Privilegium att skicka iväg barn till släktingar?

Det är intressant att få läsa era tankar men många av er skriver om mor-och farföräldrar som jag sa att vi skulle bortse ifrån just pga att majoriteten av mor-och farföräldrar har och vill ha en nära relation med barnbarnen. (Och kanske är "skyldiga" lite mer än andra släktingar.)

Men är det lika självklart att din bror/svåger/svägerska/kusin/syster ska ställa upp och ta hand om barnen under 1-2 veckor? Är inte det ett privilegium om du får skicka dit barnen? Många av er skriver om mindre barn men jag tänkte mer på barn mellan 10-18 år och inte små barn.

Tänk er också att ni inte byter barn och veckor och på så vis gör varandra en tjänst utan att det bara är din släkting som ställer upp men att du inte behöver göra en tjänst tillbaka.

Nu har ni bestämt er för att hata på mig utan att försöka förstå vad jag vill ha sagt. Jag är säker på att ni förstår vad jag menar med att somliga har mer "skyldighet" än andra att ställa upp på er och era barn. Jag är säker på att ni förstår att hur snälla och trevliga era barn än är och hur mycket man än tycker om dom så är det en uppoffring att ta hand om och underhålla någon annans barn i 1-2 veckor och för all del även ta kostnaden det för med sig. Jag är säker på att ni förstår att även om både barnen och släktingen vill att barnen hälsar på så är det snällt av släktingen att ta emot barnen och det borde uppskattas av både föräldrarna och barnen (när dom blir äldre). Jag skulle tycka att det var oerhört snällt och generöst om någon tog emot barnen och ha vett att uppskatta det för den uppoffring det ändå är.