Är det bara brodern som är sniken då? De två syskonen som inte brydde sig om föräldrarnas önskan om släktgården utan prompt skulle ha några hundratusen till, bara för att laglotten tillåter det, så gården måste säljas, är inte de också snikna? Tycker dessa tre syskon verkar förtjäna varandra!
Men vadå köpa ut? Han har ärvt gården och ska inte behöva köpa ut er andra. Den är hans, inte eran. Ni andra var inte intresserade av gården, det säger ni du själv, så då gick den till det syskon som var intresserad. Rätt enkelt. Varför har du så svårt att respektera dina egna föräldrars önskan om att släktgården ska vara kvar i släkten? Snikenhet är jävligt äckligt och jag tycker du och ?det andra? syskonet är fruktansvärt egotrippade. Hade skämts ögonen ut mig om ni var mina barn och jag fick veta att detta var vad som pågick efter min död.
Nej, tanken här är ju att gården ska behållas i släkten, så ts får en halv miljon i pengar och ts bror får INGET i pengar, bara en jäkla massa merkostnader troligtvis.
Enda problemet är om brodern skulle få för sig att sälja gården i framtiden men troligtvis har föräldrarna kunnat känna sig säkra på att så ej sker. I bouppteckningen kan de skriva ett kontrakt på hur tillgångarna ska fördelas OM gården säljs i framtiden.
Jag tror att hans reaktion är en reaktion på syskonens beteende. De skiter högaktningsfullt i sina föräldrar och sitter hemma och räknar kronor - ANDRAS (deras föräldrars) kronor och livsverk.
Vi har ett släktställe och i ts brors situation hade jag reagerat likadant. Hellre hade jag skänkt överskottet till välgörenhet än till giriga syskon.
Jag tycker det beror på hur länge brossan kämpat på med gården. Har han bott där 10 år och kämpat för att få det att gå runt. Kanske underhållit osv. Tycker jag han bör han lite mer. Har det bara gått nåt år så dela lika.
När det pratas om släktgård så ser jag framför mig något som inte bara ts föräldrar skapat, utan något som gått i flera generationer redan.
Hade det varit min gård hade jag kunnat testamentera den till ena barnet om jag tror mig veta att de andra tänker sälja. Men jag hade först sett till att det fanns bindande papper på vad som händer vid en försäljning, både nu och i framtiden.
Om ts föräldrar kände sig säkra på att gården aldrig frivilligt skulle säljas av brodern eller om de bara var allmänt sjukt orättvisa kan inte vi veta. Men så länge som ts själv inte nämner något om knepiga föräldrar så känns det som att deras enda avsikt var att behålla gården inom släkten.
Att de sedan inte ordnat det på ett korrekt juridiskt bindande sätt är sant. Men man vet fortfarande vad de ville.
När det pratas om släktgård så ser jag framför mig något som inte bara ts föräldrar skapat, utan något som gått i flera generationer redan.
Hade det varit min gård hade jag kunnat testamentera den till ena barnet om jag tror mig veta att de andra tänker sälja. Men jag hade först sett till att det fanns bindande papper på vad som händer vid en försäljning, både nu och i framtiden.
Om ts föräldrar kände sig säkra på att gården aldrig frivilligt skulle säljas av brodern eller om de bara var allmänt sjukt orättvisa kan inte vi veta. Men så länge som ts själv inte nämner något om knepiga föräldrar så känns det som att deras enda avsikt var att behålla gården inom släkten.
Att de sedan inte ordnat det på ett korrekt juridiskt bindande sätt är sant. Men man vet fortfarande vad de ville.
Det har du helt rätt i.
Därför står det ts fritt att kräva sin lagliga rätt, men jag tycker det är girigt.
Sjukt girigt! Tur föräldrarna inte ser hen.
Håller med till fullo. Det är inte brodern med gården som gjort fel här. Det är de två andra avundsjuka syskonen som inte respekterar sina föräldrars vilja och som förstör!
