Har ni någonsin känt att era barn är fula?

nej. men jag har tänkt att en del barn verkar frånvarande/borta i blicken och denna slöhet i kombination med muskelslapphet kan jag ibland tycka synd om föräldrarna för.

Precis såhär har jag också upplevt det. De är de absolut vackraste barn jag någonsin sett. Men när jag tittar på gamla kort av dem minns jag inte alls att de sett ut så och kan se drag som då var mindre söta,främst när de var nyfödda. En hade en stor näsa då,en var ett benrangel och den tredje.. hmm hon såg faktiskt rätt ok ut. MEN efter någon månad såg de alla helt underbara ut även såhär i efterhand.

Nej verkligen inte. Men hon är ju inte ful heller. Hade jag haft ett barn som var fult hade jag inte gått omkring och tänkt på det sättet. Tänker ju heller inte ?åh, vad söt hon är? utan man fokuserar ju på att prata med barnet, och allt annat.

Som förälder är man partisk. Har en bekant som har två söner. Den äldsta är FUL. Han ser ut som ett troll. Är nog den fulaste unge jag sett. Men hon sa på öppna förskolan en gång att hon är så glad för att hennes son är så himla söt. Ingen höll med för han ÄR INTE SÖT! Men i hennes ögon är han såklart söt. Det är ju hennes barn.

Nej, har känt tvärtom att han är ovanligt vacker. Alltså objektivt vacker, folk man möter ler alltid mot honom och tittar länge. Han är bara 4 år så vi får väl se om han hamnar i någon jobbig ful-period senare i livet, känns som att alla är mer eller mindre fula någon period under tonåren då man gör tvivelaktiga kläd och frisyrval, kroppen växer i otakt osv.

Jag älskar mina barn mest av allt i hela världen och tycker att de är fina, men jag har inga problem att se att andra barn objektivt sett är "vackrare". Jag har alltid förundrats över föräldrar som på allvar verka tro att deras barn är extra söta och smarta. 

Jag har inte heller några problem att inse att mitt yngsta barn kan upplevas som en riktigt störig unge och jag håller därför honom i kort koppel (bildigt talat) i offentliga miljöer.. Mina två äldsta barn har ofta fått höra att de är så välartade och trevliga. Det kommer aldrig att hända med den yngste

Äntlignn en förälder med verklighetsförankring!

Nej.

Vid nåt enstaka tillfälle när de exempelvis haft vissa kläder på sig och håret på nåt särskilt sätt har man väl skakat på huvudet (bildligen) och skrattat för sig själv. Det där såg inte klokt ut liksom..

Men annars nej! Däremot kan man ju då och då stöta på barn som är vackrare och finare än mina egna. Visst är det så!

Men visst är man inte helt objektiv.

Har också reagerat på att vissa föräldrar till ruskigt fula barn liksom inte verkar reagera på det, utan på allvar verkar tycka att de är de allra sötaste barnen på jorden? Ett antal gånger i livet har man fått hålla god min..

Min tonåring är snygg men kan lägga ut riktigt fula bilder på insta där han gör knasiga miner eller fula filter. Charmigt tycker jag. Skönt att han inte är fåfäng :)