LoveRain skrev 2019-09-06 14:44:30 följande:
Pappan är säkert lika chockad som du och det är därför han beter sig illa. Absolut inte ok från hans sida på något sätt men han är inte gravid och har inte alls samma känslor kring fostret som du har. Kan ha förståelse för hans känslor men absolut inte ok att uttrycka sig så som han gör.
Har varit i en liknande situation som du. Jag blev oplanerat gravid med en man jag inte var i en relation med och han ville absolut inte ha (fler) barn. Han menade att det skulle förstöra hans liv osv. Mitt hjärta sa att jag skulle behålla, tänkte saker som om ?kanske aldrig mer kan bli gravid, i så fall kommer jag alltid ångra en abort?.
Kände alltid att det var mitt val och tillslut valde jag abort. Jag tänkte mycket på att jag ville att mitt barn skulle vara önskat men också kring hur mycket svårare mitt liv skulle bli som ensamstående (ekonomi, krångligare hitta rätt partner senare, svårt att jobba heltid eftersom min familj bor på annan ort och inte kan stötta osv). Funderade också på om detta var en msn jag vill ha i mitt liv i minst 18 år. Det var ett mycket svårt beslut och jag tänkte på aborten och det som skulle kunnat bli i över ett år efteråt. Tänker fortfarande på det ibland. Nu har jag en underbar partner och ett litet barn tillsammans och de hade jag inte haft om jag inte gjort aborten.
Jag själv kom till oplanerat, min pappa ville inte ha barn. Min mamma var ung men valde att behålla mig. Jag har haft en relation till min pappa hela livet, han skärpte till sig när jag väl var född.
Det jag vill säga är att det inte finns något rätt och fel. Det är lätt att tänka att msn skulle göra på ena eller andra sättet tills man står där och känslorna är all over the place.
Hoppas du har någon klok att prata med!
Exakt sånna tankar som går runt i huvudet på mig.. Min största dröm är att få barn och tänk om det här är min enda chans.. Självklart kanske inte så jag tänkt mig men har alltid tagit livet lite som det kommer och har inte framtiden särskilt planerad så är så rädd att ångra en abort.. Känns inte som man ångrar ett barn liksom. Önskar så man kunde få se en liten "sneak peek" på sitt liv så man därefter kunde få välja och göra det rätta valet haha..
Men det är ju som du säger, alla situationer är olika och finns inget rätt och fel! Jag har ett fantastiskt stöd från både familj och vänner men det är ändå jobbigt att ha 0 stöd från honom. begär inte att han ska finna i barnets liv men vore skönt att han i alla fall förstod mitt beslut att vilja behålla