Tycker därför att brodern ska klippa banden med dessa hemska människor, och behålla sitt arv. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så borde han göra allt i sin makt för att ge syskonen laglotten 8om de inte viker sig själva), och behålla gården tills dödsboet är offentligt avklarat. SEN kan han sälja, om han måste...
Jag tror att det finns två läger här som talar förbi varandra, p.g.a. det ena lägret inte förstår vad som menas med en släktgård, och tillhörande skog och marker, som gått i släkten i generationer. Kanske i flera hundra år. Det är något som sitter djupt att man vill att den ska få fortsätta gå i släkten. Det handlar inte bara om värdet, utom om något mycket större än så.
Jag tror att det finns två läger här som talar förbi varandra, p.g.a. det ena lägret inte förstår vad som menas med en släktgård, och tillhörande skog och marker, som gått i släkten i generationer. Kanske i flera hundra år. Det är något som sitter djupt att man vill att den ska få fortsätta gå i släkten. Det handlar inte bara om värdet, utom om något mycket större än så.
Och glöm som sagt dessa 8 mille. De kommer aldrig att omsättas till pengar så länge inte ts tvingar igenom en försäljning. Alltså ALDRIG, om föräldrarna får som dom vill. Det är som att ärva ett hus med 0 kr i värde.
Helt ok resonemang så länge alla är överens. Men här finns det ett barn som är villigt att ta över föräldrarnas brinnande intresse, det ändrar på saken. De andra, iaf ts, är helt ok ointresserad, men tyvärr pengakåt. Istället för att sörja sina föräldrar och se till att de får som de vill, sätter hon sig ner och börjar räkna på hur mycket hon kan få ut av deras död.
Jag kan köpa det OM alla skulle fått pengar, men så var det ju inte från början här.
Helt ok resonemang så länge alla är överens. Men här finns det ett barn som är villigt att ta över föräldrarnas brinnande intresse, det ändrar på saken. De andra, iaf ts, är helt ok ointresserad, men tyvärr pengakåt. Istället för att sörja sina föräldrar och se till att de får som de vill, sätter hon sig ner och börjar räkna på hur mycket hon kan få ut av deras död.
Jag kan köpa det OM alla skulle fått pengar, men så var det ju inte från början här.
Du kan inte skilja på juridik och moral, ser jag. Det är väl klart att man KAN kräva ut sin laglott, så att storebror måste sälja släktgården till oskylda. Men man GÖR det inte om man har någon skam i kroppen.
Jag tycker att det var väldigt dumt att fideikommissariet avskaffades. För när det fanns var det självklart att äldste sonen ärvde, och syskonen visste detta från början. Det var inget att bråka om. Och dessutom fanns det ett inbyggt skydd för kommande generationer, eftersom sonen som ärvde den inte FICK sälja den. Det fanns även inventarielistor på föremål som gått i släkten, som han inte heller kunde sälja.
Så detta att ett syskon får gården, säljer den, vägrar dela med sig till syskonen, och lever loppan för alla pengarna - kunde inte heller hända.
[quote=79627698][quote-nick]Anonym (Psss) skrev 2019-05-15 18:53:44 följande:[/quote-nick]Skulle inte heller respektera mina föräldrars vilja om deras vilja var att jag skulle få 500000 och mitt syskon få 8 miljoner. Skulle avsky dem för att de favoriserade syskonet som gick i deras fotspår och missunnar mig som valt en annan väg i livet.[/
Du har fortfarande inte förstått att föräldrarnas tanke var att brodern skulle få ett HUS som inte skulle säljas varken nu eller någonsin, de andra skulle få 500? cash var. Skippa dina 8 miljoner, de fanns aldrig innan ts tvingade fram en försäljning.
Helt ok resonemang så länge alla är överens. Men här finns det ett barn som är villigt att ta över föräldrarnas brinnande intresse, det ändrar på saken. De andra, iaf ts, är helt ok ointresserad, men tyvärr pengakåt. Istället för att sörja sina föräldrar och se till att de får som de vill, sätter hon sig ner och börjar räkna på hur mycket hon kan få ut av deras död.
Jag kan köpa det OM alla skulle fått pengar, men så var det ju inte från början här.