IVF hösten 2019

Idag är det dags igen, vår femte FET.

Läkaren tycker dock att vi ska se detta som vårt andra försök eftersom han sist upptäckte att de placerat embryot fel pga av att jag har en större livmoder än normalt. Men sist var han säker på att det ha hamnade rätt. Då märkte jag att han verkligen också trodde och hoppades att det skulle visa plus på stickan. Han kändes nästan lika besviken på det negativa resultatet som vi.

Han har sett någon vätska i livmoderhalstappen innan de två senaste återföringarna, så ska in på undersökning ca 1h timme före FET för att se om han ser det idag också, i sådant fall ska han ta bort det innan, ifall det är något som stör vid själva insättningen.

Gör insättningen i stimulerad cykel med Progynon och Lutinus nu innan insättningen. Jag hoppas även att jag kan få ta Prednisolon denna gång!

Håller tummarna på lördag för dig! Skönt att kliniken har öppet på lördagar, det har inte den vi går vid...

Allt såg bra ut för oss igår . Slemhinnan såg bra ut, 10mm tjock och läkaren verkade nöjd.

Blastocysten såg I vanlig ordning "jättefin" ut.

Var tvungen för att fråga hur de ser att den ser jättefin ut. Kanske ni andra vet, men tydligen så krymper embryot ihop och blir lite russinliknande när man fryser ner det. Sedan när man tinar upp det igen så pumpar den upp sig och ska bli av med sin russinliknande look ibland pumpar den inte upp sig alls, och ibland blir bara en del av embryot upp pumpar. Men pumpar den upp sig helt är den "jättefin".

Allt gick bra. Slemhinnan mätte 10mm vilket läkaren verkade nöjd med och Blastocysten såg "jättefin" ut. Nu håller vi tummarna för att detta är gången med stort plus! ?

Lycka till idag! :) Allt kommer gå toppen!

Tjuvtestade idag på sambons födelsedag, ville så gärna att det skulle visa positivt så vi kunde fira det också. Men det var helt blankt. RD6 idag och testade med morgonurin och ett test som skulle mäta så långt som hcg 5 mlU/mL så tänker att det borde visa någon skygga om det skulle ha tagit sig. 
Men fortsätter att leva på hoppet ett par dagar till. Även om hoppet är mindre nu.

Jo det skulle kunna vara så. Men man läser ju ständigt om sådana som får plus redan på RD4. Men kliniken har testdag 14 dagar efter FET så är ju över en vecka kvar tills dess.

Jo, lite så, tänk vad vi hade kunnat fira! Han vet dock inte om att jag testade och tänker lämna honom ovetande om det.

Hur går det för dig Ölandstoka? För mig känns det inte vidare. Tror inte det blev något denna gång heller. Känns som att det är helt tomt där inne. Lite tröttare än vanligt, men tror det kan vara progynon eller Lutinus.

Ska ha mens på söndag, men eftersom jag tar hormonerna kommer den inte fören jag slutat med dem. Funderar på att testa på måndag, visar det inget då funderar jag på att sluta med alla hormoner. Har egentligen testdag på onsdag. Men min mens är så kaos de första 2-3dagarna och vi har lite galaj på gång på lördagen så vill inte ha menskausdag då...

Jag börjar bli så nervös! Testdag imorgon och denna gång har jag inte tjuvtestat så mycket som jag brukar.
Jag tycker att jag har känt en massa mer än vid tidigare fyra FET som vi gjort. Men å andra sidan har kroppen känts olika vid alla försök, så kan inte riktigt gå efter det heller. Jag tar Lutinus 3ggr/dag, Progynon 6mg (en tablett morgon och två tabletter kväll), 75mg trombyl och 5mg Prednisolon. Och är jag googlar på de symptom som i alla fall skiljer sig åt innan vanlig mens står det att allt beror på ökade koncentrationer av progesteron. Så tänker att det nog är Lutinus och mensen som är på väg. Testade negativt RD6 och RD8 men har inte vågat testa något mer efter det.

Ååå önskar så att det kan vara så för mig ocksp. Mitt hopp är dock ganska litet ruvar på en blastocyst och testade med Babyplan Tidigt Graviditetstest Sticka som ska mäta 10mlU/ml på RD8.

Men hoppet är ju vårt allas bränsle genom hela den här processen.
Så in i det sista hoppas vi!

Gick inte denna gång heller :'( testade minus igen på testdagen (RD14) idag med Blastocyst :'( känns så tungt! När ska den bli min tur att få se det där extra strecket på teststickorna?! :'(

Wow Grattis!!! :D så härligt ju! Jag kan nog inte ens förstå den känslan! Vilken vinst! Håller alla tummar för fortsättningen nu! :D

Jag är fortfarande kvar här! Vi kämpar vidare o vår kamp!

Vi gjorde också FET idag, vår sjätte, men enligt vår läkare är det vårt tredje riktiga försök (de tre första tror de hamnade på fel ställe i livmodern). Så jag säger "tredje gången gillt" en andra gång!

Hejja oss! :)

De tre första gångerna satte de blastocysten för långt ner i livmodern. Min livmoder är tydligen större än normalt och man ska tydligen sätta tillbaka det lilla fröet längre upp än hälften (om jag förstått rätt) för att det ska komma lagom långt in i slemhinnan. Tydligen satte man det för långt ner de första gångerna. Vid vår fjärde FET upptäckte även läkaren som en ficka i livmodern där de även tror att embryot kan ha hamnat någon gång. 

