Separera efter 20 år?

Var tillsammans med mina barns far i 15 år. Vi har flera barn ihop och jag visste att jag skulle vara ensam med dem åtminstone 90% av tiden om jag lämnade. Valde ändå att gå och levde ensam med barnen i 3 år innan jag träffade min nuvarande, som även är mitt livs stora kärlek.

Barnen har tagit det bra. I början var de ledsna och saknade pappa ofta. Med tiden landade de i det hela och tyckte att det var okej att umgås med en förälder åt gången. De var så pass trygga i situationen när jag träffade min nuvarande att den äldsta (då 11 år) jublade högt över att jag träffat någon ny. Att han sedan tagit barnen till sig som han gjort är ett stort plus. Han är deras bästa "lekfarbror" (deras egna ord) och tar ofta med någon av dem när han åker iväg på något. Så det kan bli ett väldigt lyckligt slut för alla även efter en separation

Kom bara ihåg att ge barnen tillräckligt med tid för att sörja och landa i situationen innan du introducerar dem för en ny partner. Tonåren är en känslig tid för stora förändringar så man behöver ta det varsamt.

Ha inte skuldkänslor för det. Åren är inte bortkastade då ni fått barn ihop och säkert haft många fina år tillsammans. Ni har utvecklats som människor och stått vid varandras sida. Att det nu känns som att du är redo att gå en annan väg är inget du ska behöva må dåligt över för att han vill annat. Försök hålla ett gott samarbete för barnens skull och håll eventuella negativa känslor och tankar så att barnen inte behöver ta del av dem så kommer de med tiden att acceptera situationen och se fördelen med att ha en mamma som kan njuta av livet och därmed vara gladare än du är i dagsläget. Man lever bara en gång