträckning ska hänga på mig och att jag i princip borde vara tacksam). Har sagt att i sådana fall bör han kompensera mig för inkomstbortfall och pension. Det tycker inte han utan tror att det räcker med att han betalar någon extra matkasse eller köper nån möbel. Jag känner att jag måste tänk på min framtid. Om boendet ska vara millimeterrättvisa så bör man lite tänka så De här situationerna också.

  • WilmaB

    Anna Sthlm: Ja han menar på att det kostar mer för oss om han vabbar än jag och att även jag tjänar på att vi har mer pengar över, det känns lite kortsiktigt att tänka så. Visst det kanske är bättre i nuläget men inte i framtiden för mig. Han tror liksom att han är den enda som kan bli ?lurad? och lämnad, jag kan ju också bli det! Därav känner jag mig även tveksam till det utökade samboavtalet eftersom jag liksom går minus på alla plan. Om inte ens bostaden är någorlunda tryggad vid en eventuell separation med barn känns det (med tanke på ovanstående) inte alls bra

  • WilmaB

    [quote=79624537][quote-nick]AnnaSthlm skrev 2019-05-14 09:10:49 följande:[/quote-nick]Varning ? Du kan gå lottlös ur denna relation. Betalar du för HANS restaurangnota för att han tycker att? Han vill alltså att ni ska ha HANS boendestandard så att du dräneras medan han kan spara och amortera flera hundra tusen kronor eftersom han låtsas som att hans bonus inte är inkomst?

    Ta fram ett excelblad och räkna EXAKT vad de olika kostnaderna är nu och framöver.

    Det är han som lurar dig genom att anklaga dig för det. Han är snål och osympatisk. Jag hade tagit en rak diskussion om förtroende och egoism innan jag tog nästa steg i relationen.[/

    Vill inte verka snål eller lura honom på något sätt. Men jag kan ändå tycka att det vore skäligt om jag får ta del av framtida amorteringar vid en eventuell separation OM det ätt scenario som sådant att vi har gemensamma barn och att jag lidit ekonomiskt förlust på annat sätt (alltså genom vabb, sjukskrivning under graviditet, längre föräldraledigt, etc). Om vi flyttar och skulle separera typ direkt skulle jag inte vilka ha någonting som inte är mitt sedan innan. Han tänker liksom i nuet, så länge han betalar lite mer i vardagen struntar han i min pension, sparande etc. han tänker att det är pengar som jag aldrig haft och då har jag inte förlorat något.

  • WilmaB

    Ibland förstår han vad jag menar, men sedan går det några dagar och vi är tillbaka på ruta 1.

  • WilmaB

    [quote=79625120][quote-nick]Bagar Bengtsson skrev 2019-05-14 14:06:24 följande:[/quote-nick]Det är bra att du tar upp ämnet nu innan det kommer barn med. Att ni träter redan nu om pengar bådar inte gott inför framtiden. Om du ska vara hemma med barn, VAB etc så MÅSTE du få kompensation. Det vore väl bra att de pengar ni "tjänar" på att du vabbar kan du få sätta in på ditt konto.

    Sedan när man har bättre lön (även bonus inräknad) så ska man bjuda till, utan att för den delen slösa bara för att man kan. Jag skulle inte mått bra av att resa med min sambo (innan barnen kom) och låta henne bränna sitt sparade kapital medans jag fortfarande tog från mitt lönekonto. Båda ska unna sig. Sedan har jag en sambo som inte slösar bara för att det finns pengar.

     [/

    Jag kommer nog behöva kräva att det blir millimeterrättvisa med vabbandet och föräldraledighet, vilket känns tråkigt men jag tror inte att han förstår annars, dela på det exakt 50/50, vilket inte jag egentligen jag något emot, det är inte som att jag propsar på att vara den som ska bara hemma mest som det känns nu

Svar på tråden Samboavtal-vad är rimligt?