Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Är det sån jäkla skillnad mellan stad och landsbygd? (Ny tråd, anonyma svar)

    Mån 15 jul 11:20 Läst 0 gånger Totalt 18 svar
    Anonym (Infly­ttad 08:a)
    Visa endast
    Mån 15 jul 11:20

    Jag är från en ganska liten stad men flyttade till huvudstaden när jag var 27. Bor och jobbar här, men hatar det.. Är absolut ingen storstadsmänniska alls egentligen. Samtidigt har jag ett väldigt bra liv här. Helt ok jobb. Lönen funkar väl.. Bor riktigt bra! Har bil.. Ja det finns inget att klaga på egentligen.

    Men det är inte här jag vill bo hela livet nödvändigtvis. Vill gärna bo i en riktig stad, inte föör liten håla, men 100 000 invånare räcker liksom. Behöver inte va en miljon..

    Men det är inte det tråden handlar om.. Utan det va

    mer en bakgrund som beskriver hur jag lever idag.

    För några år sen träffade jag en tjej från landet. Eller det är ett litet samhälle med 300 invånare eller nåt sånt, men för mig är det verkligen landet. Underbart att va där. Jag älskar stället. Det är lugnt, det är vackert, det är billigt att bo där. För en halv miljon får man en nyrenoverad liten villa.. Jag skulle utan tvekan kunna flytta dit och bo där. Det är rena paradiset med badplats(er) kohagar, hästar, löparspår i vacker terräng, vacker natur, aktiv idrottsförening för alla barn, arbetsamma skötsamma människor, inget klotter eller nån skadegörelse någonstans. Folk ställer upp för varandra.. Små sjöar och vackra gamla ekar i skogen runt omkring. Oändligt med otrafikerade grusvägar där man kan cykla och promenera och dra barnvagn och rasta hund i lugn och ro utan nån direkt störande trafik. Med mera, med mera.. De som bor där verkar inte fatta vilken jäkla livskvalitet de har! (De bara gnäller om precis allting)

    Tjejen som är uppvuxen i det här men har flyttat till Stockholm vill aldrig någonsin tillbaka. Hon älskar storstadslivet och blir väldigt uttråkad av att va i sin hembygd. Det är väl naturligt..

    Men samtidigt är vi där rätt ofta och hälsar på, och herrejösses vilken skillnad det är i mentalitet. Är det sån här stor skillnad mellan stad och land? Det är som att flyttas bakåt i tiden.. Jag var inte beredd på det..

  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 15 jul 11:30 #1

    Jag vill börja med att säga att alla är vänliga mot mig.

    Folk verkar rent allmänt va lite reserverade där.. Inte bara mot folk utifrån, utan det verkar va hur dom är bara. Men alla har ändå varit välkomnande mot mig. Precis alla jag stött på faktiskt..

    Men det är såna tydliga könsroller bland annat. Och en helt annan mentalitet bara. Svårt att beskriva.

  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 15 jul 11:48 #2

    Det är 40 åringar som bor hemma hos mamma.

    Vuxna som levt halva livet på socialbidrag och knappt satt sin fot utanför hemkommunen.

    Det är en massa män som dricker kopiösa mängder alkohol på helgerna inför sina barn utan att nån verkar reagera.

    Attityderna runt alkoholdrickande är för övrigt som hämtade från gymnasieåren, fast här snackar vi människor som är 40+?

    Svärmors väninnor som är skilda har alla blivit misshandlade av sina män i sina tidigare äktenskap. -Han blev sån när han drack, får man höra.

    De män som beter sig normalt och inte super på helgerna framstår ofta som tofflar. I hemmen är det tydligt att det är kvinnorna som bestämmer nästan allt. Heminredning verkar inte ske i nån form av dialog med männen alls..

    Bland den manliga befolkningen är bilen den allra viktigaste ägodelen i livet..

  • Anonym (Äkta 08)
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:02 #3
    Anonym (Inflyttad 08:a) skrev 2019-07-15 11:48:54 följande:

    Det är 40 åringar som bor hemma hos mamma.

    Vuxna som levt halva livet på socialbidrag och knappt satt sin fot utanför hemkommunen.

    Det du beskriver tycks vara någon liten problemförort och inte innerstaden?

    Har vuxit upp och bor fortfarande i Sthlms innerstad och känner absolut inte igen det du beskriver. Snarare så bebos Sthlm generellt av välutbildade, högavlönade ambitiösa människor från alla håll i Sthlm.

    Har aldrig känt en enda hemmaboende 40 årig person i hela mitt liv.

