En flirt på gymmet. Kommer jag någonsin att träffa henne igen?
Alla har nog nästan varit med om en flirt någonstans där en känner att kanske var hen ens livs kärlek. Jag har väldigt lätt för att bli attraherad & fattar tycke fort för folk men idag på gymmet var det annorlunda. Jag hann uppfatta många lager i henne på de få minutrarna vi pratades vid. Hon var både sexig, snygg, söt & fin & kändes dessutom smart & ovanpå allt detta så verkade hon se något bra hos mig.
Kommer kanke aldrig se henne igen. Har förnamn & några få andra saker som nog inte hjälper för att lokalisera tösen.
Min undran här är egentligen bara denna: Ni tjejer som kanske råkar ut för detta. Försöker ni också att leta upp killen på diverse siter eller Eniro mm för att bara veta om han går att få tag på om ni inte kan släppa honom ur tanken eller tänker ni bara att det var en trevlig kille, hoppas att jag träffar honom igen. Kanske bara att det var ett trevligt möte & sedan är det glömt.
Med vänlig hälsning,
Kär vid första eller åtminstone andra ögonkastet
Problemet här är att många tjejer hanterar påträngande män/killar genom att vara trevliga, även om situationen är sjukt obekväm för tjejen. I hennes ögon var det kanske inte ens en flört. Jag tycker dessutom du läser in väldigt mycket i någon du pratade med i "få minuter". Att hon t.ex. skulle vara ditt livs kärlek.
Nej. Jag tänker inte att någon jag pratat med i några minuter på gymmet kanske är "mitt livs kärlek". För mig krävs mycket mer än så.
Och nej, jag tycker inte du ska ta reda på mer om henne för att försöka kontakta henne. Det har faktiskt hänt mig, en kille som satte sig bredvid mig på bussen började prata och (precis som jag beskriver i första stycket) så var jag relativt trevlig tillbaka men var noll procent intresserad av att sitta och prata med en främling egentligen sedan tog denna kille reda på vart jag bodde utifrån vart jag hoppade av bussen och lämnade brev i mitt brevinkast, och det var bland det absolut obehagligaste jag någonsin varit med om. Jag såg mig om över axeln i ett halvår när jag rörde mig i mitt område och hade han klivit på bussen igen hade jag fått panik och hoppat av.
Har inga problem med att prata med främmande människor i olika situationer i min vardag men oftast är det precis så, ett trevligt möte och sen går jag vidare med livet.
Mitt tips till dig: Släpp det och gå vidare. Skulle ni ses på gymmet igen låt henne ta initiativet att prata, om hon öht vill det.
Off topic fast ändå inte: Alltså gud fanns det inte en gigantisk tråd här på FL för ett tag sen med en kille som blivit kär i en tjej som jobbade på Ica för att hon hälsade på honom när han handlade mat han började bygga upp världens idé om att hon var the love of his life (för att hon sa hej och log när han skulle betala i kassan) och typ började stalka henne?