hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

Man kan kanske hitta någon annan än partnern att ligga med som lite äldre man, men det är damer som antagligen ser bra mycket sämre ut än vad partnern gör. Vår sexualitet är ofta väldigt visuell, en del av njutningen är vad vi ser. Är då det man ser mycket otrevligare än vad man vanligtvis ser...så känns det helt poänglöst. Om man behöver sluta ögonen och tänka på sin fru, när man har sex med någon annan än sin fru...då känns det helt poänglöst och faktiskt lite äckligt. Den enda orsaken till att man vill göra det då är att man vet att frun ligger med andra, och den där kärringen är vad man får sätta på annars blir det inget alls.

Om vi bortser från öppna relationer, och ser på vanliga relationer så kan män ha svårt att lämna sin fru av den enkla anledningen att man vet att man inte kan få bättre, bara sämre. Så även om relationen inte är på topp, så kan man "nöja sig" med något som är halvbra så länge det finns nån slags respekt och kärlek i grunden. Det är en nog en stor orsak till att varför fler kvinnor lämnar sina män än vice versa. En man lämnar inte när det är halvbra, det behöver bli helkasst för att han skall göra det. Men en kvinna kan ha lyxen att lämna en halvbra relation, den måste inte bli helkass för det.

Nu är det ju så, att du i din TS ville har råd till hur du kan få en fungerande öppen relation, när den ene är monogam och den andre inte. Alltså utan att någon ändrar sig.

Men,du har ju också ett val! DU kan bestämma att göra slut. 

Men du lägger över beslutet i hans knä, du verkar inte själv vilja ta ett beslut.
Your way or the highway!

 

Och slutligen:
Du letade inte heller, när du hittade en KK som blev till en partner = fast förhållande.
Nä, du letar ännu mindre nu, eller hur? För nu har du trygghet.

 

Avsluta relationen, tycker jag. Ta ansvar.
Kom underfund vad du egentligen vill.
Under tiden kan du ju fortsätta med KK-relationer, inget fel i det. Men så kan din partner kanske hitta den han behöver utan att spilla mer tid. 

Min sambo sa till mig förra veckan att hon önskar att vi skulle ha ett öppet förhållande. Hon sa väldigt liknande saker som du beskrev i din inledning. Vi har två barn, villa, volvo, vovve och lever mitt i småbarnslivet. Här är det jag som inte vill. Hon säger att hon är nöjd med vårt sexliv men saknar just det där med att ligga med andra män. Man kan säga att jag är just i den sits som din kille nu är i.

Jag känner precis som din kille. Otillräcklig, värdelös och känslan av att hon inte är nöjd med vårt sexliv gör nu att jag har svårt att ha sex med henne. 

Men om alternativet är att hon lämnar mig eller att hon är otrogen så kommer jag gå med på det. Det är väl så med kärlek och samboliv. Man kompromissar och vem är jag att förvägra henne att känna sig komplett? Detta gör att jag nu överväger att låta henne vara med andra män. Jag vet att många kan tycka jag är en mes. Men jag älskar min sambo och vill verkligen inte förlora henne. 

Sitter som sagt i din killes sits och har några frågor till TS som jag vill ställa till min sambo om vi hamnar där.

OM han skulle gå med på öppet förhållande, men efter du har varit med x antal andra så märker han att han inte klarar av det riktigt och vill gå tillbaka till monogami, skulle du klara det?

Eller om du hittar en speciell som du vill ligga med oftare och oftare. Kanske mer med den andra än med honom. Har han rätt att säga att du inte får träffa den älskaren mer då?

Om du börjar få känslor för någon av dina älskare, kan du själv avbryta då innan det går för långt och ditt förhållande tar slut?

Om du hittar andra men inte han. Hur tror du att han då känner sig? Kommer ni då kunna vara lyckliga tillsammans? 

Jag har egentligen ingen åsikt om hur du ska göra. Du får göra hur du vill.
Frågan är väl bara om du vet vad du vill?

Hade du vetat vad du vill, hade du redan tagit beslutet. Utan att låta honom ta ett omöjligt beslut, eftersom han ju tydligen har känslor för dig. 

Du är en fegis! 

Beklagar. 

En liten fundering från min sida.

Om TS och pojkvännen väljer att fortsätta tillsamman vilket jag givetvis hoppas så kan TS hjälpa och stötta pojkvännen genom att gå med i Lustkammaren och kanske gå som ett par till några swingersklubbar för att ge pojkvännen bra förutsättningar att lätt hitta sexkontakter plus att det är socialt trevligt och givande på klubbar och högt till tak när man pratar sex och relationer. Alltid trevligt att träffa sexuellt frisinade och avdramatisera sex, kärlek och relationer.

Det är nog mer jag som trott att jag skulle kunna få henne att bli mer monogam. Hon har nog alltid känt som du och det tog henne 13år innan hon började känna som du igen. Jag lägger ingen skuld i att hon känner som hon gör. Det är ju en del av hennes personlighet som hon inte mörkat för mig. Jag får väl skylla mig själv lite som varit naiv och trott att jag kunde förändra henne.