    Det är en massa män som dricker kopiösa mängder alkohol på helgerna inför sina barn utan att nån verkar reagera.

    Attityderna runt alkoholdrickande är för övrigt som hämtade från gymnasieåren, fast här snackar vi människor som är 40+?

    Svärmors väninnor som är skilda har alla blivit misshandlade av sina män i sina tidigare äktenskap. -Han blev sån när han drack, får man höra.

    De män som beter sig normalt och inte super på helgerna framstår ofta som tofflar. I hemmen är det tydligt att det är kvinnorna som bestämmer nästan allt. Heminredning verkar inte ske i nån form av dialog med männen alls..

    Bland den manliga befolkningen är bilen den allra viktigaste ägodelen i livet..


  • Anonym (Äkta 08)
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:04 #4

    [quote=79760207][quote-nick]Anonym (Äkta 08) skrev 2019-07-15 12:02:30 följande:[/quote-nick][/quote]

    Min text hamnade lite fel i inlägget ser jag.

  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:12 #5
    Anonym (Äkta 08) skrev 2019-07-15 12:04:01 följande:

    [quote=79760207][quote-nick]Anonym (Äkta 08) skrev 2019-07-15 12:02:30 följande:[/quote-nick]


    Min text hamnade lite fel i inlägget ser jag.[/quote]

    Jag beskrev inte Stockholm
  • Anonym (S)
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:31 #6
    Anonym (Inflyttad 08:a) skrev 2019-07-15 11:48:54 följande:

    Det är 40 åringar som bor hemma hos mamma.

    Vuxna som levt halva livet på socialbidrag och knappt satt sin fot utanför hemkommunen.

    Det är en massa män som dricker kopiösa mängder alkohol på helgerna inför sina barn utan att nån verkar reagera.

    Attityderna runt alkoholdrickande är för övrigt som hämtade från gymnasieåren, fast här snackar vi människor som är 40+?

    Svärmors väninnor som är skilda har alla blivit misshandlade av sina män i sina tidigare äktenskap. -Han blev sån när han drack, får man höra.

    De män som beter sig normalt och inte super på helgerna framstår ofta som tofflar. I hemmen är det tydligt att det är kvinnorna som bestämmer nästan allt. Heminredning verkar inte ske i nån form av dialog med männen alls..

    Bland den manliga befolkningen är bilen den allra viktigaste ägodelen i livet..


    Allt detta finns ju även i stan. Men där bor så mycket folk, att man inte alltid ser det. I en liten by så finns ju inte mycket hemligheter.
  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:47 #7
    Anonym (S) skrev 2019-07-15 12:31:31 följande:

    Allt detta finns ju även i stan. Men där bor så mycket folk, att man inte alltid ser det. I en liten by så finns ju inte mycket hemligheter.


    Ja självklart.. Det är ju underförstått nästan. Men knappast alls i den utsträckningen.

    Men det är just hur tydligt det är.
  • Mån 15 jul 12:52 #8

    Finns ingenting bättre än en större stad. Utbudet , kulturen samt nöjen.

    Bara välja och vraka mellan kvinnor samt att du aldrig behöver vara uttråkad. Dessutom kan du ha flera hobbies samtidigt som skulle vara helt omöjligt på landet.

    Personligen avskyr jag det där små skvallret samt att alla känner alla i mindre städer och samhällen. Usch. En stad med under 20k invånare känns som ett mentalt fängelse oavsett hur många kohagar och spår du har.

  • Animer­ad
    Visa endast
    Mån 15 jul 12:56 #9
    Liberté skrev 2019-07-15 12:52:18 följande:

    Finns ingenting bättre än en större stad. Utbudet , kulturen samt nöjen.

    Bara välja och vraka mellan kvinnor samt att du aldrig behöver vara uttråkad. Dessutom kan du ha flera hobbies samtidigt som skulle vara helt omöjligt på landet.

    Personligen avskyr jag det där små skvallret samt att alla känner alla i mindre städer och samhällen. Usch. En stad med under 20k invånare känns som ett mentalt fängelse oavsett hur många kohagar och spår du har.


    Kan nog instämma i allt där. Även om jag bland får en romantisk bild av att jag skall bo i en liten stuga vid sydkusten när jag pensioneras.
  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 15 jul 13:37 #10
    Liberté skrev 2019-07-15 12:52:18 följande:

    Finns ingenting bättre än en större stad. Utbudet , kulturen samt nöjen.

    Bara välja och vraka mellan kvinnor samt att du aldrig behöver vara uttråkad. Dessutom kan du ha flera hobbies samtidigt som skulle vara helt omöjligt på landet.