Jo, det är skönt att göra något nytt vid varje försök tycker jag, jag är för mycket akademiker för att göra samma sak varje gång också, i mitt yrke kommer man aldrig framåt om man inte gör någon liiiten förändring och skruvar lite extra åt något håll. Så för mig är det nästan ett underlag att göra samma sak igen, även om jag vet att det i IVF-världen helt plötsligt bara kan gå utan någon förändring alls. Denna gång har jag gjort i naturlig cykel, de två senaste var i stimulerad med både Progynon och Lutinus. Så skönt att slippa alla hormoner denna gång! Jag mådde riktigt dåligt av dem! Dock tar jag pga av min transplantation redan Trombyl, men jag har även börjat med Prednisolon inför förra försöket som jag fortsatt med till detta försök.

Skönt att veta att ni har försök kvar i alla fall! Nej, vi blir helt nedbrutna efter varje misslyckat försök. Men samtidigt vet jag att vi inte kommer ge upp fören våra läkare säger åt oss att det inte är någon idé att fortsätta. Om den dagen (den får inte komma!!) kommer det nog inte finnas något kvar av mig.

Den här gången måste det vara både er och vår tur. Det är konstigt att skriva det, och jag kommer säkert att få ångra det någon gång, men jag längtar efter att få må lite illa!

Hur går det för dig? 
Rd5 idag. Ena sekunden tänker jag också att denna gång är då det blir plus på stickan. Tycker allt liiite annorlunda denhär gången. Har molvärk som kommer och går, men inga känningar i brösten, vitaktiga flytningar, men igår em var de inte längre vitaktiga för att sedan vara det nu på morgonen igen. I morse när jag vaknade tyckte jag att det kändes tomt och att alla symptom var borta. Men när jag kom upp och började röra lite på mig kom de tillbaka. Men allt är nog bara inbillning alltihopa, känns som att hjärnspökena verkligen kan projicera det mesta i kroppen. Vet inte om vi ska tjuvtesta något eller inte, kan inte bestämma mig.

Ja, rd9 är lite läskigt, en gång har jag kommit hit, men då kom mensen på rd10. Min cykel är oftast 27-28 dagar (dag 1 denna cykel är 1/2) Så nervöst nu, men samtidigt tycke jag inte att det känns i kroppen som att mensen är på gång. Tycker kroppen känns lite annorlunda än normalt. Brösten började inte ömma fören den dag de brukar sluta ömma och nu är de så ömma att jag måste gå omkring med bh, jag sover riktigt dåligt på nätterna och har varit uppe och kissat vid kl 03.30 varje natt de senaste fem dagarna. Men halva dagarna tvivlar jag på mina symptom. Jag testade rd7 och då var det negativt, så tänker att det nog inte blev något denna gång heller. Men så länge mensen håller sig borta lever hoppet.

Vi har bestämt att inte testa igen fören td på torsdag, antingen har mensen redan kommit då så vi vet, annars inte...

Håller så tummarna för er imorgon!

Nej men vad fan! :'(

Jag testade med ett testa tidigt test från babyplan.

Men så länge mensen håller sig borta lever ändå hoppet. Vi klarade oss igår, men idag är nog ändå den dag jag är mest nervös över. Vi har testdag 14 dagar efter FET så på torsdag.

Så ledsen för att det inte gick för er denna gång heller :'(

Fan!
Det gick inte för oss denna gång heller. Känner mig helt nedbruten efter detta försök! Kroppen gav mig alla symptom med lotionflytningar som jag aldrig förut haft, svällande bröst som blivit helt blåa av alla blodkärl som framträdde, molvärk i över en vecka, trötthet, sömnlösa nätter och oändliga toabesök. Istället kom mensen med besked i förgår. Aldrig varit med om något liknande och det verkar aldrig ta slut heller. Jag vill helst bara sitta hemma och gråta.
Sjätte försöket och sjätte misslyckandet. En blastocyst kvar i frysen från ett ÄP där bara ett embryo klarade sig till blastocyststadiet, känner som Hedblomster, varför skulle den gången fungera. Embryon från två olika plock har inte fungerat, så varför skulle det göra det från det tredje? Kanske bara stoppa in det så vi senare kan börja om helt på nytt och kanske få försöka med ett färskförsök. Men känns som att vi bara slösar en massa tid, tid som vi inte har då tiden för projektet hela tiden tickar.
Längesen livet kändes såhär tungt!

Jo, sorgen är verkligen bottenlös!

Jag har oftast smskonversation med mina läkare där jag oftast snabbt får svar på hur de tycker vi ska gå vidare. Sällan eller aldrig vi pratar särskilt mycket uran bara en instruktion som jag följer. Vid besök inför FET framför jag eventuella nya önskemål. Men nu känns det som att jag själv inte vet längre vad jag kan göra för skillnad, har testat alla kombinationer snart...

Nu Har jag fått börja gå på Progynon igen för stimulerad cykel i nästa försök. Ogillar starkt att gå på hormoner!

Wow Grattis!! :)

Vi fick avbryta precis innan insättning denna gång på grund av Covid-19. Så besviken och rädd för att tiden bara tickar nu och jag har verkligen ingen aning om när vi kommer kunna göra nästa försök. Så stressande att inte kunna göra något åt situationen själv.!