 Då jag inte tror på ultimatum var jag fullt beredd på att han kanske skulle dumpa mig, men jag var även beredd på att dumpa honom om vi inte kunde mötas på något sätt. 

Så jag förklarade att jag ville vi skulle fokusera på att bygga upp VÅRT förhållande i första hand innan vi ev blandade in andra. Jag ville ha en bra grund i vår relation och trygghet. Lära känna varandra som ett par och bygga upp förtroendet samt få liv vara i den där förälskelsebubblan. 

Jag var extremt noga med att också säga att jag inte kunde lova att det skulle funka för mig, att jag aldrig kunde garantera mina känslor i praktiken (även om jag kanske ville försöka). Jag kunde inte heller lova att jag inte skulle svänga i mina känslor för det hela kändes som en stor process att genomgå för mig. Sedan sa jag att jag förstår om han inte ville gå igenom allt det, för det fanns ju inga garantier, och att jag inte ville tvinga in honom i monogami om han inte kände det var rätt för honom. Kändes det fel för honom fick vi gå skilda vägar under vänskapliga former. Jag trodde helt klart det skulle sluta i att han dumpade mig, men han tittade mest på mig och efter lite funderande sa han att då gör vi som jag vill. HAN gjorde det aktiva valet att välja mina känslor framför sina. HAN var beredd att möta mig i hur jag ville göra den resan för att det ev skulle funka för mig. Det var en av de tydligaste sätt han kunde bevisa för mig att han respekterade mig, prioriterade MIG och var beredd att vänta in mig.

Vi har varit ihop i 4,5 år nu och det där med öppet har gått över förväntan. Det betyder inte att det inte tog tid (ca ett halvår till ett år) innan jag släppte de mesta nojorna, men det har gått bra för oss. Det underlättar dock enormt för mig att han väldigt tidigt också gjorde klart att han inte var ute efter någon mer flickvän, utan endast kk. Jag är alltid först och han ger mig den bekräftelse jag behöver för att känna det. Det underlättar också att han inte är typen som raggar på allt med bröst... 

Så mitt råd är, ni behöver prata igenom allt ordentligt. Du måste ge honom chans att verkligen sätta ord på vad han känner och vad hans rädslor är. Du behöver bemöta hans rädslor på ett respektfullt och bra sätt. Du behöver förklara hur du tänker visa att han är din nummer ett. Och du måste vara beredd på att han kanske ändå inte vill eller att han ändrar sig längs vägen. Då får du helt enkelt visa honom den respekten att göra slut så han inte mår skit i relationen och får men av det.

Ja väldigt tragiskt. Den erfarenheten tog ganska hårt på mig och körde mitt självförtroende i botten. Känns som jag tappade min manlighet där faktiskt.

Vårt sexliv var inte dött, men nästan. Hon ville att vi skulle ha sex med andra, fast la fram det mer som att jag förstår att det är jobbigt för dig, jag vill ge dig den friheten osv. Jag var inte alls glad i den idén, men eftersom hon ville det så gick av någon anledning med på det efter väldigt mycket diskussion. Hon började ligga runt som fan, jag lite smått men inte med någon jag egentligen ville ligga med. Dessutom när vi skulle ha sex med varandra (sällan) så tyckte hon att det var en bra idé att som något slags förspel berätta om hur hon hade blivit påsatt av någon annan. Vem fan vill höra en sån grej egentligen? Bara tanken på det störde mig, att sedan behöva höra om skiten i detalj och att hon tyckte det var sexigt?

Jag var rejält under isen, men så pallade jag inte mer och bröt upp.  Hade jag fått ligga mer med tjejer jag faktiskt ville ligga med, snygga tjejer, så hade det kanske funkat. Men helt ärligt, den andre fete gubben som berättade på 50 har haft tur. Annars är man inte särskilt eftertraktad. Betydligt mindre eftertraktad än vad en fet tant på 50 år är.

Du tycks tro att livet alltid varit så som det är här och nu. Förut fanns inga preventivmedel och aborter. Kvinnans och barnens skydd var att mannen/fadern stannade kvar och tog hand om dem. I de fall den (polygama) mannen inte gjorde det hade barnen mycket mindre chans att överleva. Den polygama mannen kunde sprida sina gener via många olika kvinnor. Åas hade den monogama mannens avkomma större chans att överleva.

Långt före dagens DNA-analyser var mannens enda chans att veta att barnen var hans att hans kvinna var monogam och inte vänstrade. Sällan hade en man råd att försörja två familjer, hittade han en ny kvinna att göra barn med övergav han den gamla. 

I de fall en man/kvinna inte nöjer sig med en partner så riskerar hen även att förhållandet upphör och att barnen inte får stanna kvar i sin kärnfamilj. Ingen katastrof idag men om barnen fick välja skulle mamma och pappa stanna ihop.