Hej!
Vi ska påbörja vår fjärde ivf i augusti/september. Det är alltid skönt att kunna skriva av sig och diskutera med andra som går igenom liknande, så häng gärna med i tråden så peppar och hjälper vi varandra under behandlingarna!
Hej alla,
Jag är ny när det gäller ivf. Vi har försökt 11 månader (då jag haft ÄL) under snart 1,5 års tid. Blev gravid förra året och fick avbryta i v15. Missfall förra månaden. Jag orkar inte försöka mer rent psykiskt och min gynläkare har sagt att ivf är ett alternativ för oss om vi vill. En fråga, från det att vi bestämt oss, hur lång tid tar det innan man börjar med själva försöket? Är orolig att det blir ännu mer väntan...ja, ni förstår, efter all denna väntan så orkar jag inte mer. Är på gränsen att bli sjukskriven.
Mår man dåligt av hormonerna? Fick privata en månad och det var hemskt! Däremot har jag ätit letrozol vilket knappt har påverkat mig. Gör uttaget ont?
Tack på förhand! (Har läst lite i tråden men inte kunnat läsa mig till detta)
Hej,
Nyss hemkommen efter äggplock..i torsdags hittade läkaren 9 blåsor plus 2 mindre..han tömde idag 8-10 blåsor och skörden blev 8 ägg. Nu ska jag försöka vara glad för stunden och i morgon ringer de och berättar hur befruktning gått. Hoppas nu att ett av mina 44-åriga ägg kan bli ngt..
Hej,
Nyss hemkommen efter äggplock..i torsdags hittade läkaren 9 blåsor plus 2 mindre..han tömde idag 8-10 blåsor och skörden blev 8 ägg. Nu ska jag försöka vara glad för stunden och i morgon ringer de och berättar hur befruktning gått. Hoppas nu att ett av mina 44-åriga ägg kan bli ngt..
Det låter lovande! Så länge det finns ägg finns det chans till "guldägg" :) Håller tummarna för dig.
Hej! Beklagar missfallet, så tungt att gå igenom. Hoppas att det går vägen för er snart.
Jag och min man är båda 39 år och har försökt bli gravida i snart 4 år, har ett missfall bakom oss efter en naturlig graviditet. Vi gjorde IVF för första gången i september. Vi hade bestämt oss för att prova en gång, funkar det inte så skulle vi fortsätta naturligt, men försöka ha fokus på något annat istället för att bli gravida.
Jag tog en fullständig paus maj-aug, inget baby-making eller ens tankar på fertilitet. I augusti började jag med akupunktur och anlitade en fertilitetscoach. Coachen började med att få mig att göra mitt allra bästa för att verkligen jobba med mitt undermedvetna (mycket utmanande när man har ett huvud som påpekar allt som kan gå fel!). Hon sa att det är viktigt att jag verkligen tror stenhårt på denna IVF (vilket jag inte vågade göra inledningsvis). Men jag jobbade målmedvetet med det och när det var dags för hormonbehandlingen så var min inställning positiv, det är nu vi kommer att bli gravida!
Gjorde långa protokollet med Synarela och 412 ie Menopur. Lite huvudvärk och svajigt humör fick jag, men inget som var direkt jobbigt. Äggplocket (som jag tidigare varit livrädd för) var en underbar upplevelse, absolut ingen smärta! Vi fick ut 4 ägg, 3 injicerades och 1 befruktades. Vårt lilla guldembryo. Fick tillbaka dag 2. Imorgon har vi inskrivning på MVC.
Jag ville så gärna höra solskenshistorier innan vår IVF, bara för att veta att ALLT ÄR MÖJLIGT! Och nu kan jag själv intyga att så är fallet.
Mitt råd till dig är att göra IVF om det känns rätt, och försök då att se det som något som kommer att gå alldeles utmärkt :) Fuck Fear ;)
Kram
Det var ju jättebra! Vi fick bara ett ägg befruktat (ICSI).
Nej, nej, inte kommer de ringa med bad news :) Det kommer gå superbra!
Wohoo, så underbart! Åh vad jag håller tummarna för er :)