    Personligen avskyr jag det där små skvallret samt att alla känner alla i mindre städer och samhällen. Usch. En stad med under 20k invånare känns som ett mentalt fängelse oavsett hur många kohagar och spår du har.


    Mig skulle lugnet och naturen räcka bra.

    Men folk verkar lite tråkiga på nåt vis, särskilt att samtalsämnena och språket blir lite tråkigt i längden..
  • Anonym (N)
    Visa endast
    Tis 16 jul 07:37 #11

    Väldigt stor skillnad! Sådär som dom är i Änglagård, så är de där jag växte upp.

    Bor i Sthlm numera, älskar det.

  • Tis 16 jul 08:54 #12

    Ja du har gjort rätt iakttagelse. Det är det där som är baksidan av medaljen. Självklart finns det missbruk, dåliga könsroller och misshandel i stan också, och det finns intelligenta medvetna människor i glesbygd också, men på _gruppnivå_ är det precis som du beskriver.

    Det ser väldigt vackert och tilltalande ut med naturen och allt, fantastiska bostadspriser och så. Växte själv upp i ett sånt pyttesamhälle, och har levt i pyttesamhällen som vuxen också. Men skrapar man lite på ytan så ändras ju bilden något. Idrottförening för alla barn, ja för alla barn som gillar och har talang för _idrott_ ja! Ett intelligent och teoretiskt begåvat barn har inget att hämta utan blir oftast helt utmobbat.

    Jag kan också förstå din tjej som aldrig vill flytta tillbaka, pga könsrollerna kan det vara rätt vidrigt att vara kvinna i ett sånt samhälle. Det var helt normalt att bli insliten och våldtagen i EPA-traktorer på väg till skolan, och poliser och andra vuxna bara garvade för ?så är ju killar?.

    Det finns ofta en skepticism mot folk som kommer utifrån, men i regel inte lika illa som man tror. Det kommer säkert gå bra om ni bestämmer er för att flytta dit, bara man tar seden dit man kommer och anpassar sig till de som redan bor där. Man ska hålla sig på sin kant, samtidigt som det är viktigt att hälsa på alla när

    man är ute och kör bil. Prata inte för mycket. Ha inte för fin bil, jobba inte med något ?fjolligt? (=kvinnligt, allt som kan associeras med kvinnligt har oerhört låg status) tacka aldrig nej till alkohol, ha inte för dyra prylar, klä dig inte i skjorta och använd aldrig hår-/rakningsprodukter. Då kommer det säkert att gå bra.

  • Tis 16 jul 09:15 #13

    Jag älskar att bo på landet (kommer från en större stad men inte Göteborg Eller Stockholm) och flyttade ut hit när jag var 26. Älskar att lina barn får den här uppväxten med djur och natur på ett helt annat sätt. Nackdelen är väl just att det är litet, det skvallras en del. Har ryktena väl startat är det svårt att bli av med dom (iallafall i det samhället där vår lilla by tillhör.). Men idag vill jag absolut inte tillbaka till stan. Att få plocka egna ägg, gosa med fåren, barnen får rida på grannens häst, plocka grönsaker och frukt från egen odling. Det är så underbart så det finns inget som är jämförbart med det! :)

  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 16 jul 10:54 #14
    korngryn skrev 2019-07-16 08:54:20 följande:

    Ja du har gjort rätt iakttagelse. Det är det där som är baksidan av medaljen. Självklart finns det missbruk, dåliga könsroller och misshandel i stan också, och det finns intelligenta medvetna människor i glesbygd också, men på _gruppnivå_ är det precis som du beskriver.

    Det ser väldigt vackert och tilltalande ut med naturen och allt, fantastiska bostadspriser och så. Växte själv upp i ett sånt pyttesamhälle, och har levt i pyttesamhällen som vuxen också. Men skrapar man lite på ytan så ändras ju bilden något. Idrottförening för alla barn, ja för alla barn som gillar och har talang för _idrott_ ja! Ett intelligent och teoretiskt begåvat barn har inget att hämta utan blir oftast helt utmobbat.

    Jag kan också förstå din tjej som aldrig vill flytta tillbaka, pga könsrollerna kan det vara rätt vidrigt att vara kvinna i ett sånt samhälle. Det var helt normalt att bli insliten och våldtagen i EPA-traktorer på väg till skolan, och poliser och andra vuxna bara garvade för ?så är ju killar?.

