Jag kanske läser slarvigt eller fattar trögt men jag hittar inga exempel på vad du enligt de här personerna ska ha gjort för fel. Du skriver ATT de säger att du gör fel, men inte VAD det är för fel du gör. Första exemplet är ju bara att tre personer har FB och två säger att den tredje gör fel. Men hur ska vi veta om deras åsikt stämmer när du inte skriver vad "Berit" har gjort?
Men hur pratar du med folk på FB? Är det med dina egna FB-vänner? Eller börjar du diskutera med andras vänner?
Och vad menar du med prata? Det vanliga är väl att man skriver en kommentar om vad andra har lagt upp. Som exempel: Om min FB-kompis Lisa lägger upp en bild på en hund som jag aldrig har sett och någon annan av hennes kompisar säger "hur gick det hos veterinären?", så fattar ju jag att den kompisen känner Lisa bättre än vad jag gör och har koll på att det är Lisas hund och att den har varit sjuk. Då börjar ju inte jag ställa frågor om sjukdomen/skadan, utan nöjer mig kanske med att gilla bilden eller skriva att hunden är fin, eller fråga vad det är för ras.
Eller om jag får syn på att Lisa har gratulerat någon kompis på födelsedagen, dvs en person som jag inte känner, då skriver inte jag grattis till den personen.
Eller om Lisa och hennes kompis - som jag fortfarande inte vet vem det är - skriver om något som jag inte har med att göra, då kommenterar jag ju inte det.
Så om du gör något sånt håller jag med om att du beter dig konstigt.
1) Hur vet du att de andra personerna är vad du kallar normala?
2) Vissa av dina beskrivningar är HELT obegripliga. Det där med toalettkön. Du beskriver ju inte vad som hände, bara att det var kul, typ.
3) Det finns inget facit på hur man SKA bete sig. Du skriver att folk gör fel, men enligt vilka normer/regler då menar du?
4) Dina inlägg är OTROLIGT långa och ordrika, utan att vara särskilt innehållsrika. Du behöver nog träna på att uttrycka det du egentligen menar.
Men när dem är otrevliga eller beter sig mycket märkligt, så känns det för mig som om de inte fattar sociala koder mm för att de ska ju föreställa normala, vilket jag inte tycker är den bilden dem ger mig då. För mig är det dem gör inte ett sk normalt beteende som är accepterat i samhället.
Har du dyslexi eller ocd? Så svårt ska det inte vara att begripa en text bara pga fel användning av de och dem.
Jag läser era kommentarer och tar till mig.
Men här är ett tydligt exempel på att jag verkligen tycker detta är konstigt.
Ni vet situationen på studentmottagningen. Jag försökte prata då med studenten och försökte då små prata med hans kompisar. Ena tjejen verkade totalt blåst. Hon fattade inte att jag bara ville små prata. Gissa vart hon hamnade? Paradise hotel. Det som är konstigt i detta är ju att hon som ansågs vara normal enligt mig, var ju i själva verket väldigt konstig. Om man är med i pH så bor man ju med olika människor och är social och vill ständigt socialisera eller bråka med andra. Därför tycker jag då att hennes sociala förmåga inte makes sense när hon knappt fattar att folk små pratar som ett sätt att lära känna någon. Hon är ju skev.
Jag skulle kunna förklara för föregående talare, men jag tror inte den personen bryr sig om att försöker förstå. Dvs. även om hen förstod så skulle du inte få vetta förslag där. Bry dig inte om det!
Jag kan ju säga lite kort - det kanske är någonstans min "uppgift" då jag ändå jobbar med ungdomar som har ASD:
Kära Anonym (???): Allt du klandrar TS för är del av hennes funktionshinder. Så det är ungefär som att skälla på en person i rullstol och säga att denne verkar korkad för att hen inte står upp och går. Om du ska bidra med något positivt i den här tråden - försök förstå vad det är som hon missförstår och förklarar snällt!
Jag drog et skämt en gång som jag hade hört på ett youtube klipp. Där budskapet var att man skulle få folk att undra vad en person hade i sin väska. Ett sådant skämt. Men det gav inte samma effekt som denna youtubern hade.
Men du säger att hennes tråd går ut över andra människor?
Okej, du skrev inte måste. Men annars är det ju som jag sa: TS visar bara tecken på sitt funktionshinder genom sitt beteende. Hon förstår inte bättre. Visst, hon kan kanske lära sig. Men man vet inte om det går och hur lång tid det kan ta. Och hon är inte otrevlig mot någon här i tråden utan klagar bara över anonymiserade personer, så ingen kommer till skada.
Att - som du säger inte veta var man själv sluta och var den andra börjar - det är ett jättebra uttryck, som just beskriver problem man har inom autism-spektrum. Kallas också för "theory of mind".
www.habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-tankande/theory-mind
Det är alltså just det som är hennes främsta problem, men du tycker att hon borde kunna lära sig det. Att hon har speciellt svårt för att lära sig det, det har hon ju papper på då.
Och du kan inte överföra exemplet med rullstol på beteende, eftersom personen i rullstol (om den bara har ett fysiskt funktionshinder) inte har någon oförmåga där. Dvs. man kan kräva av en person i rullstol att hen är nomal-trevlig mot folk för att hen har normal förmåga att vara det.
Det är ju inte konstigt att jag har fått den inställningen som jag har, dels pga att jag jämt fått höra hur jag har varit på ett negativt sätt, sedan har jag ju sett skillnad på mig och andra med diagnoser som har betydligt grövre än vad jag har. Jag har väl velat vara som de normala och tyckt att jag har varit som de men då visste jag ju inte om min diagnos, därför vart det konstigt att dem sa att jag skulle ha en diagnos eller antog det bara. Det är endast därför.
Jag tycker absolut inte att jag är bättre än andra. När har jag sagt det? Jag tycker bara att normala personer är tråkiga för att jag tycker fortfarande att dem gör sociala fel oavsett. Jag vet att de har med mimik, tajming och det att göra men tycker ändå det är något fel de gör och att det är fel av dem att använda mig som exempel, när de själva har okunskap om det hela samt bara antar saker. DE gör ju själva felet att anse sig själva som bättre, dvs den där tjejen. Gör inte hon fel med att säga till mig att hon kan sociala koder mer för att hon går beteendevetenskaplig linje, jag har fan läst psykologi men inte fan säger jag det som en ursäkt för att jag inte vill bli vän med någon. TYp nej jag kan inte träffa digför att du är annorlunda och jag är bättre än dig för jag har läst psykologi.. ehm jaha vad ska jag med den infon till?
Så det är inte konstigt att jag har den inställningen till just normala personer när de själva verket är lika konstiga som de menar att jag är.
Tex som tjejen jag träffa på studentgrejen, hon hamnade ju på paradise hotel och det är väl inte speciellt intelligenta människor som är med där...Jag ansåg ju att hon var normal men det var hon ju inte...Hon fattade ju som sagt inte sociala koderna själv eftersom hon inte fattade att jag bara småprata med henne. små prata gör ju faktiskt alla på sociala till ställningar, så det var ju inte konstigt.
Dessutom är det ju normalt att på en social tillställning så är man social oftast, annars kan man lika gärna vara hemma.
Det konstiga är ju att de tyckte de var fel att jag pratade med dem på fb. Det var det som hände bara.det där med adhd var ju en jämförelse. Men de har fortfarande diagnoser precis som jag.
Alltså det har väl påverkat mig. Men grejen är ju inte mobbingen på det sättet att jag ältar det utan jag har ju kommit över det. Det är snarare mer detta med sociala biten som jag tycker varit mest jobbig. För de har ju ändå gjort så att jag har ifrågasatt lite vad andra tyckt jag gjort fel. I många fall har jag ju inte gjort något riktigt fel. Jag menar hur ska man kunna göra fel om något man knappt är medveten om? De va bara de som sa att jag gjorde något fel. Jag tycker snarare de gjorde fel genom att bara påpeka det sk felet. Jag tycker även dem gör på fel sätt. Kan de säga så till mig, då kan jag också säga det till dem. Då är de ju rättvist. Men nu fick jag skulden för att jag var mig själv. Det känns så tråkigt. Det som är värst är ju att dem säger typ att de finns regler hur man ska röka, ska man röka på rätt sätt? Hur röker man på fel sätt? Det känns lite barnsligt att hålla på så. Kan man inte bara få göra som man vill?
Jag skulle träffa en kille som jag höll ihop med i över ett år. Detta va 7-8 år sedan.
Alltså jag blir nästan rädd för hur ni tänker. Vilka är ni här? Jag som trodde att familjeliv var en seriös sida och att människor skulle förstå. Ni ifrågasätter ju allting jag skriver och ber mig bara komma med dittan och dattan. Läser ni ens vad jag skriver?
Jag upprepar ju bara allting för att ni ska förstå någon gång. Jag kan inte vara så otydlig. Om ni har frågor så ställ dem inte på ett ifrågasättande sätt, för jag ville ha hjälp, inte att någon skulle dumförklara mig eller liknande. Jag berättar detta på ett seriöst sätt och så känns det mer som ni tror detta är en trolltråd när jag enbart har sagt tusen gånger att jag bara vill veta orsakerna till varför det blivit som det blivit. Säg inte att de har med min diagnos att göra, deras beteende är fortfarande inte okej någonstans. Var de något fel jag gjorde? För enligt mig så var de mer fel på dem... tyvärr men de känns som de har en väldigt trist syn om de inte fattar att jag var precis som dem. Nu vill jag inte ens vara som dem. Dem är bara tråkiga och ytliga. Dem med diagnoser är mer ärliga och håller inte på med sådant trans som NT människor.
Jag insåg bara väldigt sent att jag var mer mig själv när jag accepterade att jag är bekväm med min diagnos. Jag har ju ständigt kämpat med att förstå och anpassa mig efter olika fel som NT personer syftade på. De fanns nog inga fel jag gjorde, för hade de funnits det hade de kunnat säga det. Jag tror felet ligger mer hos dem. Dem är inte perfekta så varför ska de skylla på andra då när de själva är roten tlll problemet? De är ju de själva som skapade allting. De kan intre skylla på någon som inte ens fattar vad det hela handlar om, de är bara de som fattar vad nu detta sk felet var.
Hur gamla är ni då? Om det nu är då viktigt.
Hur gamla är ni då? Om det nu är då viktigt.