    Det finns ofta en skepticism mot folk som kommer utifrån, men i regel inte lika illa som man tror. Det kommer säkert gå bra om ni bestämmer er för att flytta dit, bara man tar seden dit man kommer och anpassar sig till de som redan bor där. Man ska hålla sig på sin kant, samtidigt som det är viktigt att hälsa på alla när

    man är ute och kör bil. Prata inte för mycket. Ha inte för fin bil, jobba inte med något ?fjolligt? (=kvinnligt, allt som kan associeras med kvinnligt har oerhört låg status) tacka aldrig nej till alkohol, ha inte för dyra prylar, klä dig inte i skjorta och använd aldrig hår-/rakningsprodukter. Då kommer det säkert att gå bra.


    De där sista stycket känner jag igen rätt mycket av.. Jag vet ibland inte hur jag ska va.

    Har förestått att man inte ska prata för mycket. Det verkar va en dödssynd där nästan.. Man ska absolut inte sticka ut verkar det som. Samtidigt ska man kunna slänga lite käft. På en lagom nivå.. Man får inte vara för tyst och tråkig heller! Inte tacka nej till alkohol nej.

    Man verkar faktiskt få ha en dyr bil, det har status. Förutsatt att man är man. Däremot är vissa bilmärken tabu. BMW tror jag inte man ska ha, om jag förstått rätt. En minst lika dyr Volvo är mer okej..

    Männen (vuxna) smågnabbas som små barn om vilket bilmärke som är bäst?

    För männen verkar gälla att om man möter grannen så i stället för att säga hej så ska man dra iväg en halvspydigt skämtsam kommentar i stället. -Jaså.. Så Du fick inte ta en öl ikväll, du blev tvungen att hämta kärringen i stan? ...följt av någon halvsarkastisk harang tillbaka.. Sen skrattar båda -höhö och skyndar iväg innan konversationen gud förbjude nåt något djup.

    Har aldrig hört svärfar ha ett vanligt samtal med någon utomhus. Det är mera slänga käft..

    Pojkar och flickor uppfostras väldigt olika. Eller var det så

    tills nyligen i tiden. Kan ha ändrats, men jag vet inte. När grannens dotter där i byn flyttade hemifrån fick hon av föräldrarna en rostig gammal Saab. -Så att hon kunde köra till jobbet! Ett par år senare flyttade sonen hemifrån, och då köpte pappan i familjen ett svindyrt vrålåk till honom? -Han måste ju ha en bra bil.. (Varför då liksom?)

    Det roliga är att det är alldeles uppenbart att sonen är totalt ointresserad av allt vad bilar heter, han vet inte ens hur man byter torkarblad.. Men det är som att det ser inte pappan.

    Lite här och var finns social misär. När jag ställer frågor om det så får jag nästan alltid till svar att -Dom har alltid levt så i den familjen.. (Jaha, ska det va så då undrar jag?)

    Såhär långt är jag liksom med, men jag knäcker nog aldrig uppförandekoden till 100..
  • Anonym (Infly­ttad 08:a) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 16 jul 11:03 #15

    Människor inne i den större centralorten (småstad) ses över lag som oerhört dryga och förfinade.. Så var det säkert för 50-60 år sedan om man då jämförde med den närmsta landsbygden runt omkring.

    Men idag för mig som utomstående så verkar folk faktiskt leva mer ordentligt och småborgerligt till sättet ute i samhällena utanför. De klär sig ordentligare och är överlag väldigt arbetsamma och så. Det är på dom orterna folk har pengar (egenföretagare), och den sociala kontrollen är högre på ont och på gott.

    Inne i staden några mil bort är arbetslösheten rätt hög bland unga och folk ser rent allmänt ut som WT. Det är mera där än ute på landet som ungdomarna kör runt i Epa-traktorer och bara skränar..

    Men i den allmänna landsbygdsjargongen så låter det som att det är nån snorkig adel inne i staden.

  • Anonym (ds)
    Visa endast
    Tis 16 jul 11:57 #16

    Visst finns det skillnader men det är ju även väldigt stor skillnad på småort till småort, ungefär som att jämföra Lidingö med Fittja.

  • Anonym (Livet på landet är kanon)
    Visa endast
    Tis 16 jul 12:03 #17

    Njuter. Lever billigt eftersom boendet knappt kostar något och jobbet är på rimligt pendlingsavstånd, 30 min. Fantastisk gemenskap och folk som verkligen bryr sig om varandra. Bra, små skolor. Den stora nackdelen är allmänna kommunikationer som saknas vilket gör att man är tvingad att ta bilen även på långresor.

  • Anonym (A)
    Visa endast
    Tis 16 jul 12:06 #18

    Trivs jättebra på en mindre ort.

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll